Kategori: internet

konfirmandlärarmålet

ett åtal som gällde publicering av personuppgifter på internet och som har fått betydelse för rättstillämpningen. Åtalet gällde också publicering av känsliga uppgifter på en webbsida. – En konfirmandlärare publicerade 1998 en webbsida med korta presentationer av henne själv och hennes arbetskamrater. Bland annat skrev hon att en av dem hade skadat foten och var deltidssjukskriven. Hon åtalades då av åklagare och dömdes i tingsrätten till 4 000 kronor i böter för att hon hade:

  • – behandlat personuppgifter utan att anmäla det till dåvarande Datainspektionen†, att hon hade:
  • – pub­licerat känsliga upp­gifter och för att hon:
  • – genom publiceringen på internet hade gjort uppgift­erna tillgängliga i tredje land.

– Konfirmandläraren överklagade till Göta hovrätt, som begärde ett utlåtande från EU‑domstolen (som då hette EG‑dom­stolen). EU‑dom­stolen fann att publiceringen av uppgifterna inte var tillåten, men att publicering på internet inte kunde jämställas med att göra uppgifter tillgängliga i tredje land. (Med ”tredje land” menas länder utanför EU plus Norge, Liechtenstein och Schweiz – EES.) Efter EU‑domstolens utlåtande fann Göta hovrätt konfirmandläraren skyldig till brott mot (den senare avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) och mot EU:s dataskyddsdirektiv†, men inte för att ha överfört uppgifterna till tredje land. Men hon fick inget straff. – Målets betydelse gäller alltså främst möjligheten att publicera personuppgifter på internet, där de i princip blir tillgängliga i hela världen. Detta är alltså i sig inte förbjudet enligt EU‑rätten.

[eu] [juridik] [personuppgifter] [rättsfall och skandaler] [ändrad 5 september 2022]

Costeja-domen

eller Costeja-målet – ett viktigt utslag i EU‑domstolen om rätten att bli bortglömd. – EU‑domstolen bestämde att Google måste ta bort länken från målsäganden Costejas namn till vissa inaktuella och besvärande tidningssidor i Googles databaser. Men tid­nings­sid­orna får finnas kvar i Googles databaser, och de får fortfarande vara åtkomliga, men bara om man använder andra sökord än Costejas namn. – Domen gällde en spansk medborgare som runt 1990 tvingades sälja sitt hus på auktion för att betala skulder. En tidningsartikel om detta blev senare tillgänglig på Google, och Costeja gick till domstol för att få in­for­ma­tionen borttagen. Ärendet gick hela vägen till EU‑domstolen, som fällde utslag 2014. – Se EU-domstolens webbsidor. – På engelska: the Costeja verdict, the Costeja case.

[eu] [personlig integritet] [rättsfall] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

Manilaprinciperna

Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. De presenterades 2015. Principerna är:

  1. – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
  2. – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
  3. – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
  4. – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
  5. – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
  6. – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.

– Läs mer på manilaprinciples.org.

[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]

Mina meddelanden

en tjänst för e‑post från svenska statliga, regionala och kommunala myndigheter. – Den som ansluter sig till Mina meddelanden får e‑post från anslutna (inte alla) myndigheter genom Mina meddelanden i stället för med pappersposten. I tjänsten ingår meddelanden som förmedlas genom tjänster som Billo (billo.life), Kivra (kivra.se) eller Min myndighetspost. Om man ansluter Billo eller Kivra får man också e‑post från privata företag. – För att läsa meddelandena måste man logga in med e‑legitimation. Tjänsten sköts av myndigheten DIGG. – Se DIGG:s webbsidor.

[meddelanden] [svenska myndigheter] [ändrad 6 mars 2023]

HTTP/2

version 2 av HTTP – den första stora omarbetningen av HTTP, protokollet som hanterar överföringen av information på webben. HTTP/2 har varit i allmänt bruk sedan slutet av 2015, bland annat kunde då alla vanliga webb­läsare hantera det. – HTTP/2 bygger till stor del på SPDY. – För kodningen av webbsidor spelar övergången från HTTP till HTTP/2 knappast någon roll. De viktiga förändringarna gäller överföringen av data mellan webb­server och webbläsare. Bland annat kan webbservern med HTTP/2 skicka kom­plet­te­rande delar av en webbsida till webbläsaren utan att webb­läs­a­ren först har begärt det (push). – Den officiella webbsidan för HTTP/2 är http2.github.io.

[förkortningar på H] [webben] [ändrad 8 juli 2017]

baklänk

länk till en given webbsida från en annan webbsida. – Alltså länkar till den webbsida som du redan befinner dig på från andra webbsidor. (Till skillnad från länkar från den webbsida som du befinner dig på till andra webbsidor.) Hur många andra sidor som länkar till en given webbsida – antalet baklänkar – brukar tas som ett mått på den sidans anseende och relevans. Baklänkar har därför stor betydelse när sökmotorer rangordnar webbsidor. Kallas också ingående länk, inlänk. – På engelska: backlink.

[rankning] [sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 7 oktober 2022]