en alternativ toppdomän på internet, uppbyggd för att omöjliggöra censur. Finns sedan 2011. – Mer exakt är .bit en pseudotoppdomän, som är oberoende av det reguljära domännamnssystemet DNS. Det finns i .bit inga centrala kataloger över anslutna domäner, utan all adressinformation om domänen .bit är utspridd i ett decentraliserat system, peer‑to‑peer. All information om .bit‑domänen är krypterad på ett sådant sätt att alla kan läsa informationen, men bara den som har nyckeln till en domän under .bit kan ändra informationen. Tekniken är besläktad med den som används för kryptovalutan bitcoin. – Se dotbit.me. – Läs också om Feed over email, Free network foundation†, Haystack, internetridån, meshnet svartkast och Telex (betydelse 2).
[domäner] [ändrad 25 november 2019]
den vanligaste toppdomänen på internet. Alla större företag och många andra organisationer strävar efter att ha en .com‑domän med sitt namn. .com är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. .com är kort för commercial: domänen var från början avsedd för företag. Det finns dock inga krav på att man har ett företag för att man ska få registrera en .com-domän. – Se också dotcom;
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
en öppen och generisk toppdomän på internet. Vem som vill kan registrera en domän under .info. – .info infördes år 2000 som komplement till de äldre generiska toppdomänerna .com, .net och .org. Namnet står för information.
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
- – en av de tre vanligaste toppdomänerna. (De andra två är .com och .org.) – .net är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. – Net är kort för network, och domänen .net var från början avsedd för företag som tillhandahöll tjänster och utrustning för nätverk. Men det finns inga krav på att man är i nätverksbranschen för att man ska få registrera en .net-domän;
- – se Microsoft Dotnet.
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
en privat toppdomän på internet, avsedd för restauranger och deras menyer. Domänen tillhör företaget Instra (länk) (ursprungligen ett annat företag, Whatbox) och godkändes 2013. – Se ICANN:s wiki.
[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]
(mouseover) – dragning av muspekaren, utan att man klickar, över en del av en webbsida (en pekpunkt). Kallas också för att svepa med musen. Det kan ibland utlösa en händelse, till exempel att en bild förändras eller byts ut, eller att en dold länk blir synlig. – Mouseover var från början en funktion i Javascript, men funktionen ingår numera i många program för bild- och grafikframställning. – Jämför med mouseout (bortdragning), dröja och hover (sväva, dra) samt minsvepning.
[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 16 oktober 2019]
eXtensible linking language – standard för hantering av webblänkar i XML. Möjliggör mer flexibel och kraftfull hantering av länkar. XLL består av XLink och XPointer.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 23 juni 2017]
grafisk HTML-editor – ordbehandlare för framställning av webbsidor: den visar hur texten kommer att se ut i webbläsaren och döljer HTML‑styrkoderna. Användaren kan formatera texten med mus och menykommandon som i en ordbehandlare, men programmet översätter instruktionerna till HTML. – Se också WYSIWYG.
[ordbehandling] [webbpublicering] [ändrad 14 november 2018]
- – WWW – förkortning för World wide web;
- – vanligt, men inte obligatoriskt, första led (se etikett) i webbadresser (URL:er). Det är ett godtyckligt valt namn på domänens webbserver. Det har blivit så vanligt att många tar för givet att en webbadress ska börja med www, men det finns inget krav på det. Vad man kallar webbservern har ingen teknisk betydelse. I vissa webbläsare visas inte www i webbadresser i adressfältet om man inte klickar på adressen. – Kallas på engelska också för dubdubdub eller triple‑dub.
[förkortningar på W] [internet] [webben] [ändrad 17 december 2019]