– Morris Packers lag om datornätverk: ”Moderna nätverk är tillförlitliga, säkra och lättskötta, förutsatt att man följer fyra enkla regler:
- – alla inställningar ska vara rätt gjorda;
- – alla användare gör som de ska;
- – alla komponenter, inklusive användarna, är fastlimmade med superlim;
- – man måste slakta ett dilamm och lägga inälvorna på servern vid fullmåne.”
[lagar] [nätverk] [ändrad 23 december 2017]
ett program för innehållshantering för webbplatser, skrivet i öppen källkod med PHP. – Joomla, som har funnits sedan 2007, sprids gratis och har många moduler för olika funktioner. – Namnet kommer från swahili, jumla, och betyder alla tillsammans. Officiell stavning är Joomla!. – Se joomla.org.
[mjukvara] [webbpublicering] [ändra 5 december 2018]
- – tier 1 network – om internet: den högsta nivån av de sammankopplade nätverk som utgör internet. – Nätverk på nivå 1 kommunicerar direkt med varandra. Det tar inte heller betalt av varandra för trafiken, se avräkningsfri. Varje nätverk på nivå 1 kommunicerar också med ett antal nätverk på nivå 2 (tier 2 network). Ett nätverk på nivå 2 som ska kommunicera med ett annat nätverk, som också är på nivå 2, men som är anslutet till ett annat nätverk på nivå 1, måste skicka meddelandet via nivå 1 för att det ska komma fram. Bara något tiotal nätverk räknas till nivå 1, och det är de stora teleoperatörernas nätverk. Det finns ingen officiell specifikation för vilka nätverk som ska räknas till nivå 1, utan det är en bedömning;
- – tier 1 storage – första nivåns datalagring – datalagring för data som efterfrågas ofta. Det är den datalagring som de flesta kommer i kontakt med dagligen. Första nivåns datalagring görs på hårddiskar eller SSD:er med så korta svarstider som möjligt. Utrustningen blir därför relativt dyr. – Jämför med tier 2 storage och tier 3 storage.
[datalagring] [internet] [ändrad 10 december 2014]
(förkortas MAC) – ett nummer som entydigt identiferar en dator för ett datornät. Kallas oftast för MAC-adress. MAC-adressen läggs in av tillverkaren, och identifierar enheterna i ett lokalt nätverk. Strikt talat identifierar MAC-adresser inte själva datorn, utan den anordning som ansluter datorn till det lokala nätet. Numret kan tillhöra ett DSL-modem, en trådlös router eller datorns nätverkskort. – En MAC-adress består alltid av tolv hexadecimala ”siffror” (0—9 och A—F), grupperade i par. De första sex ”siffrorna” anger tillverkaren, de sista sex är ett serienummer.
[nätverk] [ändrad 18 april 2018]
(comment spam) – försök att höja en webbsidas rankning i sökmotorer genom att utnyttja möjligheten till kommentarer på andra, mer ansedda webbsidor: man skriver kommentarer på de webbsidorna och lägger in länkar till den webbsida man vill gynna. (Det är alltså inte spam i betydelsen skräppost.) Många webbsidor förbjuder därför länkar i kommentarerna. – Kommentarspam kan motverkas med taggen nofollow. – Kommentarspammare kallas också för länkspammare. – Se också splogging.
[rankning] [spam] [ändrad 2 februari 2018]
- – en som skickar in falska ansökningar om registrering av domäner på internet. Syftet är inte att faktiskt registrera domänerna, utan att hindra andra från att göra det. Ansökningarna skickas ofta med automatik av ett datorsystem;
- – mer allmänt: en som registrerar domäner för att senare kunna sälja dem dyrt.
– Ordet squammer är en sammandragning av squatter och spam.
[bluff och båg] [domäner] [illa omtyckta personer] [ändrad 6 september 2018]
– eller typo squatting – se fulregistrering. (Av typo – tryckfel plus squatting, se squatter.)
[bluff och båg] [domäner]
användning av någon annans trådlösa nätverk (wi-fi) utan lov. Kallas också för nätsnyltning. – Jämför med piggybacking, wardriving och wi‑fi squatter.
[surf] [wi-fi] [ändrad 15 maj 2019]
en metod att skicka stort antal SMS utan att betala den mottagande operatören. Metoden används för att skicka reklam, se A2P. – Avsändaren anlitar en tjänst i ett annat land än mottagarnas land. Avsändaren ser också till att mobiloperatören i mottagarens land inte har terminerings‑avtal om SMS med operatören i avsändarlandet. (Alltså inget avtal om hantering och avgifter – se samtrafik.) SMS:en kommer ändå fram, men operatören i mottagarlandet kan inte ta ut termineringsavgift av avsändaren. – Grey route messaging är inte olagligt, men kostar, enligt uppgift, operatörerna sammanlagt flera miljarder dollar om året i uteblivna intäkter. Bland mobiloperatörer diskuteras därför motåtgärder som att blockera SMS från avsändare utan avtal.
[bluff och båg] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 5 december 2019]