Evolution market

en försvunnen hemlig handels­plats på webben för narkotika och annat olagligt. – Evolution Market stängdes plötsligt i mars 2015, och ägarna, bara kända som ”Kimble” och ”Verto”, försvann med bitcoin till ett värde av 12 miljoner dollar. Pengarna tillhörde säljare. – Evolution Market ingick i det så kallade darknet och skyddades av kommunikationstekniken Tor. – Jäm­för med Silk Road†.

[e-handel] [it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [nerlagt] [ändrad 3 september 2019]

.sucks

en kontro­versiell privat toppdomän för kritik mot namngivna företag. –  (Sucks = suger, det vill säga är värdelös.) Om man ogillar till exempel ”Acme” kan man registrera underdomänen acme.sucks. (Det har tidigare länge förekommit att personer har registrerat domäner med namn som acmesucks.com.) Företag som vill blockera en sådan registrering kan själva registrera en underdomän under .sucks för 250 000 dollar, vilket har lett till att .sucks har kallats för ”utpressningsdomän”. För privatpersoner och konsumentorganisationer är priset mycket lägre. – Innan den privata toppdomänen hade godkänts begärde dåvarande USA‑senatorn Jay Rockefeller att den skulle stoppas. Han beskrev det som ”little more than a predatory shakedown scheme”. – Organisationen som har registrerat den privata toppdomänen .sucks, Vox Populi, hävdar att den vill skapa ett forum för konsumentdebatt. Enskilda kan registrera .sucks‑domäner för 249 dollar, men då får de inte ha en webbsida på domänen: alla besökare slussas vidare till en gemensam sida för debatt. – .sucks är en av många toppdomäner som har registrerats sedan det i princip blev fritt fram att registrera privata toppdomäner. Den togs i bruk i början av 2015. – Se get.sucks. – Läs också om Ripoff Report och lemon site.

[handel] [privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2022]

backhoe day

ledig dag, orsakad av avbrott på inter­net­för­bindelsen. – Backhoe=grävmaskin, men anled­ningen behöver inte vara just att en grävmaskin har brutit av kabeln. Uttrycket före­kommer i it- och telebranschen.

[arbetsliv] [datakommunikation] [jargong] [ändrad 16 augusti 2019]

stack

(samma ord på svenska och engelska):

  1. – en datastruktur: minne (register) som mellanlagrar data enligt principen sist in, först ut. (Tänk på en hög med pannkakor. De färskaste pannkakorna går åt först.) Det kan verka ogenom­tänkt, men det är det snabbaste sättet att hantera data när man gör matematiska beräk­ningar. – På engelska heter det också pushdown list eller LIFO – last in, first out. – Mot­satsen till stack är en eller FIFO. – Se också trappa (heap);
  2. – ett protokoll sett som ett antal skikt, lagrade på varandra i en bestämd ordning. Varje skikt har en egen funktion. Varje meddelande som bearbetas enligt proto­kollet passerar genom stackens alla skikt i tur och ordning;
  3. software stack eller solution stack – mjukvarustack, mjukvarustapel: en komplett uppsättning program som tillsammans behövs för att utföra ett arbete. En stack innehåller all mjukvara som behövs, från operativsystemet till den applikation som användaren använder för att utföra sin arbetsuppgift. Man tänker sig hårdvaran i botten (under mjukvarustacken) och det som användaren ser och interagerar med högst upp;
  4. teknikstack – technology stack, tech stack – allt som behövs för att en applikation ska fungera, sett som en hierarki med hårdvara i botten och användargränssnitt överst. Teknikstacken kan omfatta sensorer, styrdon, datorer (servrar), nätverksutrustning, operativsystem, drivrutiner, databaser, själva applikationen och användargränssnitt samt eventuellt också gränssnitt mot andra system. – Jämför med plattform.

[datakommunikation] [datastrukturer] [hårdvara] [it-system] [systemutveckling] [ändrad 15 september 2020]

NLPRank

en metod för att upptäcka förfalskade webbsidor med ledning av deras webbadresser (URL:er). – Förfalskade webbsidor används i nätfiske, och kan vara till utseendet identiska med den webbsida de är förfalskningar av. Men en viktig skillnad är just webbadressen. Den kan ju inte vara identisk med den äkta sidans webbadress. – NLPRank, som har utvecklats av företaget OpenDNS (länk), numera del av Cisco, granskar därför webbadresser för att upptäcka webb­sidor som troligen är för­falskade. OpenDNS har analyserat ett stort antal förfalskade webb­sidor och upptäckt att vissa ord och uttryck i deras webbadress med hög sanno­lik­het visar att sidorna är falska. Den statistiska analysen är grunden för NLPRank. (NLP står för natural language processing, se språkteknik.) – Se Ciscos webbsidor.

[skydd] [språkteknik] [webbsidor] [ändrad 8 februari 2023]

micro transport protocol

μTP eller uTP – ett protokoll för data­över­föring med Bit­Torrent. Det används i stället för TCP. Det är utformat för att inte belasta nät­verket: om svars­tiderna blir långa sänks överföringstakten. – Micro transport protocol har också utformats för att inte störa andra program som använder samma förbindelse. Det är baserat på det äldre proto­kollet UDP. – Micro transport protocol utvecklades inom forskningsprojektet Internet2, och har använts i Bit­Torrent sedan 2006. – Läs mer på BitTorrents webbsidor.

[fildelning] [internet] [webbpublicering] [ändrad 19 november 2018]

De-Mail

en tysk tjänst för elek­tronisk kommu­nika­tion, baserad på statliga krav på säkerhet och autenti­sering. – De‑Mail kan användas för säker överföring av dokument genom internet. Alla meddelanden överförs och lagras i krypterad form. Användare kan välja tilläggsfunktioner av samma slag som finns i pappers­post, till exempel re­kommen­de­rade brev och mottagningsbevis. De‑mail erbjuder också säker lagring av dokument. – För att öppna ett De‑Mailkonto måste privat­personer identi­fiera sig eller, om de öppnar kontot för ett företags räkning, visa att de har fått i uppdrag att göra det. De‑Mail kan sedan utfärda certifikat som användaren kan skicka till tredje part för att styrka att hon är rätt ägare till kontot. – Specifika­tionerna för De‑Mail fast­ställdes i tysk lag 2011, men tyska staten tillhandahåller inte tjänsten. Det gör tyska nät­opera­törer. – Se de-mail.info.

[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 6 februari 2023]

Ask

Ask.com – en kunskapsbank på nätet som fungerar enligt modellen fråga–svar. – Ask har en databas med förprogrammerade svar på många vanliga frågor. Frågor kan ställas i naturligt språk. – Ask var fram till 2010 baserat på en vanlig sökmotor med index. Ask har också varit känd som spridare av skräpprogram. – Ask har funnits sedan 1995, och hette länge Ask Jeeves. (Figuren Jeeves – syftar på Bertie Woosters betjänt i P G Wodehouses böcker – försvann 2006 från Asks webbsidor.) – Enligt ett samarbetsavtal som slöts med Sun†, och som följde med när Oracle köpte Sun, fick alla som laddade ner Java erbjudande om att samtidigt installera Ask i sina webbläsare. (Detta upphörde 2015.) Det gjordes automatiskt om man inte svarade nej, och vid installationen följde det med andra program. När Ask väl var installerat var det svårt, men inte omöjligt, att ta bort. Varje gång man uppdaterade Java upprepades erbjudandet, även om man hade tackat nej tidigare. De medföljande skräpprogrammen ställde till besvär genom att till exempel ställa om operativsystemets förvalda sökmotor till Ask. – Microsoft ser äldre versioner av Ask (före 2015) som skadeprogram och har ställt in sina säkerhetsprogram för att upptäcka och radera dem hos användarna. – Asks sökmotor med index lades ner 2010. – Se ask.com.

[sökmotorer] [ändrad 8 augusti 2021]

Freak attack

en sår­bar­het i webb­servrar och webbläsare, upptäckt i mars 2015. – Sårbarheten fanns då dels i webbservrarnas program för kryptering, dels i Apples webbläsare Safari och dels i den inbyggda webbläsaren i operativsystemet Android. Andra webbläsare påverkades inte. När sårbarheten blev känd hade ingen, såvitt man visste, angripare utnyttjat den. – Freak attack gör det möjligt för en angripare att lura webbservern och webbläsaren att gå över till en svagare kryptering än den normala. Detta gör det enklare för obehöriga att avlyssna trafiken. Sårbarheten var en kvarleva från 1990‑talet, då amerikanska staten försökte begränsa användningen av stark kryptering på internet, särskilt utanför USA. (Se kryptokrigen.) – Apple och Google distribu­erade snabbt patchar som täppte till Freak attack. – Namnet: Freak betyder missfoster, udda person; knarkare. Det kan ursprung­ligen vara samma ord som svenska fräck. Men det påstås att freak här står för Factoring attack on RSA export keys, säkert en bakronym. – Läs mer på digicert.com: länk.

[attacker] [bakronymer] [kryptering] [webbläsare] [ändrad 20 september 2018]