Kategori: datakommunikation

network-attached storage

(NAS) – datalagring där hårddiskarna i ett lokalt nätverk är anslutna direkt till nätet på samma sätt som persondatorerna. Datalagringen går alltså inte genom nätservern, utan är direkt åtkomlig från alla anslutna och behöriga datorer. Fördelen är att detta minskar belastningen både på nätservern och på datalagringen. (Detta är något annat än storage area networks, datalagringsnät.) – Se också NASD, network-attached storage device.

[lagringsmedier] [nätverk]

serverlös

  1. – (peer-to-peer) – serverlöst nätverk – lokalt nätverk utan särskild server. Persondatorerna i nätverket kommunicerar direkt med varandra. Alla fungerar som både klienter och servrar;
  2. – serverless computing – serverlöst it‑system – it‑system där allt utom användarnas datorer eller mobiltelefoner (klienterna) körs i molnet. Det finns givetvis servrar, men de tillhandahålls av molnoperatören och är osynliga för användarna.

[molnet] [nätverk] [ändrad 31 januari 2019]

träd

(tree) – schematisk uppritning av hierarkiskt system, avbildat i trädliknande form. Det kan vara ett filsystem, internets domänsystem eller användarna i ett lokalt nätverk sorterade i grupper och undergrupper på flera nivåer. Varje förgrening motsvarar en ny lägre nivå i hierarkin. Till skillnad från hur det är i riktiga träd räknas roten som den högsta nivån. Den lägsta nivån är de yttersta grenarna eller bladen (även kallade löven). Trädet är alltså upp‑och‑ner. Ett formellt krav är att alla nivåer är namngivna och att det finns en komplett serie av namngivna nivåer mellan den högsta nivån och den lägsta nivån. – Flera samordnade träd kallas ibland för skog (forest).

[nätverk] [ändrad 3 december 2018]

virtuellt lokalt nätverk

(virtual local area network, VLAN) – del av lokalt nätverk som beter sig som ett separat lokalt nätverk. (En sådan del kallas ofta för partition.) – Vad som i grunden är ett enda lokalt nätverk när det gäller den fysiska dataöverföringen (ledningar och wi‑fi) är, när det gäller adressering och överföring av data, uppdelat i två eller flera separata nätverk. Uppdelningen görs i datalänklagret, det vill säga att nätverksutrustningen sorterar all in- och utgående trafik i två eller flera huvudgrupper. En användare i ett VLAN kan inte kommunicera direkt med en användare i ett annat VLAN i samma organisation, utan det är som att kommunicera med någon i ett externt nätverk. För utomstående ser det ut som två eller flera separata nätverk. – Det är också möjligt att koppla ihop separata fysiska nätverk i ett och samma VLAN. – Syftet med VLAN kan vara att:

  • – höja it-säkerheten. Servrar med känslig information läggs i ett separat VLAN med extra skydd;
  • – fördela belastningen. Resurser som alltid måste vara tillgängliga med kort svarstid läggs i ett VLAN, användare med mindre tidskritiska applikationer läggs i ett annat;
  • – förenkla nätverksadministrationen. En användares behörighet och grupptillhörighet kan ändras oberoende av hennes plats i det fysiska nätverket.

– Skillnaden mellan ett VLAN och ett nätverkssegment är att varje nätverkssegment har sin egen fysiska infrastruktur (ledningar och wi‑fi). Läs också om subnät.

– Förväxla inte virtuella lokala nätverk (VLAN) med virtuella privata nätverk (VPN).

[nätverk] [virtuellt] [ändrad 7 januari 2019]

802.11

en familj av standarder för trådlösa nätverk, fastställda av IEEE. 802.11 är den tekniska standarden bakom wi-fi. – Det finns bland annat 802.11, 802.11a, 802.11b, 802.11g till slutet av alfabetet. Alla 802.11-specifikationer använder ethernet för att förebygga kollisioner i nätet. Alla anslutna datorer måste ha ett tråd­löst nät­verks­kort och en antenn (sedan länge inbyggt i alla persondatorer, smarta mobiler och surfplattor), och så behövs en basstation. Räckvidden brukar vara några tiotal meter. Flera bas­stationer kan länkas samman (se mesh) så att samma trådlösa nät får täckning i ett stort område. Under 2001 och 2002 fick tråd­lösa nät baserade på 802.11b stor spridning. De blev ett alternativ till 3g-mobil­telefoni när det gäller att erbjuda tillgång till snabb trådlös data­kommu­nika­tion på kontor, i hem och på offentliga platser. 802.11 utan bokstav var en före­­gångare till 802.11b. De två speci­fika­tionerna var kompatibla, men 802.11b och följande versioner är snabbare. Eftersom 802.11 i original­version inte finns längre används siffrorna i stället som ett samlings­­namn för hela 802.11-familjen.

[standarder] [wi-fi] [ändrad 24 april 2022]

802.11a

en specifikation för tråd­lösa nät­verk som möjlig­gjorde snabbare dataöverföring än före­gångaren 802.11b. Proodukter baserade på 802.11a togs i bruk under 2002. – 802.11a sände på frekvenser mellan fem och sex gigahertz, och klarar i praktisk drift att sända upp till 24 megabit i sekunden. Teoretiskt kunde man sända med upp till 54 megabit per sekund. – 802.11a ingår i en familj av speci­fika­tioner för tråd­lösa nät – se 802.11.

[standarder] [wi-fi] [ändrad 11 november 2019]

802.11b

den första mer spridda tekniska specifikationen för trådlösa nät. – 802.11b lanserades 1999. Det var den första basen för wi‑fi-märk­ningen, senare över­flyglad av 802.11a och senare versioner. 802.11b sände på frekvensen 2,4 giga­hertz, och klarade att sända upp till 11 mega­bit i sekunden. 802.11b ingick i en familj av speci­fika­tioner för tråd­lösa nät­verk. Närmast var det en vidare­utveck­ling av 802.11 utan bokstav. De två speci­fika­tionerna var kompa­tibla.

[standarder] [versioner] [wi-fi] [ändrad 12 september 2018]