Artik

Samsungs nerlagda system för sakernas internet. Det var i grunden ett litet krets­kort med processor, minne och trådlös kommunikation, avsett att byggas in i hus­hålls­utrust­ning, larm, leksaker, drönare och annat. Det hade också inbyggda funktioner för driftsäker­het och data­skydd. Det ingick också programmeringsriktlinjer. Artik skulle alltså kunna användas av andra företag, som kunde förse det med funktioner. Artik presenterades i maj 2015 och lades ner vid årsskiftet 2o18–2019. – Se artik.io (arkiverad).

[nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 18 februari 2020]

OSI-modellen

uppdelning av funktionerna i ett datornätverk i sju lager, från detaljnivå till övergripande. – Det understa lagret, lager 1, styr hårdvaran i nätet, det översta, lager 7, hanterar kommunikationen mellan de applikationer som sändare och mottagare använder (till exempel webbläsare och webbserver). Däremellan finns lagren 2 till 6. I stället för lager talar man ibland i stället om nivåer och skikt. – OSI‑modellen infördes i OSI‑standarden, som sedan länge är överspelad. I OSI-standarden var lagren noggrant definierade. Tanken var att nätverksutvecklare skulle ha full frihet att realisera var och ett av de sju lagren som de fann bäst, men gränssnitten mellan lagren var noggrant specifice­rade. Varje lager skulle bara kommunicera med sina närmaste grannar. Lager 4 från en leverantör skulle alltså kunna prata med lager 3 och lager 5 från andra leverantörer, men inte med andra lager. – Genombrottet för internet på 1990‑talet gjorde TCP/IP till den dominerande standarden för datakommunikation, och TCP/IP är inte skrivet för att passa in i OSI:s mall. Däremot används OSI-modellen som en pedagogisk modell för att spalta upp funktionerna i ett datornät. – De sju lagren i OSI‑modellen är:

  1. – det fysiska lagret;
  2. datalänkslagret;
  3. nätverkslagret;
  4. transportlagret;
  5. sessionslagret;
  6. presentationslagret och:
  7. applikationslagret.

– Man talar ibland också om extended OSI, som har tre extra lager.

[nätverk] [osi] [ändrad 8 augusti 2022]

license-assisted access

LAA – överföring av 4g‑kommunikation delvis genom de fria radiofrekvenser som används av wi-fi. Det handlar om frekvenser runt fem gigahertz. – Syftet med planerna på LAA är att avlasta 4g‑nätet. Den sista sträckan till abonnenten ska, om möjligt, förmedlas genom särskilda basstationer som sänder på de tillståndsfria frekvenserna runt fem gigahertz, och som har kort räckvidd. (De måste ha kort räckvidd eftersom det är ett villkor för användning av tillståndsfria sändare.) De små basstationerna ska vara anslutna till det vanliga 4g‑nätet. Om abonnentens telefon inte kan nås med LAA använder man det vanliga 4g‑nätet. – LAA var ett hett ämne i telekom­branschen under 2015, men hade då ännu inte införts. – LAA påminner om 5g‑nätet så tillvida att 5g också förutsätter ett nät av små basstationer med kort räckvidd. Det påminner också om systemet med femtobasstationer (small cells), men femtobasstationer sänder på samma frekvenser som de stora basstationerna. – LAA kallas också för LTE‑U. – Läs mer på Ericssons webbsidor (från 2015).

[internet] [mobilt] [ändrad 12 maj 2022]

short-range devices

(SRD) – korthållssändare – radiosändare i wi‑fi, trådlösa mikrofoner och liknande. De har så kort räckvidd att de normalt inte stör andra radio­sänd­ningar. Därför behöver man inte ha tillstånd för att använda dem. De sänder på till­stånds­fria radio­frekvenser. – För­kort­ningen SRD används också på svenska.

[trådlöst] [ändrad 30 juni 2017]

klickkvot

(click-through rate, CTR) – mått på genom­slaget för annonser på webben. Kvoten anger hur stor andel av de som har sett en annons på webben som klickar på den för att få mer infor­ma­tion.

[webbstatistik] [ändrad 6 maj 2018]

interstitial

mellansida, mellansideannons, interstitiell annons – ett slags webbannons som visas när man bläddrar mellan sidor på en webbplats. I tv är det programsnuttar som visas före eller efter annonser. – Jäm­för med hyperstitial.

[webbreklam] [ändrad 17 december 2019]

Mobilegeddon

skämtsamt: Googles förändring av sitt ranknings‑system i april 2015. – För­änd­ringen innebär att om någon gör en sökning från en smart mobil eller surfplatta så priori­teras webbsidor som är avsedda för handhållna mobila enheter. Detta antas drabba organisa­tioner som inte har anpassat sina webbsidor för handhållna mobila enheter, eller som inte har utvecklat varianter för dem. De organisationer­nas webbsidor får samma rankning som tidigare om man söker från en person­dator (stationär eller bärbar), men de sjunker alltså i rankning om man söker från en mobiltelefon eller surf­platta. Ungefär 50 procent av alla sökningar i Google gjordes 2015 från handhållna mobila enheter. – Läs mer i Googles blogg (länk). – Se också cybergeddon. – Ordet: Innehåller andra delen av namnet Harmageddon, enligt Bibeln den plats (som verkligen finns – Har Megiddo eller Tel Megiddo i norra Israel) där den slutliga striden mellan ont och gott ska utkämpas.

[rankning] [ändrad 22 mars 2021]

pogo sticking

”jojoeffekt” – det att en besökare på en webbsida omedelbart återgår till föregående sida, särskilt om det upprepas. – Termen används om dåliga listor med sökresultat: besökaren klickar på den första länken i listan över sökresultat, ser att sidan inte innehåller det hon söker efter, går tillbaka till listan, klickar på nästa länk, hittar inte heller där det som hon söker, går tillbaka till listan och så vidare. – Pogo sticking kan ses som en stark indikation på att sökfunktionen är under­målig. – En pogo stick är en hoppstylta, även kallad kängurustylta.

[webbstatistik] [ändrad 14 april 2015]