(non-repudiation) – hinder för avsändaren av e‑post (eller andra elektroniska meddelanden) att förneka att hon är avsändaren. – Oförnekbarhet är en önskvärd egenskap i e‑postsystem som ska användas i seriösa sammanhang, men det ingår inte i internetprotokollet TCP/IP. Oförnekbarhet förutsätter alltså att avsändare och mottagare båda använder ett särskilt e‑postprogram. – Även: hinder för mottagaren att förneka att hon har tagit emot ett meddelande. (En föreslagen svensk term för oförnekbarhet är oavvislighet, men den är olämplig av språkliga skäl: det är mottagaren som avvisar något – inte avsändaren. Att avvisa något är att vägra ta emot det, eller att vägra att godkänna eller acceptera det.) – Motsats: förnekbarhet.
[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 14 november 2017]
- – i programmering: det att ett funktionsanrop i källkoden ska ersättas med hela funktionen vid kompilering;
- – om bilder på webbsidor: att bilderna automatiskt läses in och visas när webbläsaren visar sidan – till skillnad från bilder som visas bara om man klickar på en länk.
– Se också Iframe. – Ordet inline anspelar på online – det som är online kan man anropa, men det som är inline har man redan till hands.
[programmering] [webbpublicering] [ändrad 9 maj 2013]
- – en webbläsare för enbart text. – Lynx har ett rent textbaserat användargränssnitt. Man använder alltså inte mus för att välja och klicka på länkar. Nyare versioner av Lynx kan hantera bild och video genom att starta andra program och visa materialet i dem. Lynx finns i versioner för de flesta operativsystem. – Läs mer i Wikipedia. – Se också lynx.invisible‑island.net. – Namnet: Lynx är engelska för lodjur. – Om du vill se hur en existerande webbsida ser ut i Lynx kan du pröva på denna länk (krånglar ibland);
- – se Firewire, Hidden Lynx och Lucid Lynx.
[användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 10 oktober 2021]
en instruktion i HTML: Iframe gör att ett HTML-dokument kan ingå i ett annat HTML-dokument. Med andra ord: webbsida 1 kan innehålla webbsida 2, eller delar av den, i en ram. En Iframe är alltså ingen klickbar länk, utan besökaren ser direkt webbsida 2 som del av webbsida 1. När webbläsaren ritar upp webbsida 1 hämtar den HTML‑koden till webbsida 2 och bäddar in den i sidan. Innehållet på webbsida 2 kan alltså ändras från gång till gång utan att man behöver ändra något i koden till webbsida 1. – Läs mer här.
[webbpublicering] [ändrad 8 november 2018]
Digital multimedia broadcasting – en standard för radiosändning av text, video och ljud till handhållna apparater som mobiltelefoner. – DMB utvecklades i Sydkorea på 00‑talet, och har inte nått större spridning i andra länder. DMB är främst avsett för utsändningar från en till många, alltså vanlig radio och tv, men har också kapacitet för tvåvägskommunikation, till exempel interaktiv tv. DMB är en tillämpning av DAB (det europeiska digitalradiosystemet). För sändningar direkt från satellit till handhållna mottagare talar man om S‑DMB, för sändningar från marknätet heter det T‑DMB, T för terrestrial (marksänd). I Norge kallas DMB för MiniTV. – Ett konkurrerande liknande system var det avvecklade DVB‑H (se DVB) och dess efterföljare. – Se organisationen WorldDAB:s webbsidor (länk) (borttagen).
[förkortningar på D] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]
en katalogtjänst som marknadsförs av NetIQ. Det utvecklades av Novell†, och var före 2001 känt som Novell directory services, NDS. Utvecklas och marknadsförs sedan 2011 av NetIQ, ett dotterföretag till MicroFocus. – eDirectory är i grunden en stor databas över allt som finns i ett nätverk: användare, befattningar, grupper, servrar, persondatorer, skrivare, tjänster. Till allt i nätverket är det knutet behörighet. – Se Microfocus webbsidor.
[nätverk] [ändrad 29 april 2019]
Internet corporation for assigned names and numbers – den organisation som ansvarar för internets adressystem, DNS. Det innebär att ICANN ansvarar för toppdomänerna på internet, alltså .com, .net, .org, .edu med flera samt för landsdomäner som .se och .nu. – Det är ICANN som bestämmer om nya toppdomäner får inrättas. Det är också ICANN som fastställer standarder för tilldelning av IP‑adresser och vilka protokoll som ska användas på internet. – ICANN är registrerat som ideell förening (non‑profit organization) i USA, och grundades 1998 av USA:s regering. Syftet var att successivt frigöra internet från statlig kontroll och göra det internationellt. Fram till 2009 behöll USA genom sitt handelsdepartement en viss kontroll av ICANN genom rätt att granska verksamheten. 2009 övergick det externa inflytandet till ett organ, Governmental advisory committee (GAC) som består av representanter för hundra länder. USA har rätt att tillsätta en ledamot i alla GAC:s utskott. – Före 1998 förvaltade företaget Network Solutions toppdomänerna. – Bakom ICANN står nära anknutna organisationer som IETF och W3C samt företag, universitet och ideella organisationer. – Se icann.org (brukar fungera, trots överstrykning).
[förkortningar på I] [internets ledande organ] [ändrad 8 februari 2020]
– tecken, symbol – engelska för något som inte har något nämnvärt eget värde, men som är värdefullt eller användbart i ett givet sammanhang. Token kan, beroende på sammanhang, översättas med markör, märke, igenkänningstecken, tecken, kännetecken, informationsbärare, värdebärare, symbol, pollett, rabattkupong, presentkort:
- – i säkerhetssystem: igenkänningstecken, informationsbärare, besittningsfaktor – föremål (dosa, kort), datafil eller godtyckligt vald information (lösenord) som användaren måste ha för att autentisera sig. – Se också tokenisering;
- – i datornätet Token ring†: turmarkör, kölapp (som visar vems tur det är att sända);
- – i programmering: token (även på svenska) – ord och tecken med bestämda funktioner i programspråk – jämför med lexem;
- – i språkvetenskap: ord eller andra språkliga enheter i text som bearbetas med datorstödda metoder, se tokenisering, betydelse 2;
- – rabattkupong, presentkort, pollett eller annan värdebärare som inte är pengar, och som saknar eget värde. Den har bara värde i ett bestämt sammanhang;
- – beteckning på pengar (crypto tokens) i kryptovalutor. – Se också tokenomics.
– Se också voken.
[betalningar] [identifiering] [nätverk] [programmering] [språkteknik] [språktips] [ändrad 2 juni 2022]
en tjänst för meddelanden mellan smarta mobiler. – WhatsApp finns för Android, iOS, Macintosh och Windows. När man installerar programmet på sin telefon får man en WhatsApp-adress baserad på telefonnumret. Det lagras i WhatsApps centrala databas över användare. Användarnas telefonlistor jämförs med databasen och alla kontakter som också är WhatsAppanvändare läggs i en särskild kontaktlista. WhatsApp utvecklas av ett amerikanskt företag med samma namn, grundat 2009. Det köptes av Facebook i januari 2014. – Se whatsapp.com.
[meddelanden] [ändrad 12 december 2020]
- – allmänt engelskt ord för ”pryl”, ”grej”. Jämför med gadget. – Ordet widget används främst om tillbehör och verktyg, men inte om kompletta ”prylar” som mobiltelefoner och kameror (=gadgets);
- – se gränssnittskomponent;
- – litet program på webbsida;
- – förr: litet program för Dashboard i Mac OS X Tiger och följande versioner av Mac OS X, som numera heter macOS, fram till Catalina 2019. Med Catalina tog Apple bort Dashboard och därmed widgets i denna betydelse. – Widgets på Mac var enkla program skrivna med Javascript, HTML och CSS, och de brukade fungera genom att ta hjälp av webben och av andra program på datorn.
[grafiskt användargränssnitt] [macos] [ändrad 31 augusti 2020]