en metod att hantera köer i TCP/IP på ett sätt som förebygger oönskade bieffekter av den enklaste formen av köhantering vid hög belastning. Man vill undvika något som kallas för global synkronisering – se nedan. – Bakgrund: När en router inte hinner skicka paket vidare i samma takt som de kommer in är den enklaste lösningen att lägga inkommande paket i en kö (eller buffert), och om kön är full så kastar systemet ytterligare inkommande paket. Det kallas på engelska för tail drop, ”att kasta svansen”. Avsändarna måste då skicka om paketen. Aktiv köhantering innebär att routern börjar kasta paket redan innan kön har blivit full. Detta kan göras enligt olika principer. – Anledningen till att man använder aktiv köhantering är att man vill undvika något som kallas för global synkronisering. Det kan uppstå vid högtrafik när nätverket kastar många paket, vilket leder till omsändning, vilket ökar belastningen på nätverket ännu mer. Avsändarna av paketen minskar då automatiskt takten i omsändningarna. Routern har ofta flera köer, och mönstret av kastade paket och omsändningar kan efter ett tag komma i ett pulserande flöde som är samma i alla köer: ena ögonblicket för många paket, nästa ögonblick glest mellan dem. Det är ett ineffektivt sätt att utnyttja nätverkets kapacitet. Genom att börja kasta paket redan innan kön är full gör aktiv köhantering att trafikflödet med omsändningar blir jämnare och risken för global synkronisering minskar. – På engelska: active queue management, AQM.
[internet] [11 december 2017]
Google Chrome app – program som startas från webbläsaren Chrome eller i operativsystemet Chrome OS. (Avvecklades i december 2017, se nedan.) Programmen startas från webbläsaren, men ser därefter ut som vanliga program för persondatorer – de saknar till exempel webbläsarnas typiska list. – Google introducerade Chrome apps 2010. De fanns för nerladdning i Chrome web store (länk). Men 2016 meddelade Google att Chrome apps för Linux, Mac och Windows skulle avvecklas (se blogginlägg), och i december 2017 togs Chrome apps bort från Chrome web store. Motiveringen var att nästan ingen laddade ner dem.
[appar] [nerlagt] [webbläsare] [8 december 2017]
(WCAG) – riktlinjer för hur webbsidor ska göras tillgängliga för personer med funktionsvariationer. – Riktlinjerna har fastställts av webbens ledningsorganisation W3C inom Web accessibility initiative, WAI, (w3.org/wai). – Läs mer på w3.org/WAI/standards-guidelines/wcag.
[funktionsvariation] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 november 202o]
landsdomän för Turkmenistan. Används ofta av företag, främst i engelskspråkiga länder, eftersom tm också kan stå för trademark (varumärke).
[landsdomäner] [ändrad 10 november 2019]
landsdomän för Tuvalu (ett land i Polynesien).
[landsdomäner] [ändrad 10 november 2019]
landsdomän för Montenegro. Används även utanför Montenegro eftersom många vill ha en .me-domän.
[landsdomäner] [ändrad 10 november 2019]
– förkortning för:
- – managed recovery process – en av flera processer i Oracles dataskyddssystem Data Guard;
- – manufacturing resource planning, på svenska produktionsresursplanering;
- – material requirements planning, på svenska materialbehovsplanering;
- – media redundancy protocol – ett protokoll för återställning av ringformade ethernet-nätverk efter fel. – Läs mer i Wikipedia;
- – Metro ring protocol – ett troligen avvecklat företagsspecifikt protokoll från
Brocade, numera del av Broadcom (broadcom.com), för återställning av stadsnätverk efter fel;
- – multiple registration protocol – standard för hur komponenter i ett nätverk ska registrera sina egenskaper och vid behov ändra dem. MRP specificeras i standarden IEEE 802.1ak. – Läs mer i Wikipedia.
[dataskydd] [företag och ekonomi] [förkortningar på M] [it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 12 september 2018]
en sårbarhet i krypteringen av den trådlösa kommunikationen med wi‑fi. – Krack blev känt i oktober 2017. En angripare kan använda Krack för att manipulera den så kallade handskakningen mellan wi‑fi‑routern och en ansluten klient, till exempel en dator. Resultatet av manipulationen blir att angriparen kan läsa meddelanden i klartext utan att behöva komma åt lösenordet. En ingående beskrivning finns på krackattacks.com. Sårbarheten uppges finnas i wi‑fi‑standarden, inte i protokollen för kryptering av wi‑fi, som WPA2. – Namnet Krack sägs vara en förkortning av key reinstallation attack.
[förkortningar på K] [sårbarheter] [wi‑fi] [19 oktober 2017]