Kategori: datakommunikation

uppförandekod om olaglig hatpropaganda på nätet

överenskommelse mellan Europeiska kommissionen och fyra stora it‑företag om begränsning av hatpropaganda på internet. De fyra företagen är Facebook, Microsoft, Twitter och Youtube. Överenskommelsen säger bland annat att anmälningar om hatpropaganda ska undersökas inom 24 timmar och att det anmälda, om det är motiverat, ska tas bort eller blockeras. Uppförandekoden lades fram den 31 maj 2016. – Se detta pressmeddelande, som innehåller hela uppförandekoden.

[näthat] [sociala medier] [webbpublicering] [ändrad 20 juni 2018]

Marea

en Atlantkabel för internetkommunikation. Den byggdes på initiativ av Facebook och Microsoft. – Marea går från Virginia Beach i USA till Bilbao i Spanien. Det är en sträcka på 6 600 kilometer. Kapaciteten är 160 terabit per sekund. Marea togs i bruk i februari 2018. – Namnet: Marea är spanska för tidvatten. – Se pressmeddelande från Microsoft.

[undervattenskablar] [ändrad 11 november 2020]

 

 

rätt att koppla ner

benämning på fransk lag som förbjuder företag att skicka e‑post till sina anställda utanför arbetstid. Lagen gäller bara för företag med 50 anställda eller mer. Det kan också finnas undantag, men bara efter överenskommelse. Lagen trädde i kraft vid nyåret 2016—2017. – På franska: le droit de la déconnexion; på engelska: right to disconnect.

[arbetsmarknad] [e-post] [lagar] [ändrad 22 april 2021]

pre-delegation testing

(PDT) – testning av att den som vill driva en privat toppdomän på internet har teknisk kapacitet och förmåga att göra det. – Först när den sökande har klarat ett sådant test ansluts domänen till internets rotserver, vilket innebär att den blir tillgänglig genom internets adressystem DNS. (Det är anslutningen som kallas för delegation, på svenska delegering.) Den tekniska testningen görs av Internetstiftelsen i Sverige, mer om det här. – Se denna information från ICANN.

[privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

konfirmandlärarmålet

ett åtal som gällde publicering av personuppgifter på internet och som har fått betydelse för rättstillämpningen. Åtalet gällde också publicering av känsliga uppgifter på en webbsida. – En konfirmandlärare publicerade 1998 en webbsida med korta presentationer av henne själv och hennes arbetskamrater. Bland annat skrev hon att en av dem hade skadat foten och var deltidssjukskriven. Hon åtalades då av åklagare och dömdes i tingsrätten till 4 000 kronor i böter för att hon hade:

  • – behandlat personuppgifter utan att anmäla det till dåvarande Datainspektionen†, att hon hade:
  • – pub­licerat känsliga upp­gifter och för att hon:
  • – genom publiceringen på internet hade gjort uppgift­erna tillgängliga i tredje land.

– Konfirmandläraren överklagade till Göta hovrätt, som begärde ett utlåtande från EU‑domstolen (som då hette EG‑dom­stolen). EU‑dom­stolen fann att publiceringen av uppgifterna inte var tillåten, men att publicering på internet inte kunde jämställas med att göra uppgifter tillgängliga i tredje land. (Med ”tredje land” menas länder utanför EU plus Norge, Liechtenstein och Schweiz – EES.) Efter EU‑domstolens utlåtande fann Göta hovrätt konfirmandläraren skyldig till brott mot (den senare avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) och mot EU:s dataskyddsdirektiv†, men inte för att ha överfört uppgifterna till tredje land. Men hon fick inget straff. – Målets betydelse gäller alltså främst möjligheten att publicera personuppgifter på internet, där de i princip blir tillgängliga i hela världen. Detta är alltså i sig inte förbjudet enligt EU‑rätten.

[eu] [juridik] [personuppgifter] [rättsfall och skandaler] [ändrad 5 september 2022]