Hola

en gratis VPN‑tjänst som tycks ha allvarliga säkerhetsbrister. – Enligt personerna bakom kampanjen Adios, Hola (länk) kan en angri­pare i smyg instal­lera och köra program på datorer som är anslutna till Hola. – Hola, som installeras som tillägg till webb­läsaren Chrome, ger användarna möjlig­het att kommu­ni­cera genom ett virtuellt privat nätverk, VPN, vilket innebär att deras kommunikation är krypterad och svår att spåra. – En användare i Sverige kan till exempel använda Hola för att visa en film som är spärrad i Sverige, men till­gäng­lig i USA. Den ameri­kanska servern ”tror” att det är en person i USA, som ser filmen, men i själva verket skickas den via Hola vidare till Sverige. Användarna av Hola‑nätverket fungerar så att säga som bulvaner åt varandra. Men säkerhetsbristerna, som av­slöja­des i maj 2015, öppnar datorerna för angrepp. Det avslöja­des också att Hola säljer användar­nas band­bredd till utom­stå­ende. – Se artikel på idg.se: länk. – Ytterligare en attack mot användare av Hola upptäcktes i juli 2018. Kommen­tar från Hola: länk.

[attacker] [internet] [upphovsrätt] [ändrad 18 december 2020]

FWSE

famous web search engine – omskrivning för Google. – Den ironiska förkortningen kom i bruk när Googles advokater försökte hindra folk från att säga Google som generiskt ord för sökmotorer, till exempel i uttryck som att googla (även om det inte görs med just Google).

[förkortningar på F] [sökmotorer] [ändrad 17 september 2019]

Artik

Samsungs nerlagda system för sakernas internet. Det var i grunden ett litet krets­kort med processor, minne och trådlös kommunikation, avsett att byggas in i hus­hålls­utrust­ning, larm, leksaker, drönare och annat. Det hade också inbyggda funktioner för driftsäker­het och data­skydd. Det ingick också programmeringsriktlinjer. Artik skulle alltså kunna användas av andra företag, som kunde förse det med funktioner. Artik presenterades i maj 2015 och lades ner vid årsskiftet 2o18–2019. – Se artik.io (arkiverad).

[nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 18 februari 2020]

license-assisted access

LAA – överföring av 4g‑kommunikation delvis genom de fria radiofrekvenser som används av wi-fi. Det handlar om frekvenser runt fem gigahertz. – Syftet med planerna på LAA är att avlasta 4g‑nätet. Den sista sträckan till abonnenten ska, om möjligt, förmedlas genom särskilda basstationer som sänder på de tillståndsfria frekvenserna runt fem gigahertz, och som har kort räckvidd. (De måste ha kort räckvidd eftersom det är ett villkor för användning av tillståndsfria sändare.) De små basstationerna ska vara anslutna till det vanliga 4g‑nätet. Om abonnentens telefon inte kan nås med LAA använder man det vanliga 4g‑nätet. – LAA var ett hett ämne i telekom­branschen under 2015, men hade då ännu inte införts. – LAA påminner om 5g‑nätet så tillvida att 5g också förutsätter ett nät av små basstationer med kort räckvidd. Det påminner också om systemet med femtobasstationer (small cells), men femtobasstationer sänder på samma frekvenser som de stora basstationerna. – LAA kallas också för LTE‑U. – Läs mer på Ericssons webbsidor (från 2015).

[internet] [mobilt] [ändrad 12 maj 2022]

klickkvot

(click-through rate, CTR) – mått på genom­slaget för annonser på webben. Kvoten anger hur stor andel av de som har sett en annons på webben som klickar på den för att få mer infor­ma­tion.

[webbstatistik] [ändrad 6 maj 2018]

interstitial

mellansida, mellansideannons, interstitiell annons – ett slags webbannons som visas när man bläddrar mellan sidor på en webbplats. I tv är det programsnuttar som visas före eller efter annonser. – Jäm­för med hyperstitial.

[webbreklam] [ändrad 17 december 2019]