glasögon som man behöver ha på sig för att se tredimensionella filmer, videor eller animeringar. Det finns två huvudtyper:
- – sådana man har på bio eller i VR‑kuber, där flera personer samtidigt kan se samma 3d‑visning. De behandlar bilder som visas på skärm eller duk så att en tredimensionell effekt uppstår. Den tredimensionella bilden förefaller stabil i förhållande till tittarens rörelser;
- – sådana som själva projicerar bilderna i betraktarens ögon (alltså som hörlurar gör med ljud och öron). Den tredimensionella bilden eller filmen visas av glasögonen. – Skillnaden mot en VR‑hjälm är att 3d‑glasögon är avsedda för en passiv (stillasittande) betraktare. Om betraktaren rör på huvudet följer den tredimensionella bilden med. – Läs också om Google Cardboard.
[film] [3d] [ändrad 30 april 2019]
försvenskad stavning av engelska [to] swipe – se svepa. – Svajpa var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk).
[grafiskt användargränssnitt] [jargong] [årets nyord] [ändrad 17 november 2017]
(light pen) – äldre pekdon som liknar en penna. – Ljuspennor fungerade tillsammans med tjocka bildskärmar, alltså bildskärmar med katodstrålerör. Man höll ljuspennan direkt mot skärmen när man ville rita eller markera något. Ljuspennan hette så för att den hade en ljuskänslig sensor i spetsen. Genom att mäta exakt när bildskärmens katodstråle passerade ljuspennan kunde den, eller rättare sagt dess drivrutiner, avgöra exakt var på bildskärmen den var. Det var alltså inte bildskärmen som läste pennan, utan det var pennan som läste av bildskärmen. (Bilden på en tjock bildskärm skapas av en enda stråle som sveper över skärmen 60 gånger per sekund eller mer.) – Ljuspennan uppfanns 1955 och användes till slutet av 1980‑talet. Den användes bland annat 1963 i Ivan Sutherlands demonstration Sketchpad. Ljuspennan kom senare ur bruk, dels därför att man kunde göra samma sak med musen, dels därför att användarna fick belastningsskador av att hålla pennan intill bildskärmen (se gorillaarm). Ljuspennor fungerar inte heller särskilt bra med LCD-skärmar (platta bildskärmar).
[användargränssnitt] [belastningsskador] [pennor] [ändrad 8 januari 2018]
- – se förvalt värde;
- – om teleoperatörer: det företag som tillhandahåller telefonsamtal till skillnad från abonnemang.
[användargränssnitt] [telefoni] [ändrad 1 november 2019]
(accessibility eller availability)
- – det att en resurs i ett it-system är möjlig att nå och att kommunicera med. En resurs kan vara en teknisk komponent, till exempel en server, ett program eller information. – Skillnad mellan engelska accessibility och availability: accessibility används ofta i betydelsen tillgänglig för så många som möjligt (se betydelse 2 här nedanför), medan availability syftar på hur stor del av tiden som något är tillgängligt. – Läs också om Herdict;
- – det att en webbplats (eller något annat) är användbar för personer med funktionsvariationer. På engelska: accessibility. – Riktlinjer för tillgänglighet på webbplatser finns bland annat på Myndigheten för delaktighet, se mfd.se och på myndigheten DIGG:s webbsidor (länk).
[it-system] [tillgängligt] [ändrad 10 oktober 2019]
- – NeRF – se neural radiance fields;
- – to nerf, nerfing – försämra, försvaga. Ordet används i datorspel om att utvecklaren av spelet försvagar effekten av ett vapen. – Uttrycket kommer av nerf bat, ett basebollträ från företaget Nerf (länk), gjort av skumgummi.
[bildbehandling] [jargong] [spel] [3d] [27 november 2022][ändrad 27 november 2022]
(checkbox eller check box) – i frågeformulär på webbsidor och i grafiska användargränssnitt: en liten fyrkant som fylls i med ett kryss eller en bock när man klickar på den för att markera ett val. I Sverige brukar vi markera våra val med kryss (×), men i USA använder man bockar (✓), vilket krånglar till ordvalet. (Bockar användes i Sverige åtminstone förr för att markera fel – tänk på uttrycket ”bock i kanten”.) Rutorna bör kallas för kryssrutor på svenska.
[gränssnittskomponenter] [ändrad 8 september 2020]
– förkortning för teletypewriter. Förkortningen tty skrivs med små bokstäver:
- – se teleprinter. Teleprintrar användes förr som skrivare i it‑system;
- – i Unix av historiska skäl: benämning på det som används som terminal, alltså för inmatning av instruktioner och visning av utdata i ren textform. Ursprungligen alltså en teleprinter, numera en dator eller virtuell terminal;
- – Även: hjälpmedel för döva och hörselskadade, se TDD.
[förkortningar på T] [hårdvara] [it-historia] [tillgängligt] [unix] [ändrad 21 augusti 2017]
- – (image) – sammanfattande term för fotografier, teckningar, diagram och annat som kan visas i digitala dokument, och som inte är ren text;
- – i äldre datasystem: skärmbild – sammanställning av information, anvisningar och valmöjligheter på ett utrymme som ryms på en bildskärm. Ett programs användargränssnitt var en uppsättning bilder. Det motsvaras i grafiska användargränssnitt närmast av fönster, och i webbaserade program av sidor. – Benämningen bild i denna betydelse förekommer fortfarande, men bör undvikas, eftersom den kan missförstås;
- – se avbild (image).
[användargränssnitt] [datalagring] [filer] [ljud och bild] [ändrad 7 juni 2017]