på internet: en domän som fungerar självständigt i förhållande till den överordnade domänen. En zon hanterar sin egen in- och utgående trafik, och besvarar frågor från internets adressystem DNS. (Om internet var ett kontor så skulle en zon vara en avdelning som sorterar sin egen post. Brevbäraren skulle lämna posten direkt till avdelningen.) – Termen zon används ofta där man tidigare skulle ha använt ordet domän. Orsaken är att zon har en mer precis betydelse. – Exempel: idg.se är en domän som är underordnad toppdomänen .se. Och idg.se är dessutom en zon. Det innebär att om en webbläsare vill hämta en sida från idg.se så går anropet direkt till idg.se. Toppdomänen se blir inte tillfrågad. – Å andra sidan har idg.se i sin tur flera underordnade domäner, som computersweden.idg.se. De är domäner, men de är inte zoner. Det innebär att anrop till computersweden.idg.se förmedlas av idg.se. – En underordnad domän som idg.se blir en zon om den överordnade domänen delegerar, det vill säga att den ger den underordnade domänen rätt (och skyldighet) att sköta sin egen trafik. En domän som också är zon svarar själv inom DNS på frågor om IP‑adresser inom zonen. (Om en domän inte är en zon är det den överordnade domänen som ska svara på sådana frågor.) – Man säger att det finns en delegeringspunkt mellan en zon och den överordnade domänen. För varje zon finns en SOA-post (SOA=start of authority) i internets adressregister DNS. – Det syns inte på domännamnet om en domän är en zon, men nästan alla domäner närmast under toppdomänerna (som till exempel idg.se) är zoner. – Det finns också något som heter reverse zones: det är servrar som översätter IP‑adresser till domännamn i stället för omvänt.
[domäner] [ändrad 26 november 2017]
IP for smart objects – ett system för att förse små enkla föremål med trådlös datakommunikation, baserad på internetprotokollet IP. En taklampa ska till exempel kunna tändas och släckas med en trådlös strömbrytare, eller från en smart mobil. Sensorer för mätning och övervakning ska kunna kommunicera utan att man behöver dra tråd. Objekten ska både kunna kommunicera med varandra och med ”vanliga” it‑system. – Se sakernas internet. – Se också branschorganisationen IPSO Alliance, numera del av OMA SpecWorks.
[förkortningar på I] [smarta hemmet] [ändrad 31 augusti 2020]
(cyber-physical system, CPS) – kombination av materiell utrustning och datorsystem. Datorsystemet är ett inbyggt system. Termen används om system som är konstruerade för att använda it för att styra och reglera maskiner och apparater. Exempel är självkörande fordon, robotar och mycket inom sakernas internet.
[industriell it] [sakernas internet] [13 september 2017]
(mirror site, mirror web site) – även: spegelwebbplats – en webbplats som är en exakt kopia (en spegel) av en annan webbplats. (Originalet och spegelsajten har normalt samma utgivare.) Spegelsajter har man för att minska belastningen på en webbplats med mycket trafik. Besökare styrs vid behov automatiskt till spegelsajten. Skillnaden märks ofta bara på detaljer i webbadressen (URL:en), som kanske att originalet har en webbadress som börjar på www, medan spegeln har en webbadress på www2. Resten av webbadressen kan vara identisk. – Se också proxy.
[webbpublicering] [ändrad 11 januari 2019]
korsad webbläsarattack – sätt att lura en dator att ladda ner skadeprogram genom att utnyttja två webbläsare på den angripna datorn. – Genom att kombinera två sårbarheter, en i vardera webbläsaren, kan angriparen smussla in det skadliga programmet. Fenomenet blev känt 2007. Om man då besökte en viss webbplats med Internet Explorer† laddade Internet Explorer ner skadlig kod och vidarebefordrade den direkt till Firefox. Internet Explorer kunde inte köra den skadliga koden, men Firefox kunde göra det. Firefox hade å andra sidan en spärr mot nerladdning av den skadliga koden direkt från webbplatsen, men tog emot koden när den levererades från ett annat program i samma dator. Möjligheten blockerades snabbt, men liknande angrepp är tänkbara.
[sårbarheter] [webbläsare] [ändrad 16 maj 2018]
(SNUS) – en förening för svenska nätverkstekniker. – SNUS grundades på 1980‑talet, och var 1991 med om att starta Sveriges första internetoperatör, Swipnet (1994 införlivat med Tele2, nerlagt som varumärke). SNUS delade sedan 2001 varje år fram till 2015 ut IP‑priset. – Se snus.se.
[nätverk] [yrkesorganisationer] [ändrad 2 september 2022]
dynamisk HTML – lös term för HTML med tillägg som CSS och JavaScript. De förvandlar HTML-sidor från statiska (orörliga) till dynamiska. En dynamisk HTML‑sida kan ha inslag som påverkas av musrörelser (även utan klick) och som har föränderliga delar.
[förkortningar på D] [webbpublicering] [ändrad 17 september 2020]
web interface definition language – en 1997 föreslagen standard för beskrivning av programmeringsgränssnitt (API:er) för data och tjänster på webben. Blev snabbt inaktuell. – WIDL utvecklades av företaget Webmethods (som 2007 köptes av Software AG) och var skrivet i XML. Det kan beskrivas som ett metaspråk, alltså ett sätt att beskriva beskrivningar på ett enhetligt sätt. – Läs mer på World Wide Webkonsortiets webbsidor (från 1997).
[förkortningar på W] [inaktuellt] [webben] [ändrad 7 september 2020]
User datagram protocol – ett överförings‑protokoll som ibland används i stället för det vanligare TCP för massutskick (broadcasting eller rundsändning) på internet. Det används alltså tillsammans med internetprotokollet IP. Man talar då om UDP/IP i stället för TCP/IP. – UDP är enklare än TCP, och har nästan inga funktioner för att rätta överföringsfel. Det lämpar sig därför bäst för korta enkla meddelanden i lokala nät. – Micro transport protocol är baserat på UDP, liksom QUIC.
[förkortningar på U] [internet] [ändrad 4 februari 2018]
Universal description, discovery and integration – ett system för listning av tjänster (i teknisk betydelse) på internet i ett slags katalog. Med tjänster menas här programmerade funktioner som kan kopplas ihop med andra programmerade funktioner, som i web services och SOA. Typexemplet är att man tänker sig att en kund på webben ska kunna boka en resa, hyrbil och hotellrum samt betala med kontokort i ett svep. Det ska verka som om hon var på samma webbplats hela tiden, men i själva verket skulle hon använda sammankopplade tjänster från flera av varandra oberoende företags webbsidor. – UDDI, som startades av IBM, Microsoft och Ariba, och som utvecklas inom organisationen Oasis, går ut på att bygga upp en XML‑baserad internationell katalog där företag kan registrera sig efter namn, produkt, adress och de webbtjänster de erbjuder. Katalogen vänder sig alltså till andra företag som söker partners som de ska kunna integrera sina tjänster med – inte till slutkunder. – Se Oasis webbsidor.
[förkortningar på U] [webben] [ändrad 21 juni 2017]