Kategori: elektronisk kommunikation

wrapper

– omslag, förpackning, adapter – inom it:

  1. – omgivande eller inledande tecken som http:// i webbadresser eller vinkelparentes < > runt instruktioner i text;
  2. – startskript: mindre program eller skript som startar och eventu­ellt också styr och avslutar ett annat, större program;
  3. – adressinformation i dataöverföring: ofta en header före själva meddelandet och en avslutande trailer efter;
  4. – i databaser: program som avgör vilka användare som får se och ändra data;
  5. – inkapslingsklass – i objekt­pro­gram­me­ring: klass som är till för att kapsla in hela system eller program;
  6. – wrapperklass – i objekt­pro­gram­me­ring: klass för elementär datatyp, till exempel wrapperklassen INT för heltal.

[databaser] [internet] [mjukvara] [programmering] [tecken] [webben] [ändrad 29 november 2015]

adapter

network adapter – anordning som ansluter en dator till ett nätverk. Till exempel ett nätverkskort eller ett kort som ansluter datorn till mobilnätet. På nyare datorer brukar anslutning till vanliga typer av datornätverk vara helt integrerade i datorn. – Ordet adapter används annars om alla slags anordningar som får saker att passa ihop, till exempel anpassnings­don för olika slags kontakter. Stavas också adaptor. – Men skilj mellan adapter och adopter: en adopter är en person – se early adopter.

[hårdvara] [nätverk] [ändrad 29 november 2015]

nätverksadapter

(network adapter, network interface adapter, även: network card) – gammalmodig term för datorns inbygg­da anslutning till datornätverk; de elek­tron­iska kretsar i datorn som hanterar kommunika­tionen mellan datorn och nätet. Förr var nätverksadaptern ett särskilt kort, nätverkskortet, numera är nätverksadaptern integrerad i moderkortet. Datorerna kan sedan länge utan separat utrustning hantera många slags nätverkskommunikation, både trådburen, trådlös (wi‑fi) och sladdlös (Bluetooth).

[nätverk] [ändrad 10 oktober 2018]

fuzzy search

varianttålig sökning, approximativ sökning, ungefärlig sökning; även: associativ sökning (se nedan) – sökning som inte enbart ger träff på exakt det som man har skrivit i sökrutan, utan också på näraliggande sökord. Det finns två huvudtyper:

  1. – se fonetisk sökning;
  2. – associativ sökning – sökning som inte bara får upp exakt det ord som sökningen gäller, utan också synonymer och andra ord med besläktad betydelse. Det finns också statistiska metoder som tolkar felstavade ord mer eller mindre framgångs­rikt, till exempel genom att utgå från sannolika felskrivningar på tangentbordet.

– Se också fuzzy.

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [språkteknik] [ändrad 12 april 2020]

fallback

  1. – reservrutiner, reservprocedurer, reservdata – program eller data som it-system till­griper (faller tillbaka på) vid stör­ningar eller avbrott i driften;
  2. – när det gäller modem innebär fallback att modemen, ifall det är störningar i kom­mu­ni­ka­tionen, går över till lägre hastig­het än den ursprung­liga. Kan på svenska kallas för ned­växling;
  3. – se också mobile fallback.

– I andra sammanhang kan fallback översättas med reserv- eller reträtt-. Fallback position – reträttposition (den åsikt/inställning man intar ifall den primära misslyckas).

inbäddningskod

(embedded code) – avsnitt med programkod som kan kopieras och klippas in direkt i koden till ett annat program eller dokument. Ett vanligt exempel är programkod som innehåller en länk till ett videoklipp. Koden kan klistras in i en blogg eller annan webb­sida och innehåller allt som behövs för att visa en länk som en besökare kan klicka på för att få se videoklippet. – Skilj mellan denna typ av inbäddning och det som på engelska kallas för embedded systems, på svenska inbyggda system. Det uttrycket beskriver kom­pletta it‑system avsedda för begränsade spe­ci­fika ändamål, in­byggda i annan ut­rust­ning.

[programmering] [ändrad 3 november 2017]

pervasive computing

(bokstavligen: genomträngande databehandling) – it‑system som bygger på att man kopplar samman och drar nytta av alla pro­ces­so­rer som är in­bygg­da i hem­elek­tronik, hushållsutrustning, bilar, tele­foner och annat samt i  datorer. De ska kunna skicka in­for­ma­tion till varandra och man ska kunna fjärrstyra dem via nätet – till exempel kolla hemmets olje­för­bruk­ning i en webbläsare och sänka termo­staten med ett SMS. – Se också ubikvitära it‑system, sakernas inter­net och intelligent miljö (ambient intelligence).

[sakernas internet] [ändrad 23 april 2020]

spökkonto

fungerande men inaktuell e‑post­adress. – Ett spökkonto kan till exempel på ett företag vara en e‑postadress som går till en före detta anställd, och som inte har stängts av. – På arbetsplatser kan spökkonton vara ett hot mot it‑säker­heten. E‑postadressen och möjligheten att använda den (kontot) finns kvar i it‑systemet trots att ägaren har slutat eller, till exempel efter namnbyte, har gått över till en annan e‑postadress. Det finns därför risk för att utomstående hittar kontot, listar ut lösen­ordet och sedan använder kontot utan att upp­täckas. – Observera att engelska ghost account är något annat.

[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 26 januari 2022]

web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webbplatser. – Man kan säga att web services innebär att webbplatser ska vara förberedda för att utbyta relevant information med andra webbplatser utan att detta har föregåtts av något slags samråd. (Jämför med SOA, som är samma princip tillämpad på datorprogram i allmänhet.) – Obser­vera att web services inte avser tjänster för webbplatsens besökare (utom indirekt), utan sådana tjänster som it‑system tillhandahåller för att programmerare ska kunna använda dem. (Programme­raren behöver därför inte programmera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänstegränssnitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webbplats kan be resebyråns webbplats att beställa en hyrbil från en biluthyrningsfirma. Det ska gå även om resebyrån inte har något organiserat sam­arbete med biluthyraren. Resebyråns webbplats förser biluthyraren med den information som behövs, och ger sedan kunden en bekräft­else. – Web services ska bygga på branschstandarder som XML, HTML och ebXML. – Termen web services lanserades av dåvarande Hewlett‑Packard† år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), senare del av OASIS, nerlagd 2017, som skulle se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop. – IDG:s artiklar om web services: länk.

[it-system] [webbtjänster] [ändrad 12 juni 2020]