ett grafiskt användargränssnitt som användes i Ubuntu fram till 2017. Därefter återgick Ubuntu till vanliga Gnome. Se inlägg på Ubuntus blogg. – Mer exakt var Unity ett skalprogram för Gnome. Det fanns i två versioner, Unity och Unity 2D, som såg nästan likadana ut, men som skilde sig i uppbyggnad. Den vanliga benämningen Unity 8 eller Unity8 syftar på den sista versionen av Unity. – Organisationen UBports(ubports.com) utlovade 2017 att den skulle fortsätta att utveckla Unity (se denna länk), men arbetet tycks ha avstannat. – Se också unity8.io.
maskin som framställer tredimensionella materiella föremål efter ritningar som gjorts i dator (se CAD och physible – 3d‑ritning). – 3d‑skrivare kan bland annat arbeta med:
– papper som lamineras (limmas ihop med många tunna skikt);
– Metoden att framställa föremål i tomma luften (till skillnad från att gjuta dem med formar) eller i en vätska kallas för friformning, friformsframställning eller additiv tillverkning. – 3d‑skrivare används för framställning av enstaka modeller, rapid prototyping eller rapid fab, och för framställning av föremål i korta serier, direct digital manufacturing, DDM. Sedan mitten av 2010‑talet finns 3d‑skrivare för hobbybruk att köpa för några tusen kronor. Samtidigt framställs komplexa konstruktioner som byggnader och farkoster med komponenter gjorda med 3d‑skrivare. – Läs också om 4d‑skrivare och om extrusion (extrudering). – IDG:s artiklar om 3d-skrivare – se denna länk.
illusion av en verklig och interaktiv omgivning, skapad med datorteknik. (Se virtuell.) – Rörliga bilder, ljud och ibland också kraftåterkoppling gör att användaren tycker sig vara i en tredimensionell värld som hon kan röra sig i och också påverka. Illusionen kallas för omslutning, på engelska immersion. – De rörliga bilderna visas i glasögon med inbyggd bildskärm och med sensorer för huvudrörelser (se VR‑hjälm). Alternativt befinner sig användaren i en VR‑kub, se nedan. – I VR‑utrustning kan också ingå handskar som känner av användarens hand- och fingerrörelser, så att hon till exempel kan fånga en virtuell boll. – Kraftåterkoppling, som ger intryck av att de bilder av föremål som användaren ser har substans och ”tar emot” när man stöter i dem, är mindre vanligt, men kan vara inbyggt i redskap eller handskar, alternativt i ett ”externt skelett” (exoskeleton). – Ett annat sätt att åstadkomma virtuell verklighet är så kallade VR‑kuber: användaren går in i ett rum där den virtuella världen projiceras på väggarna. Med speciella glasögon och visningsteknik kan den virtuella världen i en VR-kub fås att verka tredimensionell. – Numera kallas ibland även enklare former av avbildningar av en fiktiv eller faktisk yttervärld för virtuell verklighet. – Uttrycket virtuell verklighet populariserades i slutet av 1980‑talet av den amerikanska datorforskaren Jaron Lanier. Men det var inte han som hittade på uttrycket, och inte heller tekniken, som tidigare också hade kallats för artificiell verklighet. Howard RheingoldsbokVirtual reality från 1991 spred kännedom om tekniken. – På engelska: virtual reality, VR. – Jämför med förstärkt verklighet(augmented reality). – Se också virtuell värld.
– (shell, shell interface, på svenska också skalprogram) – textbaseratanvändargränssnitt till Unix. Det finns många sådana som användarna kan välja bland. Se också kommandotolk. – Ordet skal / shell används ofta också om grafiska användargränssnitt till Unix, och om textbaserade användargränssnitt till andra operativsystem. Man talar om skal eller skalprogram när det klart kan särskiljas från operativsystemet och eventuellt bytas ut;
– (shell) – program som tar emot och förmedlar instruktioner till en resurs i systemet för att underlätta, snabba upp eller öka säkerheten;
– (skin) – utbytbar utformning av det grafiska användargränssnittet för datorprogram som MP3-spelare eller webbläsare. Skalet ändrar inte programmets sätt att fungera: det är en rent kosmetisk förändring av det som visas på bildskärmen.
(command prompt) – inmatningsmarkör – tecken som visar var användaren kan mata in instruktioner eller annan information. – I DOS var prompten C:>, där C var en enhetsbokstav för datorns inbyggda hårddisk. (På datorer utan hårddisk var prompten A:>.) I Unix slutar prompter ofta med tecken som % eller #. Detta gäller för textbaserade användargränssnitt. I grafiska användargränssnitt används andra sätt, till exempel dialogrutor, för att begära indata av användaren. – Inom generativ AI kallas den beställning eller instruktion som användaren ger till systemet för prompt eller AI prompt – se prompt engineering. – Ordet prompt i denna betydelse kan användas på svenska – en prompt, flera promptar. – Även: synonym till genast, omedelbart.
användargränssnitt som tar emot enbart skriftliga instruktioner från tangentbordet. – Allt som användaren vill att datorn ska göra måste anges som skriftliga instruktioner. Man kan inte använda mus eller andra styrdon, och det finns inga ikoner eller andra bilder. (Se också prompt.) – Textbaserade användargränssnitt var det vanliga innan grafiska användargränssnitt blev vanliga på 1980‑talet. De anses fortfarande ha fördelar för användare som vet hur man använder dem. Därför finns det både i Windows och i Unix‑baserade operativsystem som macOS och Linux möjlighet att använda ett textbaserat användargränssnitt i ett särskilt fönster, ofta kallat kommandorad. – Se också terminalemulator.
3d-ritning – ritning av tredimensionellt föremål för ”utskrift” på 3d‑skrivare. 3d‑skrivaren framställer utifrån 3d‑ritningen ett tredimensionellt föremål. – Se också Defcad. (Physible kan också vara en felstavning av feasible – görbar.)
litet fönster för utbyte av information mellan datorn och användaren. I enklaste form innehåller dialogrutan bara en upplysning (”Batteriet börjar ta slut”, ”Du har meddelanden”) som användaren kvitterar genom att trycka på en knapp märkt ”OK” eller liknande. I andra fall kräver dialogrutan ett val av användaren. Ett vanligt exempel är när man stänger ett dokument som man inte har sparat först. Då brukar det komma en dialogruta som frågar om man vill stänga dokumentet utan att spara. Dialogrutan innehåller då ofta tre knappar med alternativen ”Stäng utan att spara”, ”Spara som” och ”Avbryt”. – Ofta fungerar dialogrutor så att man måste kvittera dem, eller besvara frågan, innan man kan göra något annat. – På engelska: dialog box. – Jämför med prompt.
– ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
– Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
(1938) – en amerikansk uppfinnare som 1963 demonstrerade det första datorprogrammet med grafiskt användargränssnitt, Sketchpad. Det var också början till CAD. – Med Sketchpad kunde man rita geometriska figurer direkt på en bildskärm med en ljuspenna. Programmet kunde rätta till figurerna så att sidor på kvadrater blev lika långa, och de räta vinklarna verkligen blev räta, även om användaren ritade slarvigt. Det var ett interaktivt program på en tid då datorprogram annars kördes som batchkörningar. Man kunde också kopiera och återanvända figurerna på ett sätt som föregrep objektorientering. – Sketchpad (som också kallades för Robot Draftsman) var Sutherlands doktorsavhandling (kan laddas ner som pdf-fil här). – Sutherland var inspirerad av Vannevar Bush† och inspirerade i sin tur Douglas Engelbart†. – 1968 konstruerade Sutherland och hans student Bob Sproull(se Wikipedia) det första systemet för virtuell verklighet (fast det kallades inte så), se här. – Sutherland hade på 1970- och 1980‑talen egna företag som Sun† köpte 1990. De blev grunden för Suns forskningslabb. – Sutherland belönades 1994 med EFF:sPioneer Award (se länk), 1988 med Turingpriset (se länk) och 1998 med von Neumann-medaljen. – Alan Kay visar upp Sketchpad i en video här.
