(stop words) – vanliga men betydelsefattiga ord som ignoreras vid indexering av textmassor. Det är ord som i, på, och och att, så kallade funktionsord. I ett index som människor använder för informationssökning är det oftast onödigt, för att inte säga störande, att räkna upp alla ställen där ord som att förekommer i texterna. Men funktionsord kan vara intressanta, till exempel i datoriserade index där man vill kunna söka på hela fraser. Därför utesluter till exempel Google inte stoppord. Där stoppord används ingår de i en stoppordslista (stop word list) som har sammanställts av en människa. – Anmärkning: Ordet stoppord används ibland om ord, till exempel könsord, som används för att filtrera bort webbsidor som anses olämpliga, men det är inte den ursprungliga betydelsen.
[språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 11 januari 2018]
en standard för sammankoppling av optiska fiberkablar, avsedd för digital ljudöverföring. Sammankopplingen (interconnect) är rent optisk, vilket innebär att den är snabb och inte påverkas av elektriska störningar. Toslink utvecklades av Toshiba för störningsfri överföring av digitalt ljud i spelare, tv‑apparater och datorer. Toslink är inget protokoll eller filformat, utan kan överföra digitala optiska signaler i alla format, men ofta används S/PDIF. Toslink används också för snabb optisk dataöverföring. – Se beskrivning i Wikipedia.
[ljud och bild] [optisk dataöverföring] [ändrad 25 maj 2017]
en uppsättning program som gör att Windows-datorer kan använda resurser i ett Unix-nät. – Samba körs på Unix, men efterliknar Windows nätverksprotokoll så att Windows kommer åt resurser som filer och skrivare i Unixnätet. Samba ingår i nästan alla varianter av Unix, inklusive macOS och Linux. – Samba utvecklades i början av 1990‑talet av australiern Andrew Tridgell. – Se samba.org.
[nätverk] [unix] [windows] [ändrad 14 november 2019]
”civionik” – användning av elektronik för övervakning av byggnaders tillstånd. Elektroniska mätinstrument (sensorer) byggs in i hus, broar och vägar och lämnar underlag till bedömning av hur konstruktionerna står emot påfrestningar och slitage samt deras behov av underhåll och reparationer. – Ordet: Kombination av civil engineering och electronics. Även: civionic engineering.
[elektronik] [industriell it] [sakernas internet] [ändrad 24 januari 2020]
även: OTR Messaging – ett tilläggsprogram som krypterar snabbmeddelanden (instant messages). – Programmet har flera funktioner: meddelandena krypteras, motparten autentiseras (du vet säkert vem du samtalar med), förnekbar autentisering (det går inte att i efterhand bevisa att du har skickat ett visst meddelande) och att det är omöjligt för utomstående att i efterhand dekryptera dina meddelanden, även om nycklarna kommer på avvägar. – Läs mer på cypherpunks.ca/otr (från 2016).
[kryptering] [meddelanden] [ändrad 14 januari 2020]
flat rate internet access call origination – (föråldrat) – internetanslutning genom uppringd förbindelse (modem) utan minutavgifter, vare sig till internetoperatören eller till telefonoperatören. Abonnenten betalar bara en fast abonnemangsavgift. Förkortningen användes i Storbritannien.
[förkortningar på F] [internet] [ändrad 2 november 2017]
- – digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa (splitter) som skickar telefonsamtal till telefonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räckvidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
- – DSL, se Damn small Linux.
[dsl] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]
(ursprungligen Open services gateway interface, numera bara pseudoförkortningen OSGi) – en standardiserad plattform för överföring av datorbaserade tjänster till användare i bostäder, fordon och andra miljöer samt till mobila användare, oberoende av datortyp och operativsystem. – Exempel på tjänster är internetanslutning, telefoni, radio och tv, tjuv- och brandlarm, navigation, medicinsk övervakning, övervakningskameror och fjärrstyrning av utrustning. OSGi ska kunna användas i persondatorer, mobiltelefoner, surfplattor, datorspel, hemelektronik och fordon. – Läs mer på osgi.org.
[pseudoförkortningar] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]
en branschorganisation för företag som arbetar med mobil och trådlös kommunikation. I stort sett alla företag som tillverkar mobiltelefoner eller annan utrustning för trådlös kommunikation är med, liksom nästan alla företag som är operatörer. – CTIA anordnar mässan CTIA Wireless. – Organisationen grundades 1984, och hette då Cellular telecommunications industry association, därav förkortningen CTIA, som sedan 2004 är en pseudoförkortning. CTIA står alltså officiellt inte längre för något. – Se ctia.org.
[konferenser och mässor] [mobilt] [organisationer] [pseudoförkortningar] [trådlöst] [ändrad 8 augusti 2019]
en testsida för webbläsare. Det visar hur webbläsaren hanterar ett antal standarder och tekniker som används på interaktiva webbsidor. – Acid3 lanserades i början av 2008 av WaSP† som uppföljare till liknande tidigare test, Acid1 och Acid2. Alla tre testen finns på sidan acidtests.org, men de anses föråldrade och omarbetas inte. Acid4 var under arbete 2010, men eftersom WaSP upplöstes 2013 blev det inget. – Mer i Wikipedia.
[inaktuellt] [testning] [webbpublicering] [ändrad 10 oktober 2018]