ett spanskt företag som tillhandahåller öppet trådlöst bredband åt sina kunder. Varje kund har möjlighet att använda andra kunders trådlösa bredband (wi‑fi) när de kommer åt. Kunderna kan vara privatpersoner eller företag. Icke‑kunder kan inte använda tjänsten. – Läs mer på fon.com.
Kategori: datakommunikation
fraudband
- – användning av andras trådlösa bredband utan lov – nätsnyltning. Det behöver egentligen inte innebära just fraud (bedrägeri) – det kallas för fraudband för att det rimmar på broadband. – Se också neighbornet;
- – bredbandsbluff – om bredbandstjänster med för låg kapacitet eller låg driftsäkerhet.
[bredband] [juridik] [ändrad 16 augusti 2017]
modemkapning
(modem hijacking) – ett äldre datorbedrägeri där offrets modem manipulerades så att det ringde upp dyra betalnummer. – Modemkapning förutsatte att användaren lurades att installera ett program som ändrade inställningarna på modemet. Sådana program kunde smusslas in när användaren installerade gratisprogram från nätet. Användaren märkte inget förrän telefonräkningen kom. Kallades också för modemnappning eller modemkidnappning. (Jämför med drop‑dial, som är lagligt.) Brottet förekommer knappt längre, eftersom nästan ingen använder modem för uppringda linjer.
[datakommunikation] [inaktuellt] [it-relaterad brottslighet] [telefoni] [ändrad 27 april 2022]
domain kiting
”domänkedjesnyltning” – förfogande över en domän på internet utan att man betalar för den. – Man registrerar in domänen, säger upp den strax innan den inledande prövotiden på fem dagar har gått ut, får tillbaka pengarna, registrerar domänen igen (lämpligen hos en annan registrator) och upprepar detta så länge som det går. – Engelska kiting anknyter till check kiting, ett slags checkbedrägeri: man skrev ut checkar utan täckning och betalade sedan banken med en annan check, som inte heller hade täckning, men som var från en annan bank och så vidare. Detta kunde åtminstone förr fungera ett tag, eftersom mottagarna av checkarna inte löste in dem omedelbart. – Jämför med det besläktade domain tasting.
[domäner] [ändrad 14 september 2018]
webbhotell
företag som hyser andras webbsidor på sina egna servrar. – Webbhotell tillhandahåller utrymme på sina servrar för webbsidorna, sköter driften av servrarna och ser till att internets adressystem, DNS, hittar webbsidorna. Att anlita webbhotell är det vanliga sättet för privatpersoner och mindre företag att få tillgång till webbservrar. Webbhotell för företag är avgiftsbelagda. För privatpersoner är det ofta gratis; ofta finns det också färdiga mallar för privatpersoners sidor. – På engelska: web hotel. – Jämför med serverhotell.
[webbpublicering] [ändrad 12 november 2018]
Vuvuzela
teknik för ospårbar kommunikation på internet. – Vuvuzela gör det svårt eller omöjligt att följa ett meddelandes väg från avsändare till mottagare genom att det samtidigt som det sänder det verkliga meddelandet också sänder ett stort antal meningslösa meddelanden till andra mottagare. Eftersom både meddelanden och adressinformation är krypterade och passerar genom ett antal servrar (fler än vad som är tekniskt nödvändigt) på internet är det mycket svårt att följa ett bestämt meddelande hela vägen till mottagaren. – Vuvuzela har utvecklats som en säkrare vidareutveckling av Tor. Tor döljer den slutliga mottagaren av ett meddelande, och även innehållet i meddelandet, genom att kryptera både innehåll och adressinformation i många lager: meddelandet skickas sedan från server till server i Tor-nätverket tills det når den slutliga mottagaren. Men det har ändå visat sig att en underrättelsetjänst med stora resurser kan övervaka hela Tor-nätverket och med framgång följa ett meddelande genom att mäta när meddelanden går in och ut ur en server och beräkna vilken tid det tar att passera. Och ofta är det minst lika intressant att veta vem som kommunicerar med vem som att veta vad de skriver till varandra. Men genom att varje server i Vuvuzela skickar ett stort antal meningslösa meddelanden samtidigt som det riktiga blir denna övervakningsmetod oanvändbar. Man kan inte längre dra några slutsatser av trafikmönstren. – Vuvuzela har utvecklats på MIT av Nickolai Zeldovich (länk) och hans medarbetare. Tekniken presenterades i slutet av 2015 och hade då inte prövats i stor skala. – Se pressmeddelande från MIT (länk) och denna artikel. – Namnet Vuvuzela kommer av de skräniga plasttrumpeterna som publiken tutade i vid världscupen i fotboll 2010 i Sydafrika.
[it-säkerhet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 26 april 2018]
out-of-band
– utomband, utanför band[et]:
- – om radioteknik: utanför det frekvensband som sändningarna görs på, till exempel out-of-band radiation, utombandsstrålning;
- – om nätverk: om kommunikation genom en särskild förbindelse som är skild från kommunikationen i resten av nätverket. Kan till exempel användas för meddelanden till administratören.
– Se också out-of-band update.
[datakommunikation] [radio och tv] [ändrad 4 september 2018]
wiki
webbsida som besökare fritt kan ändra i. – På en wiki kan besökare ändra, ta bort och lägga till text och annat material. Detta kan de göra direkt från sina webbläsare. – Det mest kända exemplet på wiki är uppslagsverket Wikipedia. – Den första som la ut en wiki på webben var amerikanen Ward Cunningham (länk) 1995. Wiki kan ses som ett långtgående experiment i samarbete och förtroende. En wiki har inga omedelbara spärrar mot ändringar enligt antagandet att fel och vandalisering rättas till av de seriösa besökarna. (För att göra det lätt att renovera efter vandalisering brukar wikiplatser spara tidigare versioner av texten.) – Wiki‑formen används också av mindre grupper som tillsammans arbetar med textprojekt. Det krävs då konto och inloggning. – Läs mer om wiki i Wikipedia. – Läs också om WikiLeaks (som inte är någon wiki). – Ordet: Wiki kommer av hawaiianska wikiwiki, som betyder kvickt. – På svenska: en wiki, flera wikier. – Läs också om bliki, wall wiki och swicki.
[socialt] [webbpublicering] [wiki] [ändrad 1 september 2021]
annonsblockerare
program som gör att annonser på webbsidor inte visas för besökare på webbsidan. Annonserna laddas inte heller ner. – Annonsblockerare är oftast insticksprogram till webbläsaren. Besökare som har annonsblockere har installerat dem inte bara för att slippa annonser i allmänhet, utan också därför att annonser ofta tar tid att ladda ner samt kan innehålla störande ljud och videofiler som tar mycket processorkraft. Bland yngre personer är det en majoritet som har annonsblockerare. Annonsörer försöker givetvis motverka detta, liksom massmedier som är beroende av annonsintäkter. Besökare som har annonsblockerare kan därför drabbas av inskränkningar i tillgången på information, eller uppmanas att betala för tillgång till mediet. – Annonsblockerare var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: adblocker.
[webbläsare] [webbreklam] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]