- – se krypteringsnyckel;
- – i databaser: ett värde (namn, tal, nummer) som kan användas för att entydigt identifiera en rad (post) i en relationsdatabas eller i en annan fil. Om databasen är korrekt upplagd (se normalisering) ska samma nyckel inte kunna stå på mer än ett ställe i samma tabell. Man kan till exempel ha personnummer som nyckel (förutsatt att samma person bara får förekomma en gång i databasen). – Se också primärnyckel, kandidatnyckel och främmande nyckel (referensattribut);
- – teckenserie som används för identifiering och vid autentisering. Sådana teckenserier kallas ofta för koder, till exempel pinkod, men de är inte koder i ordets egentliga betydelse. Nycklarna kan vara lagrade på kort eller på, till exempel, bilnycklar för att överföras trådlöst med RFID eller NFC, men de kan också vara avsedda att matas in för hand, som nycklarna för bankomatkort och kontokort. De kan vara korta eller långa.
– På engelska: key.
[databaser] [kryptering] [lösenord] [ändrad 26 september 2018]
- – normalization – om relationsdatabaser – att se till att en relationsdatabas är väl utformad. Den ska undvika dubblering av information, vara lätt att göra ändringar i (man ska bara behöva ändra på ett ställe) och lätt att göra sökningar i (man ska kunna förutse var information finns). – Ett krav är att varje tabell ska innehålla minst en nyckel, det vill säga ett värde som entydigt identifierar varje rad (till exempel personnummer i ett personregister): i varje tabell ska det alltså finnas minst en kolumn där samma värde inte får förekomma två gånger
- – när det gäller statistik är normalisering att göra värden jämförbara, till exempel att se till att allt material räknas om till samma måttenheter och att tidsperioder (till exempel räkenskapsår) sammanfaller. – En form av normalisering är formatanpassning (canonicalization) – Se också datapreparering.
[databaser] [statistik] [ändrad 26 juli 2021]
även: namnrum – mängden av namn som finns och kan finnas i ett namngivningssystem, förutsatt att man följer de regler och begränsningar som gäller. Termen används om namngivning i filsystem och andra tekniska system. – Tre vanliga begränsningar är:
- – att samma namn inte får förekomma två gånger;
- – att namnens längd är begränsad och:
- – att teckenuppsättningen är begränsad.
– Att samma namn inte får förekomma två gånger gäller ofta bara i samma underavdelning av systemet (i samma katalog). I en namnrymd ska varje fullständigt namn (ett fullständigt namn anger också objektets plats i helheten) vara unikt, det vill säga att det får inte finnas två identiska namn. (Det finns många Storgatan, men bara en Storgatan på varje ort.) Webbadresser (URL:er) och e‑postadresser ingår i namnrymder. Ordet namnrymd används även utanför it när det gäller systematisk namngivning. Personnummer utgör till exempel en namnrymd, Linnés latinska namn på djur och växter utgör en annan. – På engelska: namespace.
[informationshantering] [ändrad 18 augusti 2019]
den databasmotor som vanligtvis ingår i databashanteraren MySQL. MyIsam bygger på databasmotorn Isam som utvecklades av IBM för stordatorer. MyIsam saknar möjlighet till transaktionshantering, och ersätts därför ofta av InnoDB. Se också MariaDB. – Mer om MyIsam finns här.
[databaser] [ändrad 5 oktober 2018]
extra förnamn, annat förnamn – annat förnamn än tilltalsnamnet. Engelska middle name kan inte översättas med svenska mellannamn, som är något annat.
[personuppgifter] [språk] [ändrad 5 mars 2018]
”data om data” – data som beskriver filer och andra datamängder och deras innehåll:
- – mätningar och analysresultat om existerande data (”webbsidan innehåller 1 210 tecken och har en genomsnittlig ordlängd på 8,3 tecken”);
- – beskrivande information om data: läggs in för att underlätta sökning, katalogisering och bearbetning (”denna webbsida handlar om jordgubbsodling och är skriven på norska”).
– Man talar också om systemmetadata och användarmetadata. Systemmetadata läggs till med automatik av ett program. Det kan vara sådant som klockslag och datum när en fil skapades eller ändrades. Användarmetadata (user metadata) läggs till av användare, mer eller mindre systematiskt. – Läs också om förleden meta-.
[data] [informationshantering] [ändrad 28 oktober 2021]