ett klassificeringssystem (taxonomi) för information på internet: ett system för beskrivning och sortering av webbsidor med hjälp av metadata. Det används ofta i den semantiska webben. Syftet är att göra det lätt att hitta webbsidor genom att ange vad de handlar om. – Dublin Core beskrev från början webbsidor i 15 kategorier som titel, ämne, upphovsperson och datum. Kategorierna har sedan dess blivit fler, främst genom att de ursprungliga 15 fått underkategorier. Se Dublin Cores användarhandledning (länk). – Arbetet med Dublin Core har pågått sedan 1995. Första mötet ägde rum i Dublin i Ohio, USA, därav namnet. – Bakom Dublin Core står organisationen Dublin Core Metadata Initiative, DCMI. – Se dublincore.org.
[informationshantering] [språk] [webben] [ändrad 12 december 2017]
differentiated services code point – i nätverk: markering som anger hur ett paket ska hanteras i ett differentierat datornät. Olika paket kan ges olika prioritet. – Se också per-hop behavior (PHB).
[förkortningar på D] [nätverk] [ändrad 7 januari 2019]
driving while texting, även: texting while driving – ”rattexteri” – det att man skriver SMS medan man kör bil. – Förkortningen anspelar på amerikanska DWI, driving while intoxicated, alltså rattfylleri. Driving while texting är olagligt i de flesta amerikanska delstater. – Se också intexticated och jämför med DWY.
[bilar] [meddelanden] [förkortningar på D] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 26 oktober 2017]
att skicka pinsam e-post när man är full. – Ordet drailing anspelar på drunk dialing (fylleringning) och derailing (köra av spåret).
[e-post] [jargong] [ändrad 20 januari 2016]
– förkortning för digital powerline, även skrivet digital power line – se bredband genom elnätet.
[förkortningar på D] [elektrisk ström] [nätverk]
falsk ingångssida – webbsida som finns enbart för att vilseleda sökmotorer och deras besökare. – En användare som klickar på länken till en falsk ingånggssida i en lista med sökresultat kommer att hamna på en sida som är helt annorlunda än den doorway page som sökmotorn har indexerat. – Webbservern som en falsk ingångssida finns på har nämligen programmerats att skilja mellan sökmotorernas spindlar och andra besökare. Spindlarna länkas till en sida vars innehåll är skräddarsytt för att ge sidan hög rankning i sökresultat och locka besökare. Andra besökare länkas till en helt annan sida. Användning av falska ingångssidor är en metod i spamdexing. Det kan användas för att ge en sida oförtjänt många klick eller för att exponera besökare för varor och tjänster.
[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 6 december 2018]
(domain pointing) – användning av en eller flera domäner på webben enbart för att länka trafik till en annan domän. – Exempel: företaget kläder.com kan ha registrerat in domänerna skjortor.com och byxor.com. De som försöker besöka skjortor.com eller byxor.com på webben hamnar i stället direkt på kläder.com.
[domäner] [ändrad 20 januari 2016]
adressen till en resurs på internet i en form som människor lätt kan minnas, som www.idg.se. – Domännamnen är täcknamn för de adresser som maskinerna använder, IP‑adresser som består av siffror. Där det behövs kan ett domännamn motsvara flera IP‑adresser. – Ett domännamn består av en uppräkning av domäner i en hierarki, åtskilda av punkter, med toppdomänen sist. Varje led i domännamnet kallas för en label (etikett), och det kan finnas upp till 127 etiketter i ett domännamn. – Observera att ett domännamn inte är detsamma som namnet på en domän. Till varje domän hör oftast flera domännamn. (Läs mer om det under domän.) – Observera också att ett domännamn inte är detsamma som en URL eller webbadress. Det ingår ett domännamn i varje webbadress, men en webbadress innehåller också en protokollspecifikation, vanligen https://, och ofta också en filspecifikation. – Fördjupning: Vad är det för skillnad mellan en domän och ett domännamn? Man kan läsa att någon har registrerat eller köpt ett visst domännamn, men vad den i själva verket har skaffat är den domänen. Domännamnet är adressen till en resurs som är knuten till domänen, och domännamnet innehåller domänens namn. Jämför med att säga att någon har köpt Storgatan 1, en adress. Vad den personen har köpt är i själva verket huset som finns på Storgatan 1. I huset bor det kanske flera personer, och alla får sin post skickad till sitt namn på adressen Storgatan 1. Fastigheten motsvarar alltså en domän, adresserna till de som bor där kan jämföras med domännamn. (Denna jämförelse bör inte tas för långt.)
[internet] [ändrad 13 april 2017]
(domain name database) – en av de databaser som gör det möjligt för datorer på internet att hitta den IP‑adress som motsvarar ett domännamn. Detta behövs för att man ska kunna skicka e‑post och hämta webbsidor. En domännamnsdatabas innehåller domänen (”etiketten”), den överordnade toppdomänen, IP‑adressen och domänens ägare samt ytterligare information som MX record. Som domännamnsdatabaser räknas de databaser som ingår i domännamnssystemet (DNS) och i databasen WHOIS.
[domäner] [ändrad 22 maj 2018]