kommentarspam

(comment spam) – försök att höja en webbsidas rankning i sökmotorer genom att utnyttja möjligheten till kommentarer på andra, mer ansedda webbsidor: man skriver kommentarer på de webbsidorna och lägger in länkar till den webbsida man vill gynna. (Det är alltså inte spam i betydelsen skräp­post.) Många webbsidor för­bjuder därför länkar i kommentar­er­na. – Kommentar­spam kan motverkas med taggen nofollow. – Kommentarspammare kallas också för länkspammare. – Se också splogging.

[rankning] [spam] [ändrad 2 februari 2018]

squammer

  1. – en som skickar in falska an­sökningar om registrering av domäner på internet. Syftet är inte att faktiskt registrera domänerna, utan att hindra andra från att göra det. An­sökningarna skickas ofta med automatik av ett dator­system;
  2. – mer allmänt: en som registrerar domäner för att senare kunna sälja dem dyrt.

– Ordet squammer är en samman­dragning av squatter och spam.

[bluff och båg] [domäner] [illa omtyckta personer] [ändrad 6 september 2018]

grey route messaging

en metod att skicka stort antal SMS utan att be­tala den mot­tagande operatören. Metoden an­vänds för att skicka reklam, se A2P. – Avsändaren an­litar en tjänst i ett annat land än mot­tagarnas land. Av­sändaren ser också till att mobiloperatören i mot­tagarens land inte har terminerings‑avtal om SMS med opera­tören i av­sändar­landet. (Alltså inget avtal om hantering och avgifter – se sam­trafik.) SMS:en kommer ändå fram, men operatören i mottagar­landet kan inte ta ut terminerings­avgift av av­sändaren. – Grey route messaging är inte olagligt, men kostar, enligt upp­gift, operatörerna samman­lagt flera miljarder dollar om året i ute­blivna intäkter. Bland mobiloperatörer diskuteras därför mot­åtgärder som att blockera SMS från av­sändare utan avtal.

[bluff och båg] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 5 december 2019]

zon

på internet: en domän som fungerar själv­ständigt i för­hållande till den över­­ordnade domänen. En zon hanterar sin egen in- och ut­gå­ende trafik, och besvarar frågor från internets adressystem DNS. (Om internet var ett kontor så skulle en zon vara en avdelning som sorterar sin egen post. Brevbäraren skulle lämna posten direkt till avdelningen.) – Termen zon används ofta där man tidigare skulle ha an­vänt ordet domän. Orsaken är att zon har en mer precis be­tyd­else. – Ex­empel: idg.se är en domän som är under­ordnad topp­domänen .se. Och idg.se är dessutom en zon. Det innebär att om en webbläsare vill hämta en sida från idg.se så går anropet direkt till idg.se. Toppdomänen se blir inte tillfrågad. – Å andra sidan har idg.se i sin tur flera under­ordnade domäner, som computersweden.idg.se. De är domäner, men de är inte zoner. Det innebär att anrop till computersweden.idg.se förmedlas av idg.se. – En under­­ordnad domän som idg.se blir en zon om den över­ordnade domänen delege­rar, det vill säga att den ger den under­­ord­nade domänen rätt (och skyldig­­het) att sköta sin egen trafik. En domän som också är zon svarar själv inom DNS på frågor om IP‑adresser inom zonen. (Om en domän inte är en zon är det den överordnade domänen som ska svara på sådana frågor.) – Man säger att det finns en dele­gerings­punkt mellan en zon och den över­­ordnade domänen. För varje zon finns en SOA-post (SOA=start of authority) i inter­­nets adressregister DNS. – Det syns inte på domän­­namnet om en domän är en zon, men nästan alla domäner närmast under toppdomänerna (som till exempel idg.se) är zoner. – Det finns också något som heter reverse zones: det är servrar som över­­sätter IP‑adresser till domän­namn i stället för omvänt.

[domäner] [ändrad 26 november 2017]

IPSO

IP for smart objects – ett system för att förse små enkla före­mål med tråd­lös datakommunikation, baserad på internetprotokollet IP. En tak­lampa ska till exempel kunna tändas och släckas med en tråd­lös strömbrytare, eller från en smart mobil. Sensorer för mätning och övervakning ska kunna kommunicera utan att man be­höver dra tråd. Objekten ska både kunna kommunicera med varandra och med ”vanliga” it‑system. – Se sakernas inter­net. – Se också branschorganisationen IPSO Alliance, numera del av OMA SpecWorks.

[förkortningar på I] [smarta hemmet] [ändrad 31 augusti 2020]

spegelsajt

(mirror site, mirror web site) – även: spegelwebbplats – en webbplats som är en exakt kopia (en spegel) av en annan webb­plats. (Originalet och spegelsajten har normalt samma ut­givare.) Spegel­sajter har man för att minska belastningen på en webb­plats med mycket trafik. Be­sökare styrs vid be­hov automatiskt till spege­lsajten. Skillnaden märks ofta bara på detaljer i webb­adressen (URL:en), som kanske att originalet har en webb­adress som börjar på www, medan spegeln har en webbadress på www2. Resten av webbadressen kan vara identisk. – Se också proxy.

[webbpublicering] [ändrad 11 januari 2019]