Bunyip

Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.

[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

sökmotor

webbtjänst som hjälper sina be­sökare att hitta webb­sidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webb­index och webb­kataloger:

  • – webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
  • – webb­­kata­loger kategoriserar webb­­sidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).

– Sök­ning­arna på webben görs inte varje gång en be­sökare gör en sökning, utan sök­­resultatet hämtas då från sökmotorns index eller katalog. De första sök­motorerna var webb­­kataloger: webb­index kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar

  1. spindlar som söker igenom så många webb­sidor som möjligt på webben och levererar inne­hållet till sök­motorn för be­arbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sök­motorn successivt allt större delar av webben;
  2. indexet respektive katalogen där in­formationen har sorterats och kategori­se­rats i maskinläs­bar form med länkar till de webb­sidor som informa­tionen har hämtats från. I index finns också algo­ritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad be­dömning av vilka sidor som an­vändaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma data­baser;
  3. användar­gräns­snittet, en webb­sida för sökningar och sök­resultat.

– Den första stora sök­bara för­teckningen över webb­sidor var katalogen Yahoo, senare kom­pletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie†, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Alta­vista†, numera ner­lagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Micro­soft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. Duck­Duck­Go samlar inte in någon information om besökarna. En sök­motor som letar efter an­slutna datorer, servrar och annan utrustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sök­motor).

[sökmotorer] [ändrad 3 december 2017]

HTTP live streaming

ett protokoll för överföring av video och ljud över internet. Förkortas HLS. – HLS, som har utvecklats av Apple och som presenterades 2009, är till för strömmande video och ljud, alltså överföringar som man kan se eller lyssna på som om det var tv eller radio. Eftersom HLS fungerar inom ramen för HTTP, som är det grundläggande protokollet för webben, fungerar kommunikationen överallt där man kan överföra webbsidor. Många företag har anpassat sina tjänster och produkter så att de klarar HLS. – Se Apples webbsidor.

[ljud och bild] [strömmande] [webben] [ändrad 2 oktober 2018]

elpost

skämtsamt ord för e-post. – I Finland före­kommer ordet elpost i svensk text ibland även i officiella samman­hang. Det kan bero på påverkan från det finska ordet sähköposti, som står för e-post, men som bok­stavligen betyder elektrisk post. Svenska språk­­vårdare i Finland avråder från ordet elpost och rekommen­derar e-post, se här (en bit ner på sidan).

[e-post] [språktips] [ändrad 31 juli 2019]

tagg

  1. (tag)märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, in­fogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
    • – dolda in­struktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
    • – taggar med information som an­vänds för att under­­lätta sökning och bear­bet­ning av information. Taggar kan beskriva inne­­hållet i en text (”[detta är ett] kak­recept”), beskriva ljud-, bild- eller video­­filer (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt inne­­hållet på sidan. De är an­visningar till webb­läsaren eller andra pro­gram som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webb­sida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera inne­­hållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat data­­bas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggo­nomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märk­ning, märkord eller nyckel­ord. – Ordet taggning an­­vänds också om klassi­fi­ce­ring, upp­­märk­ning i mer allmän betydelse: ”denna webb­­sida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögon­­läs­­bar upp­­märk­ning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hash­­­taggar (hash­tags) och smarta taggar;
  2. – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.

[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]