- – (thread) – kedja av inlägg och motinlägg i en spårbar diskussion i diskussionsforum på internet;
- – se spårbarhet och spårning;
- – för engelska breadcrumbs, se länkstig.
[diskussioner] [systemutveckling] [webbpublicering] [övervakning]
Ord och uttryck i it-branschen
[diskussioner] [systemutveckling] [webbpublicering] [övervakning]
felkod på webben: denna sida är blockerad på grund av statliga bestämmelser. Med andra ord: internet‑censur. – Felkod 451 ersätter, där den är tillämplig, felkod 403. – Felkod 451 infördes 2015, se RFC 7725 (länk). Numret 451 anspelar på Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. – Se också IP‑blockering.
[censur] [felkoder] [rfc] [ändrad 5 juli 2020]
felkod på webben: ”du har inte rätt att ladda ner denna sida.” – Jämför med felkod 451 och med 404.
[felkoder] [ändrad 21 mars 2020]
varumärke för den strömsnåla wi‑fi‑standarden 802.11ah. Den är avsedd för sakernas internet. – HaLow sänder på frekvenser runt 900 megahertz, vilket är betydligt lägre än de vanliga wi‑fi‑frekvenserna på runt 2,4 och 5 gigahertz. Detta innebär längre räckvidd, bättre förmåga för signalen att tränga genom väggar och lägre strömförbrukning. Nackdelen är lägre bandbredd. Standarden fastställdes i januari 2016 av Wi‑Fi Alliance (länk).
[sakernas internet] [standarder] [wi-fi] [ändrad 11 november 2019]
(LPWA) – låg effekt, stor täckning – beteckning på trådlös kommunikation för sakernas internet. Det viktiga för sådan teknik är låg strömförbrukning för de anslutna enheterna. Detta till skillnad från till exempel 5g, där man först och främst vill ha hög bandbredd. Bland önskvärda egenskaper hos ett LPWA-nätverk finns:
– Alla dessa egenskaper är inte nödvändiga i alla sammanhang. Där det är lätt att ansluta till elnätet, till exempel, är strömförbrukningen mindre intressant. – Redan existerande nätverk som kan användas för LPWA är bland annat bluetooth, Zigbee, wi‑fi och DECT.
[datakommunikation] [sakernas internet] [ändrad 12 maj 2017]
användning av smart mobil eller liknande vid bilkörning, i synnerhet om man håller telefonen i handen. Det anses allmänt begränsa förarens uppmärksamhet. Från den 1 januari 2018 är det förbjudet i Sverige, se Transportstyrelsens webbsidor. – Rattsurfa var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk).
[bilar] [surf] [årets nyord] [ändrad 3 augusti 2019]
”fråga kylskåpet” – skämtsamt om det smarta hemmet: hämta information från internetanslutna apparater, till exempel kylskåp.
[it-humor] [smarta hemmet] [ändrad 16 december 2019]
dynamic synchronous transfer mode – en bredbandsteknik som är anpassad för att klara ljud och video i realtid, till exempel direktsändning av fotbollsmatcher över internet. – DTM utvecklades på 1990‑talet på KTH i Stockholm och marknadsförs sedan dess av företaget Net Insight, grundat 1997. Sedan länge är det grunden för Net Insights produkt Nimbra (länk). DTM har blivit allmänt accepterat för strömmande medier. DTM har spikats som standard av den europeiska organisationen ETSI.
[bredband] [förkortningar på D] [standarder] [strömmande] [ändrad 11 maj 2020]
”domänkedjesnyltning” – förfogande över en domän på internet utan att man betalar för den. – Man registrerar in domänen, säger upp den strax innan den inledande prövotiden på fem dagar har gått ut, får tillbaka pengarna, registrerar domänen igen (lämpligen hos en annan registrator) och upprepar detta så länge som det går. – Engelska kiting anknyter till check kiting, ett slags checkbedrägeri: man skrev ut checkar utan täckning och betalade sedan banken med en annan check, som inte heller hade täckning, men som var från en annan bank och så vidare. Detta kunde åtminstone förr fungera ett tag, eftersom mottagarna av checkarna inte löste in dem omedelbart. – Jämför med det besläktade domain tasting.
[domäner] [ändrad 14 september 2018]
företag som hyser andras webbsidor på sina egna servrar. – Webbhotell tillhandahåller utrymme på sina servrar för webbsidorna, sköter driften av servrarna och ser till att internets adressystem, DNS, hittar webbsidorna. Att anlita webbhotell är det vanliga sättet för privatpersoner och mindre företag att få tillgång till webbservrar. Webbhotell för företag är avgiftsbelagda. För privatpersoner är det ofta gratis; ofta finns det också färdiga mallar för privatpersoners sidor. – På engelska: web hotel. – Jämför med serverhotell.
[webbpublicering] [ändrad 12 november 2018]