pseudonym för en svensk narkotikalangare som sålde narkotika genom det så kallade darknet. – Alexandrus använde extrema säkerhetsåtgärder när han tog emot och besvarade beställningar, som alltid skedde genom e-post. Varorna skickades med posten. Han träffade aldrig sina kunder. – Efter tips från FBI i samband med tillslaget mot Silk Road† fick den svenska polisen 2014 veta att signaturen ”Alexandrus”, vars verksamhet redan var känd, troligen höll till i Skelleftetrakten. Efter lång tids spaning kunde polisen i början av 2015 gripa personen bakom pseudonymen. Det var en tidigare ostraffad 25-årig man. Han dömdes till åtta års fängelse, och hans medarbetare till fem års fängelse. – Mer i denna artikel i DN (länk).
– In English: ”Alexandrus” was the pseudonym of a Swedish illegal drug dealer. He never met his customers in person. All business was done using e-mail and an extensive setup of security measures. It was part of the so-called Darknet. Following the takedown of the Silk Road web site, the FBI in 2014 informed the Swedish police that ”Alexandrus”, whose activities were known, although he was not yet identified, probably was based in or near the northern Swedish town Skellefteå. A 25-year old male with no criminal record was apprehended in early 2015 and sentenced to eight years of prison; a collaborator was sentenced to five years. – For more summaries in English, please click at this link.
programutveckling genom chatt. – Utvecklarna diskuterar i en chattsession. De kan skriva instruktioner till utvecklingsverktyget direkt i chatten. Chattverktyget har kompletterats med program som kan känna igen och läsa sådana instruktioner och se till att de verkställs. Syftet är att utvecklarna ska kunna realisera sina idéer så snart som de har tänkt på dem. Verktyg för ChatOps brukar ge möjlighet att backa tillbaka om man har tänkt fel. – Namnet: Anspelar på DevOps. – Se också NoOps.
[chatt] [programmering] [ord på ops] [ändrad 5 mars 2018]
ett hemlighetsfullt Google / Alphabet-projekt för trådlöst bredband från drönare. – Drönarna ska sända till markstationer med en frekvens på 28 gigahertz – med andra ord på millimeterbandet. Det är en mycket högre frekvens än 4g, vilket gör det möjligt att överföra flera gigabyte i sekunden. Nackdelen med så hög frekvens är att signalen har kort räckvidd, och stoppas av fysiska hinder, även om räckvidden blir längre när man sänder från himlen till markytan. Eventuellt kommer Google att behöva använda en speciell, energikrävande teknik, en fasstyrd antenn (phased array), för att öka räckvidden. – Projektet, som är en fortsättning på Project Titan, blev känt i början av 2016, och försöksverksamhet pågick då i New Mexico. – Se artikel i The Guardian (länk). – Läs också om Loon†.
[bredband från himlen] [drönare] [experimentell teknik] [flyg] [ändrad 21 mars 2018]
(interdomain) – som gäller kommunikation på internet mellan domäner. (Mer precist: mellan zoner.) Används i sammansättningar som interdomänkommunikation. – Se också autonomt system.
[domäner] [ändrad 20 december 2017]
en satsning på ett standardiserat system för att göra annoteringar på webbsidor. – Med annoteringar menas marginalanteckningar, kommentarer, förstrykningar och annat. Man ska kunna göra sådana på webbsidor på samma sätt som i en tryckt bok eller tidskrift, men webbannoteringarna ska ligga i ett särskilt ”lager” som är kodat separat från själva webbsidan. Var och en ska kunna göra egna annoteringar, men man ska kunna utbyta och dela annoteringar med andra om man önskar. – Annotating all knowledge bildades 2015 på initiativ av det amerikanska företaget Hypothes.is (länk) och finns på hypothes.is/annotating‑all‑knowledge (från 2017). Många universitet, bibliotek och bokförlag har anslutit sig.
[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [webben] [ändrad 9 juli 2017]
Västernorrlands läns satsning på att minst 90 procent av hushållen och företagen i länet skulle ha bredband med minst 100 megabit per sekund senast år 2020. Det anslöt till regeringens bredbandsmål. Projektet ska ha pågått till 2022. Det finns ingen information om utfallet. – Se länsstyrelsens webbsidor (länk).
[bredband] [it-politik] [ändrad 11 februari 2023]
(tracker, tracking program, web site visitor tracking program) – program som kartlägger en besökares surfvanor. – Sådana program installeras i smyg på besökarens dator när hon är på kartläggarens webbsidor. Spåraren registrerar sedan vilka webbsidor besökaren besöker och när. Kartläggaren kan också se hur länge besökaren har en webbsida öppen: annars ser man bara när besökaren hämtar sidan från webbservern. – Spårare används ofta för att kartlägga individuella besökares beteende för att underlätta personanpassad reklam. Men det kan också installeras för att spionera på besökaren i mer eller mindre skumma syften. – Spårare kan avlägsnas, och det finns program som hittar spårare och avlägsnar dem.
[skadeprogram] [webbreklam] [ändrad 28 december 2018]
en webbläsare som minskar antalet annonser som visas, och som blockerar spårare. – Brave har utvecklats under ledning av Brendan Eich (länk), som tidigare grundade Mozilla, och släpptes som beta i januari 2016. – Se brave.com.
[webbläsare] [ändrad 22 augusti 2019]