Kategori: nätverk

ändpunktsprincipen

i datakommunikation: principen att all behandling av innehållet i ett meddelande ska göras i ändpunkterna, alltså bara hos sändare och mottagare. – Nätverket ska bara förmedla meddel­an­den från sändare till mottagare utan att bearbeta dem eller granska inne­hållet. De applikationer som skapar meddelandets innehåll och som avläser och bearbetar det ska finnas hos avsändaren respektive mottagaren, alltså i änd­punkt­erna. Utrustningen i nät­verket ska bara läsa mottagarens adress och se till att meddelandet kommer fram. – Änd­punkts­prin­cipen formulerades först av Paul Baran† på 1960‑talet, och blev grundläggande för utvecklingen av internet. Men ändpunktsprincipen tillämpas inte längre kompromisslöst på internet. Brandväggar och spamfilter är exempel på avsteg från ändpunktsprincipen, liksom givetvis IP‑blockering och annan censur på nätet. – På engelska: the end‑to‑end principle.

[internet] [ändrad 21 november 2019]

Zookos triangel

Zookos triangel. Bild: Wikipedia.

tre egenskaper som är önskvärda i ett system för namngivning av enheter i ett nätverk. Enligt triangelns upphovsman Zooko Wilcox (tidigare känd som Zooko Wilcox‑O’Hearn se denna länk, en bit ner) går det inte att realisera alla tre i samma nätverk. Man får, enligt honom, välja två av dem:

  1. – Begriplighet. Namnet ska vara möjligt för människor att komma ihåg, gärna beskrivande;
  2. – Säkerhet. Angripare ska inte kunna ändra, radera eller flytta namnet;
  3. – Decentraliserad lagring. Kopplingen mellan namn och resurser ska lagras på flera platser i systemet Ingen av platserna ska vara viktigare än de andra.

– Zooko Wilcox presenterade sin triangel 2001. Sedan dess har det presenterats flera tekniker för namngivning som gör anspråk på att uppfylla alla tre kraven. De bygger vanligtvis på blockkedjeteknik. – Läs den ursprungliga texten på Wayback Machine: länk. – På engelska: Zooko’s triangle.

[lagar] [nätverk] [ändrad 25 juli 2022]

Accelerated mobile pages

(AMP) – ett projekt för kodning av tidningssidor så att de snabbt ska kunna visas på smarta mobiler. AMP har bland annat följande funktioner:

  • – asynkron Javascript. Det innebär att en sida inte måste vänta medan ett Javascript blir inläst och exekverat. Resten av sidan renderas utan att vänta på Javascript;
  • – inga anrop till externa webbresurser får fördröja renderingen av resten av en sida;
  • – yttermått för varje element på sidan måste anges redan i HTML‑koden. Telefonen kan därför avsätta utrymme åt varje element innan innehållet har laddats ner. Sidans struktur kan därför ritas upp innan sidan fylls på med text och bild. Man slipper ryckiga förändringar av sidan.

– AMP använder en form av HTML som heter AMP HTML. Det fungerar på de senaste versionerna av alla vanliga webbläsare. Det utvecklas i öppen källkod av Google i samverkan med projektet Digital news initiative, DNI. – Se amp.dev.

[massmedier] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 maj 2019]