Kategori: internet

DTM

dynamic synchronous transfer mode – en bredbands­teknik som är anpassad för att klara ljud och video i realtid, till exempel direktsändning av fotbollsmatcher över internet. – DTM utvecklades på 1990‑talet på KTH i Stockholm och marknads­förs sedan dess av företaget Net Insight, grundat 1997. Sedan länge är det grunden för Net Insights produkt Nimbra (länk). DTM  har blivit allmänt accepterat för ström­mande medier. DTM har spikats som standard av den europe­iska organisationen ETSI.

[bredband] [förkortningar på D] [standarder] [strömmande] [ändrad 11 maj 2020]

domain kiting

”domänkedjesnyltning” – förfogande över en domän på internet utan att man betalar för den. – Man registrerar in domänen, säger upp den strax innan den inledande prövotiden på fem dagar har gått ut, får tillbaka pengarna, registrerar domänen igen (lämpligen hos en annan registrator) och upprepar detta så länge som det går. – Engelska kiting anknyter till check kiting, ett slags check­bedräg­eri: man skrev ut checkar utan täckning och betalade sedan banken med en annan check, som inte heller hade täckning, men som var från en annan bank och så vidare. Detta kunde åtmin­stone förr fungera ett tag, eftersom mottag­arna av checkarna inte löste in dem omedel­bart. – Jämför med det besläktade domain tasting.

[domäner] [ändrad 14 september 2018]

webbhotell

företag som hyser andras webbsidor på sina egna servrar. – Webb­hotell tillhanda­håller utrymme på sina servrar för webb­sidorna, sköter driften av servrarna och ser till att internets adressystem, DNS, hittar webb­sidorna. Att anlita webbhotell är det vanliga sättet för privat­personer och mindre företag att få tillgång till webb­servrar. Webb­hotell för företag är avgiftsbelagda. För privatpersoner är det ofta gratis; ofta finns det också färdiga mallar för privatpersoners sidor. – På engelska: web hotel. – Jämför med server­hotell.

[webbpublicering] [ändrad 12 november 2018]

wiki

webbsida som besökare fritt kan ändra i. – På en wiki kan besökare ändra, ta bort och lägga till text och annat material. Detta kan de göra direkt från sina webbläsare. – Det mest kända exemplet på wiki är uppslagsverket Wikipedia. – Den första som la ut en wiki på webben var ameri­kanen Ward Cunningham (länk) 1995. Wiki kan ses som ett långtgående experiment i samarbete och förtroende. En wiki har inga omedelbara spärrar mot ändringar enligt antagandet att fel och vandalisering rättas till av de seriösa besökarna. (För att göra det lätt att renovera efter vandalisering brukar wikiplatser spara tidigare versioner av texten.) – Wiki‑formen används också av mindre grupper som tillsammans arbetar med textprojekt. Det krävs då konto och inloggning. – Läs mer om wiki i Wikipedia. – Läs också om WikiLeaks (som inte är någon wiki). – Ordet: Wiki kommer av hawaiianska wikiwiki, som betyder kvickt. – På svenska: en wiki, flera wikier. – Läs också om bliki, wall wiki och swicki.

[socialt] [webbpublicering] [wiki] [ändrad 1 september 2021]

annonsblockerare

program som gör att annonser på webbsidor inte visas för besökare på webbsidan. Annonserna laddas inte heller ner. –  Annonsblockerare är oftast insticksprogram till webbläsaren. Besökare som har annonsblockere har installerat dem inte bara för att slippa annonser i allmänhet, utan också därför att annonser ofta tar tid att ladda ner samt kan inne­hålla störande ljud och videofiler som tar mycket processorkraft. Bland yngre personer är det en majoritet som har annonsblockerare. Annonsörer försöker givetvis motverka detta, liksom massmedier som är beroende av annonsintäkter. Besökare som har annonsblockerare kan därför drabbas av inskränkningar i tillgången på information, eller uppmanas att betala för tillgång till mediet. – Annonsblockerare var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: adblocker.

[webbläsare] [webbreklam] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]

NB-IoT

Narrowband internet of things – sakernas inter­net över smalband – stan­dard för trådlös data­över­föring med små data­mängder med inter­net­proto­kollet IP. Det är alltså avsett för apparater och maskiner som skickar in­for­­ma­­tion till varandra och till använd­are. Det är kon­stru­erat för att vara ström­snålt, ha bra täckning inomhus och för att klara många sam­tidigt anslutna enheter. – NB‑IoT har fast­ställts av bransch­orga­nisa­tionen 3GPP, se länk.

[förkortningar på N] [sakernas internet] [standarder] [trådlöst] [ändrad 9 augusti 2017]

smalband

allmänt: motsatsen till bredband. Alltså över­föring av data i låg takt (få ettor och nollor per sekund) – långsam dataöverföring. Termen används också om analog radio, se nedan. – Även om man oftast vill ha så hög bandbredd som möjligt finns det tillämp­ningar där man efter­strävar smalband. I sakernas internet sänder ”sakerna” ofta mycket korta meddelanden till varandra, så det finns inget behov av bredband. Dessutom vill man spara på batteri­erna, om det finns sådana, vilket man gör med smalbands­teknik. – Termen smalband kommer från radioteknik och syftar på att bara ett smalt band av frekvenser runt sändningens grundfrekvens måste vara fritt från annan radio­trafik. För när vi säger att frekvensen för en vanlig radiokanal är, till exempel, 96,2 megahertz eller för mobiltelefoni 2 600 mega­hertz är det underför­stått att det också krävs att ett band av frekvenser runt grundfrekvensen är fritt från andra sändningar, annars blir det problem. (Mobiltelefoni sänds i själva verket på en knippe frekvenser som ligger nära den angivna.) Ju mer data per sekund som ska överföras, desto bredare måste bandet vara. Men: ju smalare bandet är, desto svårare blir det att överföra signalen utan störningar. Blir bandet alltför smalt kommer signalen inte fram alls, även om sändarstationen har hög effekt. – Smal­band är bandbredder som ligger nära den nedre gränsen för den bandbredd som krävs för att signalen ska nå mottag­aren. Termen smalband har överförts till trådburen elektronisk kommunikation i låg takt. – På engelska: narrowband, förkortat NB.

[elektronisk kommunikation] [sakernas internet] [ändrad 28 september 2018]

IP over avian carriers

(IPoAC) – IP med brevduvor – tillämpning av internetprotokollet IP med brev­duvor som fysiskt medium. – IP over avian carriers utvecklades av David Waitzman och finns beskriv­en i tre RFC, släppta den 1 april 1990 och den 1 april 1999 samt den 1 april 2011 i utför­ande för IPv6. – Linux‑användargruppen i Bergen i Norge testade tekniken 2001, och kom fram att det går långsamt, men att kapa­ci­­teten blir hög om man låter brevduvorna bära minneskort. Men man får gardera sig mot dataförlust. – Se RFC 1149, RFC 2549 och RFC 6214 samt The informal report from the RFC 1149 event (borttagen) och referat i CNet.

[djur] [internet] [kuriosa] [rfc] [ändrad 5 augusti 2021]

online

– på nätet, på webben, uppkopplad – ansluten till internet eller annat nätverk:

  1. – ansluten till internet – this service is available online – tjänsten finns på internet/på webben. – Are you online? – är du uppkopplad / ansluten till internet? – Se också nonliner;
  2. – tillgänglig, ”uppe”; alltså motsatsen till drifts­avbrott – our web site is online – vår webbplats är tillgäng­lig (uppe);
  3. – om äldre system: direkt­ansluten till en databas, det vill säga att alla tillägg och ändringar införs i data­basen omedelbart (till skillnad från när databasen är offline, vilket betyder att ändringar och tillägg införs i efterhand, vid en batch­kör­ning.)

[databaser] [drift] [internet] [språktips] [ändrad 4 januari 2019]