Kategori: datakommunikation

802.16a

en specifikation för trådlösa stadsnät med en räckvidd på upp till 50 kilo­meter. Den ingår i WiMAX. Standarden fastställdes 2003. Den använder radiofrekvenser mellan 2 och 11 gigahertz, och kan sända data med upp till 75 megabit per sekund. – Läs mer här.

[trådlöst] [ändrad 15 juli 2020]

Evergrow

ett avslutat projekt för utveckling av internet, finansierat av EU, påbörjat 2004 avslutat 2007. Evergrowprojektet skulle mäta och kartlägga internet och utveckla tekniker för att göra internet snabbt, säkert och utbyggbart med sikte på år 2025. De nya teknikerna skulle införas som ett extra skikt ovanpå det existerande nätet. Projektets webbplats, evergrow.org är nerlagd, men se EU:s webbsidor. – Jämför med PlanetLab.

[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 17 april 2018]

PlanetLab

ett avvecklat forskningsprojekt som kopplade samman datorer från hela världen i en gemensam platt­form för experiment och undersökningar. Det inleddes 2002 och lades ner i mars 2020. – PlanetLab var ett så kallat överlägg på internet: det använde inter­net för dataöverföring, men det dolde det för användarna. Deltagarnas pro­gram exekverades på datorer i flera olika världsdelar, men det skedde skarvlöst. – Privatpersoner kunde inte ansluta sig till Planet­Lab: det var bara öppet för insti­tu­tioner. Det användes för att testa nätverksbaserad teknik och distribuerade system och för mätningar. Bland annat var Googles Measure­ment lab baserat på PlanetLab. – Varje deltagande projekt hade tillgång till en slice (skiva) av PlanetLab. En slice hade tillgång till datorkapacitet på ett antal servrar som var anslutna till PlanetLab. Vilka servrar det var bestämdes genom överenskommelser mellan projektet och värdarna. (Det var alltså inte alls likt molnet.) Den del av en slice som fanns på en bestämd server kallades för sliver (flisa, flaga). Varje sliver hade tillgång till en på för­hand be­stämd kapacitet hos värden. – Användarna hanterade sin slice av PlanetLab genom ett Unix‑gränssnitt, närmare bestämt Linux. – Se planetlab.cs.princeton…. – Jämför med resilient over­lay networks och Evergrow† (av­vecklat).

[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 10 december 2020]

router

nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adress­informationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mot­tag­are finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.

[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]

ISDN

– förkortning för integrated service device network – ett system för digital dataöverföring via det vanliga kretskopplade telefonnätet:

  1. – ”vanlig” ISDN var på 1980- och 1990-talen en tjänst som erbjöds till privatpersoner och småföretag som ett snabbare alternativ till modem för uppringda förbindelser. Det har trängts ut av DSL och mobil datakommunikation. – ISDN av denna typ klarade dataöverföring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Vänte­tiden innan datakommuni­ka­tion­en kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. Anslutning till telenätet skedde med en terminaladapter med anslutningar för dator, telefon och fax. – Nack­delen med ISDN var, förutom priset, att varje abonnent behövde två fasta telefonlinjer. I början av 00‑talet konkurrerade därför DSL, som klarar sig med en telefonlinje och dessutom är mycket snabbare, ut ISDN för privatkunder och småföretagare;
  2. – samma system med högre kapacitet för överföring av större datamängder över telefonnätet. Alltså avsett för större företag och organisa­tioner. De hyrde ISDN-förbindelser från telefonbolagen. Även denna form av ISDN håller på att fasas ut under 2010-talet.

– Den internation­ella ISDN-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. – Internationella teleunionen ITU:s information om ISDN (från 2014), se denna länk.

[datakommunikation] [förkortningar på I] [ändrad 9 november 2019]

Bonjour

en teknik för automatisk (självkonfigurerande) sammankoppling av datorer och tillbehör – ett så kallat spontant nätverk. Utvecklat av Apple, först under namnet Rendezvous, lanserat 2002 och avsett för alla slags operativsystem och hårdvara. – Varje dator eller annan utrustning med Bonjour börjar kommunicera så snart den fysiska anslutningen (kabel eller trådlöst) till nätet fungerar. Den kan då upptäcka andra enheter att kommunicera med. Varje enhet presenterar sig för de andra och talar om vilka tjänster den tillhandahåller. Det kan vara utskrifter, fax, anslutning till internet eller fjärrstyrning av hemelektronik. – Bonjour är skrivet i öppen källkod och bygger på internetprotokollet IP. Läs mer på Apples webbsidor. – Jämför med Universal plug and play (UPnP).

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 4 september 2019]

regionalt nätverk

(regional area network, för­kortat RAN) – datornätverk eller mobilnät som omfattar ett större område, ofta landsbygd. Talar man i stället om storstäder används på engelska be­näm­ningen metro­politan area network, för­kortat MAN, på svenska stads­nät. Den vanligaste typen av regionalt nätverk är mobilnätverk, på engelska wire­less regional area net­works, ibland förkortat WRAN.

[nätverk] [ändrad 1 september 2020]