en kontroversiell privat toppdomän för kritik mot namngivna företag. – (Sucks = suger, det vill säga är värdelös.) Om man ogillar till exempel ”Acme” kan man registrera underdomänen acme.sucks. (Det har tidigare länge förekommit att personer har registrerat domäner med namn som acmesucks.com.) Företag som vill blockera en sådan registrering kan själva registrera en underdomän under .sucks för 250 000 dollar, vilket har lett till att .sucks har kallats för ”utpressningsdomän”. För privatpersoner och konsumentorganisationer är priset mycket lägre. – Innan den privata toppdomänen hade godkänts begärde dåvarande USA‑senatorn Jay Rockefeller att den skulle stoppas. Han beskrev det som ”little more than a predatory shakedown scheme”. – Organisationen som har registrerat den privata toppdomänen .sucks, Vox Populi, hävdar att den vill skapa ett forum för konsumentdebatt. Enskilda kan registrera .sucks‑domäner för 249 dollar, men då får de inte ha en webbsida på domänen: alla besökare slussas vidare till en gemensam sida för debatt. – .sucks är en av många toppdomäner som har registrerats sedan det i princip blev fritt fram att registrera privata toppdomäner. Den togs i bruk i början av 2015. – Se get.sucks. – Läs också om Ripoff Report och lemon site.
[handel] [privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2022]
en metod för att upptäcka förfalskade webbsidor med ledning av deras webbadresser (URL:er). – Förfalskade webbsidor används i nätfiske, och kan vara till utseendet identiska med den webbsida de är förfalskningar av. Men en viktig skillnad är just webbadressen. Den kan ju inte vara identisk med den äkta sidans webbadress. – NLPRank, som har utvecklats av företaget OpenDNS (länk), numera del av Cisco, granskar därför webbadresser för att upptäcka webbsidor som troligen är förfalskade. OpenDNS har analyserat ett stort antal förfalskade webbsidor och upptäckt att vissa ord och uttryck i deras webbadress med hög sannolikhet visar att sidorna är falska. Den statistiska analysen är grunden för NLPRank. (NLP står för natural language processing, se språkteknik.) – Se Ciscos webbsidor.
[skydd] [språkteknik] [webbsidor] [ändrad 8 februari 2023]
μTP eller uTP – ett protokoll för dataöverföring med BitTorrent. Det används i stället för TCP. Det är utformat för att inte belasta nätverket: om svarstiderna blir långa sänks överföringstakten. – Micro transport protocol har också utformats för att inte störa andra program som använder samma förbindelse. Det är baserat på det äldre protokollet UDP. – Micro transport protocol utvecklades inom forskningsprojektet Internet2, och har använts i BitTorrent sedan 2006. – Läs mer på BitTorrents webbsidor.
[fildelning] [internet] [webbpublicering] [ändrad 19 november 2018]
(OAA) – en nerlagd branschorganisation som främjade användningen av Ajax. (Ajax är en programmeringsteknik för program som körs i webbläsare.) Organisationen grundades 2006 och verksamheten upphörde 2012. Den hade bland medlemmarna de flesta stora it-företag, dock inte Apple och Microsoft, samt många mindre företag. Webbsidan openajax.org är numera stängd.
[nerlagt] [organisationer] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 27 mars 2018]
en tysk tjänst för elektronisk kommunikation, baserad på statliga krav på säkerhet och autentisering. – De‑Mail kan användas för säker överföring av dokument genom internet. Alla meddelanden överförs och lagras i krypterad form. Användare kan välja tilläggsfunktioner av samma slag som finns i papperspost, till exempel rekommenderade brev och mottagningsbevis. De‑mail erbjuder också säker lagring av dokument. – För att öppna ett De‑Mailkonto måste privatpersoner identifiera sig eller, om de öppnar kontot för ett företags räkning, visa att de har fått i uppdrag att göra det. De‑Mail kan sedan utfärda certifikat som användaren kan skicka till tredje part för att styrka att hon är rätt ägare till kontot. – Specifikationerna för De‑Mail fastställdes i tysk lag 2011, men tyska staten tillhandahåller inte tjänsten. Det gör tyska nätoperatörer. – Se de-mail.info.
[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 6 februari 2023]
Ask.com – en kunskapsbank på nätet som fungerar enligt modellen fråga–svar. – Ask har en databas med förprogrammerade svar på många vanliga frågor. Frågor kan ställas i naturligt språk. – Ask var fram till 2010 baserat på en vanlig sökmotor med index. Ask har också varit känd som spridare av skräpprogram. – Ask har funnits sedan 1995, och hette länge Ask Jeeves. (Figuren Jeeves – syftar på Bertie Woosters betjänt i P G Wodehouses böcker – försvann 2006 från Asks webbsidor.) – Enligt ett samarbetsavtal som slöts med Sun†, och som följde med när Oracle köpte Sun, fick alla som laddade ner Java erbjudande om att samtidigt installera Ask i sina webbläsare. (Detta upphörde 2015.) Det gjordes automatiskt om man inte svarade nej, och vid installationen följde det med andra program. När Ask väl var installerat var det svårt, men inte omöjligt, att ta bort. Varje gång man uppdaterade Java upprepades erbjudandet, även om man hade tackat nej tidigare. De medföljande skräpprogrammen ställde till besvär genom att till exempel ställa om operativsystemets förvalda sökmotor till Ask. – Microsoft ser äldre versioner av Ask (före 2015) som skadeprogram och har ställt in sina säkerhetsprogram för att upptäcka och radera dem hos användarna. – Asks sökmotor med index lades ner 2010. – Se ask.com.
[sökmotorer] [ändrad 8 augusti 2021]
en sårbarhet i webbservrar och webbläsare, upptäckt i mars 2015. – Sårbarheten fanns då dels i webbservrarnas program för kryptering, dels i Apples webbläsare Safari och dels i den inbyggda webbläsaren i operativsystemet Android. Andra webbläsare påverkades inte. När sårbarheten blev känd hade ingen, såvitt man visste, angripare utnyttjat den. – Freak attack gör det möjligt för en angripare att lura webbservern och webbläsaren att gå över till en svagare kryptering än den normala. Detta gör det enklare för obehöriga att avlyssna trafiken. Sårbarheten var en kvarleva från 1990‑talet, då amerikanska staten försökte begränsa användningen av stark kryptering på internet, särskilt utanför USA. (Se kryptokrigen.) – Apple och Google distribuerade snabbt patchar som täppte till Freak attack. – Namnet: Freak betyder missfoster, udda person; knarkare. Det kan ursprungligen vara samma ord som svenska fräck. Men det påstås att freak här står för Factoring attack on RSA export keys, säkert en bakronym. – Läs mer på digicert.com: länk.
[attacker] [bakronymer] [kryptering] [webbläsare] [ändrad 20 september 2018]
– för engelska smart tag:
- – i efterhand inlagd länk på en webbsida. Smarta taggar läggs in av extraprogram i webbläsaren. Programmet letar efter vissa ord och namn i texten och gör om dem till länkar, vanligtvis i syfte att locka läsare till reklam. – Se också tagg;
- – beteckning på RFID-etikett.
[trådlöst] [webbläsare] [ändrad 8 september 2020]
om mobilabonnemang: avgiftsfri trafik till vissa webbsidor, men inte till andra. – Abonnenten betalar för en viss mängd trafik, men besök till vissa webbsidor räknas alltså inte in. Abonnenten kan därför göra obegränsat antal besök på dessa sidor utan att det dras från potten. Detta är möjligt efter överenskommelse mellan operatören och de aktuella webbsidorna. Det kallas också för sponsored data. Abonnemangen kallas för zero-rating plans. – Zero rating har fått hård kritik i USA, eftersom det snedvrider konkurrensen. I samband med att myndigheten FCC i februari 2015 tog ställning för nätneutralitet förklarade FCC att existerande avtal om zero rating ska få finnas kvar, men att nya sådana avtal kommer att hårdgranskas innan de eventuellt godkänns. – Telia började under 2016 erbjuda något som kallades för ”fri surf”: det innebar att trafik till och från sociala medier inte drogs från abonnentens pott, till skillnad från annan internettrafik. PTS ålade Telia att sluta med det (arkiverad länk), eftersom det strider mot nätneutraliteten. Telia överklagade beslutet, men i februari 2017 fastställde Förvaltningsrätten PTS beslut. Men Telia marknadsförde ”fri surf” fram till 2023 – se detta meddelande.
[internet] [juridik] [mobilt] [ändrad 18 mars 2023]
en nerlagd sajt som granskade påståenden som cirkulerade på internet. – Sajten drevs av tidningen Metro och lades ner i augusti 2019 när tidningen Metro lades ner. – Viralgranskaren påminde om amerikanska Snopes. Viralgranskaren utsågs 2015 till Årets folkbildare. Se Metros webbsidor (länk). – Viralgranskaren utvecklade ett tillägg till webbläsaren Chrome som varnar för sajter med falska nyheter, se här (finns kvar i augusti 2020). Jämför med B.S. Detector. Viralgranskaren instiftade också Källkritikens dag. – I maj 2017 sade Metros dåvarande ägare Mats Qviberg i en intervju i Nyheter idag att en av journalisterna som skriver i Viralgranskaren är en ”stalinist som vi borde bli av med”, vilket ledde till att TV4 sa upp samarbetet med Metro och till att Storstockholms Lokaltrafik, SL, övervägde att säga upp samarbetet med Metro, som dittills hade distribuerats gratis i tunnelbanan. Qviberg sålde den 21 maj 2017 sina aktier i Metro för en krona. – Se också viral och vandringssägen samt läs om Bluffakuten och sajtkoll.se†. – Viralgranska var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[källkritik] [nerlagt] [årets nyord] [ändrad 31 augusti 2020]