en nätverksdosa för anonym internetanslutning genom Tor‑nätverket. – Anonabox ansluts mellan datorn och routern, och ser då till att all trafik dirigeras genom Tor. Det innebär att ingen som avläser kommunikationen kan se vem som är avsändare och mottagare. Meddelandena är dessutom krypterade. – Anonabox blev känd i oktober 2014 när utvecklaren, August Germar, samlade in pengar genom gräsrotsfinansiering på Kickstarter. Han begärde 50 000 kronor, men fick in tre miljoner på två dygn. Men Kickstarter stoppade sedan insamlingen med motiveringen att Germer inte hade byggt boxen själv: det påstods vara en modifierad variant av en produkt som redan fanns att köpa i Kina. Germar fortsatte då insamlingen på Indiegogo. – I mars 2015 köptes företaget Anonabox av företaget Sochule (länk – nere sedan oktober 2018 – enligt uppgift från Anonabox tillhör Anonabox inte längre Sochule). – I april 2015 återkallades ett antal Anonabox på grund av säkerhetsproblem: inställningen av lösenord till boxen var oskyddad. – Tidigare kritik av Anonabox, se artikel i Computer Sweden (länk) och IDG:s webbsidor. – Se anonabox.com.
[skyddad kommunikation] [ändrad 11 december 2018]
text i samma färg som bakgrunden på webbsida. Texten blir alltså osynlig för besökare (om de inte läser webbsidans källkod), men den kan läsas av sökmotorer, så de osynliga orden hamnar i sökmotorns index. Detta är ett sätt att vilseleda sökmotorernas användare. Sökmotorer har sedan länge försetts med rutiner för att upptäcka osynligt bläck. – På engelska: invisible ink. – Se också falskskyltning.
[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 3 september 2019]
- – peer-to-peer, se icke-hierarkisk;
- – ”path to profitability” – ej att förväxla med P3P†.
[företag och ekonomi] [förkortningar på P] [nätverk] [n2n-uttryck]
(to beam) – [att] stråla – överföra information med infrarött ljus eller på liknande sätt. Används i synnerhet när man måste rikta den sändande apparaten, till exempel en handdator, direkt mot den mottagande apparaten. Uttrycket är troligen inspirerat av tv‑serien Star Trek, fast där syftar beaming på teleportering. (Beam me down, Scotty!)
[trådlöst] [ändrad 3 oktober 2014]
spam indexing – metoder för att lura sökmotorer att ge en webbsida en hög position i sökresultaten. De olika metoderna kan delas upp i två huvudgrupper:
- – att späcka texten med ord som påverkar sökmotorns rankning av texten;
- – att fylla sidor med länkar till en sida som man vill locka besökare till. (Se link burst och link churn.)
– En utförlig beskrivning av olika tekniker för spamdexing finns i Wikipedia.
[rankning] [spam] [ändrad 4 januari 2019]
länkbortfall – andelen länkar som försvinner från en webbsida under en viss tid. – Länkbortfall brukar mätas i procent, vanligtvis per år. Om tio av hundra länkar försvinner inom ett år är länkbortfallet tio procent. – Högt länkbortfall ses ofta med misstänksamhet av sökmotorer, eftersom det kan tyda på att webbsidan ”hyr ut” utrymme för länkar: hyresgästerna kommer och går. Det kan alltså vara ett sätt att försöka höja den länkade sidans rankning hos sökmotorn. – Se också motsatsen, link burst och ordet churn.
[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 2 januari 2023]
länkexplosion – plötslig ökning av antalet länkar som går till en viss webbsida. Detta kan ses med misstänksamhet av sökmotorer, eftersom det kan bero på försök att manipulera sökmotorns rankning av sidorna. Länkarna kan i praktiken vara betald reklam, maskerad som genuina länkar. – Se också link churn.
[sökmotorer] [ändrad 8 november 2019]
- – allmänt: behållare – i tjänsteorienterad arkitektur (SOA): det program som gör att flera komponenter kan fungera ihop som ett enda program; en miljö som ger komponenterna möjlighet att kommunicera med varandra och lösa uppgifter tillsammans;
- – om molntjänster, se programbehållare;
- – se mobile container;
- – se Firefox Containers.
[molnet] [soa] [webbläsare] [ändrad 3 juni 2020]
ett av de äldsta näten för datorbaserad kommunikation och diskussion. – Usenet grundades 1979 av Jim Ellis (1956—2001, se dödsruna) och Tom Truscott (se Wikipedia) på Duke University (mer från Duke om Usenet på denna länk). Usenet var då skilt från internet, men sedan början av 1990‑talet är Usenet i praktiken en del av internet. Det finns fortfarande kvar. På 2010‑talet användes det mycket som medium för fildelning. – Typiskt för Usenet är att vem som helst kan skriva inlägg. Det krävs ingen registrering, till skillnad från på andra diskussionsforum på nätet, och man kan skriva under pseudonym. Google köpte 2011 Usenets arkiv, se Google Groups (länk). – Mycket som förknippas med internet kommer från Usenet, som newsgroups (se Usenetforum och alt, betydelse 2). – Usenet har ingen central server, utan är ett sammankopplat system av Usenetservrar (news servers). För att få tillgång till Usenet installerar man en (eller flera) Usenetläsare (newsreaders) på sin dator och ansluter sig till en Usenetoperatör. – Usenet belönades 1995 med Usenix lifetime achievement award (länk, långt ner på sidan).
[diskussioner] [it-historia] [socialt] [ändrad 19 februari 2020]
snabbflyttande domän – inom datorbrottslighet: skum internetdomän som göms bakom andra, infekterade domäner som ständigt byts ut. Syftet är att dölja webbsidor som gäller brottslighet, till exempel som innehåller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Snabbflyttande domäner används också för att ta emot svar från lättlurade personer som svarar på spam:
- – kriminellt eller annat suspekt innehåll publiceras på en viss domän (A);
- – men DNS-posten för den domänen har manipulerats så att den leder till andra domäner (B, C, D, E…) som är infekterade med så kallade bottar (servrarna har blivit zombies) som ingår i ett botnät;
- – den domänens (B, C, D, E…) innehavare är omedvetna om infektionen;
- – botten slussar trafik till slutmottagardomänen (A);
- – DNS-posten ändras ofta, kanske var femte minut, så att trafiken till slutmottagardomänen (A) går via olika infekterade domäner (B, C, D, E…) hela tiden (men alla ingår i samma botnät);
- – resultatet blir att det blir svårt att spåra och stoppa trafiken till den kriminella domänen (A);
- – det förekommer också att de infekterade domänerna (B, C, D, E…) vidarebefordrar trafiken till en irreguljär namnserver, som slussar trafiken vidare. Det kallas för double flux.
– Mer i Wikipedia och se information från ICANN – länk.
[domäner] [skadeprogram] [ändrad 30 april 2019]