fingerrörelse som är en instruktion till en dator, smart mobil eller surfplatta eller till en separat styrenhet. – Fingergester utförs ofta med en fingertopp på en pekskärm eller en styrplatta, men den kan också göras på andra sätt som enheten kan uppfånga (se till exempel Leap och Welle). En del gester görs med flera fingrar samtidigt (se multipekskärm). De vanliga manövrerna på smarta mobiler, som svepningar, är fingergester. – Se också gest.
en troligen aldrig realiserad styrenhet som instruerades med fingergester på näraliggande ytor, till exempel på bordsytor. – Welle uppfångade fingergesterna med ett slags ekolod, alltså genom att sända ut ljud på frekvenser som människor inte kan höra och sedan analysera ekot. Det var en liten dosa, ungefär lika stor som en tablettask. Den skulle levereras med förinställda gester, men användaren skulle kunna programmera in egna gester om hon önskade. – Welle kunde användas för att styra elektronisk utrustning av många slag och kommunicerade med dem med Bluetooth. Welle visades upp i mars 2017, och gräsrotsfinansierades genom Kickstarter (länk). Den utvecklades av företaget Maxus Tech i Hongkong (maxustech.com) (bara på kinesiska). Produkten tillverkas tydligen inte längre, om den någonsin har gjort det. – Namnet:Welle är det tyska ordet för våg. Eftersom det är tyska ska det uttalas med v‑ljud: ”välle”.
teknik för talstyrning, avsedd för smarta mobiler och utvecklad av Samsung. Den presenterades i mars 2017. – Se pressmeddelande från Samsung (brukar fungera, även om länken är överstruken).
användargränssnitt som främst eller enbart använder tal. – Talgränssnitt förutsätter taligenkänning och (givetvis) mikrofon. Användaren kan få svar med talsyntes eller talsvar (förinspelade ord och fraser), på andra sätt eller helt enkelt genom att den intalade instruktionen verkställs. Talgränssnitt lämpar sig för mycket små saker som inte har utrymme för tangentbord eller pekskärm och för sådant som bilkörning och fotografering, när man måste ha ögonen riktade på annat. Talgränssnitt har blivit en viktig trend i slutet av 2010-talet efter grafiskt användargränssnitt och pekgränssnitt – se talassistent. – På engelska: voice user interface, voice UI.
ett avvecklat tillbehör som gjorde vanliga bildskärmar till pekskärmar. – Airbar hade formen av en liten linjal som lades vid bildskärmens undersida. Den täckte bildskärmen med osynliga ljusstrålar och registrerade när och var ljusstrålarna bröts. Man kunde därför använda fingrar, pennor, penslar eller andra redskap för att peka eller skriva på bildskärmen. – Airbar utvecklades av Neonode och fanns 2017 för Mac och Windows. Produkten har senare avvecklats. – Se Neonodes webbsidor.
trendig beteckning på sådant som är radikalt förenklat. –Zen mode står för en typ av grafiska användargränssnitt som döljer allt som kan tänkas distrahera användaren. – Zenbuddhism är en japansk andlig lära. – Se också tech buddhism.
glasögonliknande anordning för visning av virtuell verklighet. – VR‑glasögon har små bildskärmar direkt framför ögonen och sensorer som uppfångar huvudets rörelser och bärarens rörelser i rummet. Bildskärmarna visar rörliga bilder, ofta stereoskopiska, av en virtuell värld som genereras av ett datorprogram. Bilderna anpassas till huvudets och bärarens rörelser så att omgivningen ska verka stabil. Datorprogrammet körs oftast i en separat dator som kommunicerar med glasögonen med kabel eller trådlöst. VR‑glasögon brukar också ha hörlurar. De kan också ha inbyggd videokamera och sensorer för annat än rörelser. – VR‑glasögon är en vidareutveckling av VR‑hjälmar. De var årets julklapp 2016 enligt HUI Research, se denna länk.– Skillnaden mot interaktiva glasögon är att interaktiva glasögon låter bäraren se sin materiella omgivning.