(förkortas MAC) – ett nummer som entydigt identiferar en dator för ett datornät. Kallas oftast för MAC-adress. MAC-adressen läggs in av tillverkaren, och identifierar enheterna i ett lokalt nätverk. Strikt talat identifierar MAC-adresser inte själva datorn, utan den anordning som ansluter datorn till det lokala nätet. Numret kan tillhöra ett DSL-modem, en trådlös router eller datorns nätverkskort. – En MAC-adress består alltid av tolv hexadecimala ”siffror” (0—9 och A—F), grupperade i par. De första sex ”siffrorna” anger tillverkaren, de sista sex är ett serienummer.
[nätverk] [ändrad 18 april 2018]
(optical network unit, förkortat ONU) – slutpunkten i ett passivt optiskt nätverk närmast slutanvändaren. Därefter finns en optisk nätverksterminal (optical network terminal, ONT) som omvandlar den optiska signalen till en elektronisk signal som användaren kan ta emot. Skillnaden mellan optisk nätverksenhet och optisk nätverksterminal ignoreras ofta, eftersom de fungerar ihop. Man talar om ONU/ONT.
[optisk dataöverföring] [ändrad 31 mars 2020]
en standard för dataöverföring med en gigabit i sekunden i kopparnät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när avståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 megabit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU (länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.
[bakronymer] [dsl] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 24 september 2022]
en som använder dator för arbete eller studier, men utan att ha en fast arbetsplats. Digitala nomader sitter på kaféer, bibliotek och andra tillgängliga platser. De använder wi-fi eller internetanslutning genom mobilnätet. – Kallas också för laptop nomads. – Se också road warrior, techpat, windshield warrior och wi-fi squatter.
[it-folkgrupper] [jargong] [mobilt] [ändrad 7 mars 2021]
(comment spam) – försök att höja en webbsidas rankning i sökmotorer genom att utnyttja möjligheten till kommentarer på andra, mer ansedda webbsidor: man skriver kommentarer på de webbsidorna och lägger in länkar till den webbsida man vill gynna. (Det är alltså inte spam i betydelsen skräppost.) Många webbsidor förbjuder därför länkar i kommentarerna. – Kommentarspam kan motverkas med taggen nofollow. – Kommentarspammare kallas också för länkspammare. – Se också splogging.
[rankning] [spam] [ändrad 2 februari 2018]
- – en som skickar in falska ansökningar om registrering av domäner på internet. Syftet är inte att faktiskt registrera domänerna, utan att hindra andra från att göra det. Ansökningarna skickas ofta med automatik av ett datorsystem;
- – mer allmänt: en som registrerar domäner för att senare kunna sälja dem dyrt.
– Ordet squammer är en sammandragning av squatter och spam.
[bluff och båg] [domäner] [illa omtyckta personer] [ändrad 6 september 2018]
– eller typo squatting – se fulregistrering. (Av typo – tryckfel plus squatting, se squatter.)
[bluff och båg] [domäner]
användning av någon annans trådlösa nätverk (wi-fi) utan lov. Kallas också för nätsnyltning. – Jämför med piggybacking, wardriving och wi‑fi squatter.
[surf] [wi-fi] [ändrad 15 maj 2019]
wi-fi-snyltare – en som besöker allmänna lokaler främst för att kunna utnyttja det trådlösa nätverket (wi‑fi). Till exempel en datorförsedd kafébesökare som stannar kvar långt efter att kaffet har kallnat. Även: någon som använder någon annans trådlösa nätverk utan tillstånd. – Se också nätsnyltning och squatter.
[it-folkgrupper] [wi-fi] [ändrad 27 augusti 2018]
en metod att skicka stort antal SMS utan att betala den mottagande operatören. Metoden används för att skicka reklam, se A2P. – Avsändaren anlitar en tjänst i ett annat land än mottagarnas land. Avsändaren ser också till att mobiloperatören i mottagarens land inte har terminerings‑avtal om SMS med operatören i avsändarlandet. (Alltså inget avtal om hantering och avgifter – se samtrafik.) SMS:en kommer ändå fram, men operatören i mottagarlandet kan inte ta ut termineringsavgift av avsändaren. – Grey route messaging är inte olagligt, men kostar, enligt uppgift, operatörerna sammanlagt flera miljarder dollar om året i uteblivna intäkter. Bland mobiloperatörer diskuteras därför motåtgärder som att blockera SMS från avsändare utan avtal.
[bluff och båg] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 5 december 2019]