eller Costeja-målet – ett viktigt utslag i EU‑domstolen om rätten att bli bortglömd. – EU‑domstolen bestämde att Google måste ta bort länken från målsäganden Costejas namn till vissa inaktuella och besvärande tidningssidor i Googles databaser. Men tidningssidorna får finnas kvar i Googles databaser, och de får fortfarande vara åtkomliga, men bara om man använder andra sökord än Costejas namn. – Domen gällde en spansk medborgare som runt 1990 tvingades sälja sitt hus på auktion för att betala skulder. En tidningsartikel om detta blev senare tillgänglig på Google, och Costeja gick till domstol för att få informationen borttagen. Ärendet gick hela vägen till EU‑domstolen, som fällde utslag 2014. – Se EU-domstolens webbsidor. – På engelska: the Costeja verdict, the Costeja case.
[eu] [personlig integritet] [rättsfall] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. De presenterades 2015. Principerna är:
- – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
- – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
- – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
- – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
- – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
- – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.
– Läs mer på manilaprinciples.org.
[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]
en tjänst för e‑post från svenska statliga, regionala och kommunala myndigheter. – Den som ansluter sig till Mina meddelanden får e‑post från anslutna (inte alla) myndigheter genom Mina meddelanden i stället för med pappersposten. I tjänsten ingår meddelanden som förmedlas genom tjänster som Billo (billo.life), Kivra (kivra.se) eller Min myndighetspost. Om man ansluter Billo eller Kivra får man också e‑post från privata företag. – För att läsa meddelandena måste man logga in med e‑legitimation. Tjänsten sköts av myndigheten DIGG. – Se DIGG:s webbsidor.
[meddelanden] [svenska myndigheter] [ändrad 6 mars 2023]
version 2 av HTTP – den första stora omarbetningen av HTTP, protokollet som hanterar överföringen av information på webben. HTTP/2 har varit i allmänt bruk sedan slutet av 2015, bland annat kunde då alla vanliga webbläsare hantera det. – HTTP/2 bygger till stor del på SPDY. – För kodningen av webbsidor spelar övergången från HTTP till HTTP/2 knappast någon roll. De viktiga förändringarna gäller överföringen av data mellan webbserver och webbläsare. Bland annat kan webbservern med HTTP/2 skicka kompletterande delar av en webbsida till webbläsaren utan att webbläsaren först har begärt det (push). – Den officiella webbsidan för HTTP/2 är http2.github.io.
[förkortningar på H] [webben] [ändrad 8 juli 2017]
länk till en given webbsida från en annan webbsida. – Alltså länkar till den webbsida som du redan befinner dig på från andra webbsidor. (Till skillnad från länkar från den webbsida som du befinner dig på till andra webbsidor.) Hur många andra sidor som länkar till en given webbsida – antalet baklänkar – brukar tas som ett mått på den sidans anseende och relevans. Baklänkar har därför stor betydelse när sökmotorer rangordnar webbsidor. Kallas också ingående länk, inlänk. – På engelska: backlink.
[rankning] [sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 7 oktober 2022]
sifferserie eller teckenserie som man använder för att visa att man har rätt att göra en viss sak. – Auktoriseringskoden brukar vara en engångsnyckel som genereras av en slumpgenerator och sedan skickas till kunden / användaren när denna har uppfyllt villkoren för registreringen eller köpet. När kunden / användaren vill få tillgång till tjänsten / produkten måste hon ange auktoriseringskoden, eventuellt tillsammans med annan information. – Det är strängt taget ingen kod, utan en nyckel. – Ordet används ofta när det gäller registrering av domäner på internet. Den som vill flytta sin domän till en annan registrator måste först hämta en auktoriseringskod hos den registrator som man vill lämna. Auktoriseringskod kallas då också för AUTH-kod, AUTH-nyckel, EPP-nyckel eller transfernyckel. – På engelska: authorization code.
[internet] [it-säkerhet] [ändrad 28 juli 2020]
en webbläsare som delvis bygger på äldre versioner av Opera. Den har utvecklats av företaget Vivaldi och släpptes i stabil version i april 2016. Bakom Vivaldi står bland annat Operas medgrundare och förre vd Jon Stephenson von Tetzchner, som blev besviken på de förändringar som gjordes 2003 i webbläsaren Opera. – Se vivaldi.com.
[webbläsare] [ändrad 11 april 2019]