Token ring

”turordningsnät” – en numera utslagen teknik för lokala nätverk, patenterad av svensken Olof Söder­blom (född 1940). – Token ring förhindrade att två användare försökte sända meddelanden samtidigt i nätverket. Token ring är dels en teknisk princip, dels en produkt från IBM som ansluter till IEEE:s standard 802.5. Token ring löste problemet med kollisioner (det att två datorer i samma nät­verk skickar meddelanden samtidigt) genom att låta en turmarkör (token) cirkulera mellan datorerna. Bara den dator som för ögonblicket hade turmarkören fick sända. Tekniskt var turmarkören ett tomt meddelande som cirkulerade mellan de anslutna datorerna. Den dator som ville sända passade på när meddelandet kom, markerade det som upptaget, adresserade, fyllde med innehåll och skickade vidare. När meddelandet nådde mottagardatorn kopierade mottagardatorn innehållet, återställde det cirkulerande meddelandet som tomt, markerade det som ledigt och skickar vidare. – Olof Söderblom kom på idén till Token ring i slutet av 1960‑talet när han var data­chef på Handelsbanken, och han ansökte då om patent i USA. Patentet be­viljades inte förrän 1981. Då hade flera företag ut­vecklat liknande lösningar, men när patentet väl hade beviljats blev de tvungna att betala avgift till Söderblom. Tack vare stöd från IBM var Token ring framgångsrikt under 1980‑talet, men på 1990‑talet trängdes det ut av ethernet.

[inaktuellt] [nätverk] [ändrad 29 januari 2023]

Erwise

den första webb­läsaren med grafiskt användargränssnitt. – Erwise ut­veck­­la­des 1992 av fyra studenter i Hel­sing­fors. De hette Kim Nyberg, Teemu Rantanen, Kati Suominen och Kari Sydänmaanlakka. – Erwise kunde ha blivit den första stora webb­läsaren i stället för Mosaic†, men arbetet avbröts av att studenterna tog examen och började med annat. Tim Berners-Lee ville då ta över pro­jektet, men det stupade på att allt var skrivet på finska. – För mer in­for­ma­tion, följ länkarna på Wikipedia.

[it-historia] [webb­läsare] [ändrad 4 juni 2017]

Google Analytics

tjänst som ger utförlig statistik över besöken på webbplatser. Det förutsätter att webbplatsens utgivare har installerat en bit kod, Google Analytics tracking code, GATC, på webbsidorna. – GATC skickar information om varje besök till Google Analytics, som sammanställer statistik. Tjänsten är gratis i grundutförande, men finns också i en mer avancerad betalversion. – Google Analytics har kritiserats för att det kan användas för att den kartlägger människors beteende på internet. I september 2012 skrev Dagens Nyheter om Google Analytics i stort uppslagna artiklar, se här. – Se google.com/analytics.

[kartläggning] [ändrad 11 januari 2021]

Google Analytics tracking code

(GATC) – programkod som användare av Google Analytics måste lägga in på varje webbsida. – Koden är skriven i Javascript. När besökarens webb­läsare läser in sidan läser den också in GATC. GATC anropar sedan Google Analytics från besökarens dator och hämtar en större fil, även den i Javascript. Den filen öppnas och körs på besökarens dator, samlar in data om besökaren och skickar dem till Google Analytics. – GATC installerar också kakor på besökarens dator.

[kartläggning] [marknadsföring] [webbpublicering] [ändrad 25 juni 2017]

DirectBand

ett avvecklat nät av radiosändare i USA och Kanada, startat av Microsoft. Det användes för Microsofts trådlösa nätverk Spot, som visades upp 2003, senare känd som MSN Direct. DirectBand använde existerande FM-sändare och sände på oreglerade radiofrekvenser. DirectBand lades ner i januari 2012.

[nerlagt] [trådlöst] [ändrad 12 maj 2020]

toothing

tillfälliga sexuella förbindelser med personer som man tar kontakt med på stan genom Blue­tooth. Ordet spreds 2004—2005. – Bloggen Triforce (länk) påstod först att toothing inte fanns i verkligheten: det skulle ha varit ett skämt, iscen­satt av Ste Curran (se Wikipedia) och Simon Byron, men bloggen tog senare tillbaka tillbakavisandet (länk). (Förväxla inte toothing med engelska teething – tandsprickning.)

[it-liv] [trådlöst] [ändrad 3 februari 2020]

snabel-a

svenskt namn på tecknet @ i e‑post­adresser. – Namnet snabel‑a är svensk standard, och kan användas i alla sammanhang. På engelska utläses tecknet ”at”. Det fullständiga engelska namnet på tecknet @ är commercial at. – Andra svenska benämningar är det skämtsamma kanelbulle och det mindre lyckade alfaslang (tecknet @ har inget att göra med den grekiska bokstaven alfa, α). – Tecknet @ infördes i e‑postadresser av Ray Tomlinson†. Han skrev 1971 det första e‑postprogrammet, och behövde då ett tecken att sätta mellan mottagarens användarnamn och namnet på hennes datornät. – @ är ursprungligen ett franskt skriv­tecken som motsvarar svenska à (som i fem kilo potatis à 29 kronor). – Se också Datatermgruppen.

[e-post] [tecken] [ändrad 12 juni 2020]

Tomlinson, Ray

(19412016) – amerikansk programmerare, känd för att han 1971 upp­fann tekniken för e-post och då införde tecknet @ i adresserna. – Tom­lin­son anpassade en existerande teknik för att skicka med­delan­den till användare i samma dator­system så att man också kunde skicka med­delan­den till användare i andra dator­system. För­ut­sätt­ningen var att båda systemen var anslutna till Arpa­net, före­gångaren till inter­net. – Tom­­lin­son ut­veck­lade e‑post­tekniken när han var anställd på it‑före­taget Bolt, Beranek and Newman, numera del av Ray­theon (rtx.com), som utvecklade teknik för Arpa­net. – Tom­lin­son fick flera utmärkelser. – Ray Tomlinsons webbsida fanns här (borttagen, men se hans sida i Internet hall of fame).

[e-post] [it-historia] [personer] [ray tomlinson] [ändrad 2 september 2020]

Xanadu

ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande dokument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd mekanism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet: Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommar­­palats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive mediemogulen Charles Foster Kanes gigantiska privat­slott i Orson Welles film Citizen Kane (En sensation – se IMdB, länk) från 1941. – Läs också om ZigZag.

[experimentell teknik] [nätverk] [publicering] [webben] [ändrad 17 oktober 2019]