information

  1. – meddelande eller observation som ger mot­tagaren kunskap. – Information de­fi­ni­eras av Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, som kunskap gällande objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som i ett givet samman­­hang har en bestämd mening. – Tidigare definierade ISO information som data som är meningsfulla för en människa i ett givet sammanhang. Enkelt uttryckt: data blir information om det är svaret på en fråga som någon faktiskt ställer. – Läs också om DIKW;
  2. – i informationsteori är in­for­ma­tion allt som är oförutsägbart för mottagaren. (Mottagaren kan vara en levande varelse eller en maskin.) En godtycklig sifferserie kan alltså i informationsteori räknas som information, även om den inte står för något. Den tekniska utrustningen hanterar ju alla sifferserier enligt samma logik, oavsett vad de betyder för mottagaren. Det viktiga här är att siffer­­serien har ett mönster som gör att den kan skiljas från andra sifferserier. – Se också entropi och den matematiska betydelsen av slumptal;
  3. – i tele- och radio­kommu­nika­tion är in­for­ma­tion den signal som man vill skilja från bruset. Information i denna bemärkelse kan finnas både i meddelanden skapade av människor och i naturliga fenomen som ljud, lukt och färg.

[data] [elektronisk kommunikation] [filosofi] [fysik] [ändrad 4 januari 2021]

informationsteori

teori om hur man beräknar hur mycket information som kan överföras i en given teknisk förbindelse. – Information ses i informationsteori som en helt eller delvis icke förutsägbar följd av ettor och nollor, eller andra tecken. Det spelar ingen roll i denna teori om meddelandet är menings­fullt eller bara en godtycklig serie tecken. (Skillnaden är för övrigt inte självklar. Veckans rätta lottorad kan se ut som en godtycklig serie tecken, men den innehåller onekligen information.) Teorin handlar om informationsöverföring, inte om innehållet i kommunikationen. Oförutsägbarheten kallas för entropi. – Informationsteorin ger ett sätt att beräkna den största mängd information som kan över­föras under en given tid utan att det med nödvändighet uppstår fel. (Det kan bli fel på grund av tillfälliga tekniska störningar, men det är en annan sak.) Teorin gör också att man kan be­räkna hur mycket en informationsmängd kan komprimeras. – Informationsteorin utvecklades av Claude Shannon (19162001)Bell Labs i slutet av 1940‑talet. Den är tillämp­bar på data-, tele- och radiokommunikation, men i princip också på alla sätt att överföra information. Informationsteorin är också tillämp­bar på datakomprimering och kryptering.

[elektronisk kommunikation] [ändrad 12 augusti 2018]

Shannon, Claude

Claude Shannon.

(1916—2001) – skapare av informationsteorin. – I sin skrift ”A mathematical theory of communication” från 1948 (länk) lade Shannon den matematiska grunden för förståelsen av tele-, radio- och datakommunikation. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett meddelande från avsändare till mot­tagare utan att för­lora information, och hur mycket information som kan sändas i en given förbindelse per tids­enhet. Man kan också säga att han mate­matiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. – Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informa­tions­­över­föring: teorin gör ingen skillnad mellan menings­fulla och menings­lösa meddelanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat meddelande kan se ut som en menings­lös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänke­sätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems (länk). – Claude Shannon blev doktor i mate­matik vid MIT 1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev professor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teo­re­tiska övre gränsen för hur mycket information som kan över­föras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja kapa­ci­teten över Shannon­gränsen, utan det krävs att man ­ändrar själva förbindelsen. En annan lösning är att, där det är möjligt, kom­pri­mera signalen med inexakt komprimering. Då kan man sken­bart komma över Shannon­gränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannongränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.

[claude shannon] [elektronisk kommunikation] [personer] [ändrad 10 december 2023]

millimetervåg

radiovåg med våglängd som mäts i millimeter, närmare bestämt inom inter­vallet 1—3 millimeter. Det motsvarar frekvensbandet 110—300 gigahertz. (Wi‑fi sänds på våglängder som kan anges i decimeter – under tio gigahertz.) Millimetervåg ger mycket hög överföringskapacitet under gynnsamma omständigheter, men vågorna beter sig nästan som synligt ljus och stoppas av väggar, regn, dimma och andra hinder. Räckvidden på marken är en kilometer under gynnsamma omständigheter, oftast mycket mindre. – Millimeterbandet sammanfaller delvis med frekvensområdet EHF, extremely high frequency. – 2016 sökte Google tillstånd i USA att testa dataöver­för­ing på millimeterbandet, troligen för användning i projektet Loon†. – Se också 5g. – På engelska millimeter wave, förkortat mmwave.

[fysik] [trådlöst] [ändrad 23 januari 2021]

stingray

amerikanska för falsk basstation, närmare bestämt sådan som har pla­ce­rats ut av polisen. Det har skett, bland annat i Florida, utan till­stånd av dom­­stol, vilket är olagligt (se artikel i Wired, länk). – Ut­trycket sting­ray (stingrocka) syftar på sting, ’polis­operation’, och ray som i radio­vågor.

[avlyssning] [jargong] [mobilt]

Öppen gäst

ett wi-fi-nätverk som många deltagare på konferensen Folk och försvar 2015 (folkochforsvar.se) använde utan att miss­tänka att deras internetanvändning registrerades. – Öppen gäst installerades av organisationen Ung pirat och saknade krav på lösenord. Ung pirat sparade all information om vilka som användarna kommunicerade med, och vilka webb­sidor som de besökte. Syftet var att visa hur viktigt det är med informations­säker­het. – Ung pirat (ungpirat.se) är Pirat­partiets ungdomsförbund. Dåvarande ordföranden Gustav Nipe (blogg) motiverade aktionen i denna artikel. – Läs också en intervju med honom i PC för alla (länk). – Ung pirat upprepade aktionen 2018, se Gratis Gästis Högis. – Se också evil twin.

– In English: Öppen gäst (Open guest) was the name of an unprotected wi‑fi network installed by Ung pirat (Young Pirate), the youth organization of the Swedish Pirate Party, at the annual conference of Folk och försvar (Society and Defense, see this link) in the skiing resort Sälen in January, 2015. The purpose was to show that participants in this event were naive about IT security. Many participants used the network, and all their communications could have been logged. Ung pirat pulled a similar stunt at the Folk och försvar conference in 2018. – For more summaries in English, click here.

[avläsning] [bluff och båg] [dumhet] [it-säkerhet] [wi-fi] [ändrad 11 april 2019]

Allseen Alliance

tidigare organisation av företag som använder Alljoyn, en standard för sakernas inter­net. I oktober 2016 gick organisationen upp i Open connectivity foundation, OCF, se pressmeddelande. Med­lemmar är / var ett stort antal före­tag som till­verkar hus­hålls­utrustning, hem­elektronik och utrustning för data­kommunikation. Or­ga­ni­sa­tionen bildades 2014. Den konkurrerar bland annat med Apples Homekit.

[organisationer] [sakernas internet] [ändrad 5 december 2017]

Open connectivity foundation

(OCF) – en organisation som utvecklar en standard för sakernas inter­net. – OCF bildades 2014 av Intel, Samsung och Broad­comm, då under namnet Open intercon­nect consortium, OIC. Broad­comm lämnade organisationen kort efter grundandet. OCF gick hösten 2016 ihop med den tidigare konkurrenten Allseen Al­liance†. OCF konkurrerar bland annat med Apples Homekit. – Se openconnectivity.org.

[organisationer] [sakernas internet] [standarder] [ändrad 5 december 2017]