den fysiska webben – satsning på ett gemensamt användargränssnitt för sakernas internet, lett av Google. – Målet för projektet Physical web beskrivs som att man ska kunna gå fram till vilket internetanslutet objekt som helst och kunna använda det med hjälp av sin mobiltelefon (till exempel) utan att först behöva ladda ner en app. Det ska räcka med ett klick. (Däremot kan det naturligtvis krävas inloggning, behörighet eller annat.) – Se Googles sidor för Physical web (länk) och GitHub (länk).
[användargränssnitt] [sakernas internet] [ändrad 15 juni 2017]
beteckning på ett utslag i EU‑domstolen: företag som tillhandahåller internetbaserade tjänster till ett EU‑land på det landets språk måste också följa it‑lagstiftningen i det landet. Detta gäller oavsett var företaget hör hemma. – Utslaget kom i slutet av september 2015 och anses få stor betydelse för företag som Facebook. – Weltimmo‑målet är uppkallat efter ett företag som är registrerat i Slovakien, men som sålde tjänster i Ungern på ungerska. – Se EU‑domstolens webbsidor.
[eu] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]
lagstadgad skyldighet för internetoperatörer att blockera vissa IP‑adresser. Alltså en form av indirekt censur. Alla meddelanden till och från de berörda IP‑adresserna ska alltså stoppas. – IP‑blockering föreslogs i den så kallade Spelutredningen (2015—2017, se direktiv här) som ett sätt att hindra utländska webbspelbolag utan licens att nå kunder i Sverige. Detta mötte starka protester, inte minst från internetoperatörerna. – I andra länder används IP‑blockering för att stoppa politisk information och annat som ländernas olika regimer ogillar. – Kallas också för nätblockering. – När det gäller upphovsrättsligt skyddat material fastslog EU‑domstolen i juni 2017 att internetoperatörer som gör Pirate Bay och liknande sajter tillgängliga för sina kunder kan anses medskyldiga till intrång i upphovsrätten. Det innebär i praktiken att operatörerna kan åläggas att blockera Pirate Bay med flera. – Se detta pressmeddelande. – Se också felkod 451.
[censur] [innehållsfiltrering] [spel] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2017]
bokmärken som användare delar med andra i sociala medier. – Sociala bokmärken ger användarna möjlighet att spara, annotera, kommentera och rekommendera bokmärken för eget och andras bruk. Tjänster för sociala bokmärken lagrar själva bokmärket (länken), inte innehållet på sidorna som bokmärkena går till. – En känd tjänst för sociala bokmärken var tidigare Delicious†.
[socialt] [webbläsare] [ändrad 8 februari 2016]
lista över de träffar man får vid en sökning i en sökmotor eller databas.
[databaser] [sökmotorer] [ändrad 28 december 2018]
pseudonym för en svensk narkotikalangare som sålde narkotika genom det så kallade darknet. – Alexandrus använde extrema säkerhetsåtgärder när han tog emot och besvarade beställningar, som alltid skedde genom e-post. Varorna skickades med posten. Han träffade aldrig sina kunder. – Efter tips från FBI i samband med tillslaget mot Silk Road† fick den svenska polisen 2014 veta att signaturen ”Alexandrus”, vars verksamhet redan var känd, troligen höll till i Skelleftetrakten. Efter lång tids spaning kunde polisen i början av 2015 gripa personen bakom pseudonymen. Det var en tidigare ostraffad 25-årig man. Han dömdes till åtta års fängelse, och hans medarbetare till fem års fängelse. – Mer i denna artikel i DN (länk).
– In English: ”Alexandrus” was the pseudonym of a Swedish illegal drug dealer. He never met his customers in person. All business was done using e-mail and an extensive setup of security measures. It was part of the so-called Darknet. Following the takedown of the Silk Road web site, the FBI in 2014 informed the Swedish police that ”Alexandrus”, whose activities were known, although he was not yet identified, probably was based in or near the northern Swedish town Skellefteå. A 25-year old male with no criminal record was apprehended in early 2015 and sentenced to eight years of prison; a collaborator was sentenced to five years. – For more summaries in English, please click at this link.
programutveckling genom chatt. – Utvecklarna diskuterar i en chattsession. De kan skriva instruktioner till utvecklingsverktyget direkt i chatten. Chattverktyget har kompletterats med program som kan känna igen och läsa sådana instruktioner och se till att de verkställs. Syftet är att utvecklarna ska kunna realisera sina idéer så snart som de har tänkt på dem. Verktyg för ChatOps brukar ge möjlighet att backa tillbaka om man har tänkt fel. – Namnet: Anspelar på DevOps. – Se också NoOps.
[chatt] [programmering] [ord på ops] [ändrad 5 mars 2018]
(interdomain) – som gäller kommunikation på internet mellan domäner. (Mer precist: mellan zoner.) Används i sammansättningar som interdomänkommunikation. – Se också autonomt system.
[domäner] [ändrad 20 december 2017]