svarskod i HTTP: sidan du söker på webben är tillfälligt flyttad, alternativt att sidan är flyttad men påträffad.
Kategori: datakommunikation
terabit
Lsjbot
ett program som automatiskt skriver artiklar till Wikipedia. – Lsjbot bygger på en mjukvarurobot som samlar in information från webbsidor och databaser på internet. Informationen sammanställs till Wikipedia-artiklar. En ansenlig del av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skrivna av Lsjbot. En del av dem är lite konstiga, särskilt ifall de inte har redigerats av människor. I april 2016 uppgick antalet artiklar skrivna av Lsjbot till tre miljoner. Senare har många av dem tagits bort eftersom de anses ointressanta, är omöjliga att belägga eller innehåller fel (se artikel i Svenska Dagbladet). – Lsjbot har utvecklats av den svenska forskaren Sverker Johansson (länk). Sverker Johanssons fru är från Filippinerna, vilket förklarar varför många artiklar på Wikipedia finns bara på svenska och cebuano, ett vanligt språk på södra Filippinerna (se Wikipedia: länk). – Se detta föredrag av Sverker Johansson på Youtube.
[bot] [mjukvarurobotar] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 25 december 2022]
206
kodord i HTTP med betydelsen att webbservern bara kan sända en del av det efterfrågade innehållet.
[webben] [ändrad 30 oktober 2018]
301
felkod på webben: permanent flyttad – moved permanently. – Meddelandet ingår i protokollet HTTP och dess efterföljare HTTPS. – Nummer som börjar på 3 anger att webbservern omdirigerar anropet till en annan webbadress (URL). Siffrorna efter 3:an står för specifika fel. I detta fall är är felet – alltså det att sidan som besökaren försöker hämta har flyttats till en annan webbadress – beständigt. Besökaren bör alltså ändra i sina bokmärken och eventuellt i kodade länkar.
[felkoder] [ändrad 18 januari 2023]
Firefox Containers
en funktion för att dela upp webbläsaren Firefox i flera åtskilda avdelningar (containers). – När man besöker en webbsida väljer man vilken av avdelningarna man vill använda för besöket. Avdelningarna beter sig i de flesta avseenden gentemot webbservrar som om de var separata webbläsare. – Funktionen kommer med fyra förinställda avdelningar: arbete, hem, ekonomi och shopping. Det ska bli möjligt att lägga till fler. – Kakor och vissa andra data sparas i separata filer, en för varje avdelning. När man är inne i avdelningen för, till exempel, arbete besväras man därför inte av marknadsföring som aktiveras av kakor från avdelningen för shopping. Om man har flera konton i samma webbaserade tjänst kan man ha dem öppna samtidigt i varsin avdelning. – Firefox Containers introducerades 2016 i Firefox Nightly, vilket innebar att funktionen då inte var färdigtestad. – Se Mozillas wiki.
[webbläsare] [ändrad 22 november 2018]
multi-step search ⇢
Firefox Nightly
förhandsversioner av webbläsaren Firefox. De är så kallade alfa-versioner, och alltså instabila med hög risk för krångel. – Mozilla, organisationen som utvecklar Firefox, tillhandahåller dem för testning med reservationen att man bör vara en erfaren användare för att kunna handskas med dem. Man kan också ladda ner förhandsversioner av Firefox i ett senare stadium, fortfarande alfa, i projektet Aurora. – Firefox Containers ingår i Firefox Nightly. – Se Mozillas webbsidor.
[versioner] [webbläsare] [ändrad 31 maj 2017]
anonymisering
- – döljande av identiteten hos den som kommunicerar på internet. (Eller genom annat datanätverk.) Det innebär i praktiken att försöka göra det omöjligt för mottagaren, eller någon som avläser kommunikationen, att spåra meddelandet tillbaka till avsändarens dator. Det som döljs är i själva verket IP-adressen för den dator som meddelandena kommer från. Vilken person som sitter vid datorn kan den som tar emot eller avläser meddelandena inte avgöra, utom genom slutledningar. – Ett sätt att anonymisera avsändaren av ett meddelande eller en besökare på en webbplats är att använda en anonymiseringstjänst. Om man också vill dölja vem som är mottagare av meddelandet kan man använda nätverket Tor;
- – döljande av identiteten av personer som omnämns i förteckningar över personuppgifter. Se till exempel k-anonymitet, kvasiidentifierare, perturbation och pseudonymisering.
[dold identitet] [personuppgifter] [skyddad kommunikation] [ändrad 10 november 2018]
split browser
split browser architecture – delad webbläsararkitektur – konstruktion av webbläsare där en del av det arbete som en webbläsare normalt gör i stället görs av en server. Detta förutsätter att webbläsarens hämtningar av webbsidor går via den servern. Split browser architecture används i Amazons webbläsare Silk.
[webbläsare] [ändrad 16 juni 2016]