i telefoni: koppling av samtal från en uppringande telefon-operatörs nät till den uppringda mottagarens telefon i en annan operatörs nät. Att terminera betyder i detta fall att nå slutpunkten, alltså mottagaren. – Se också samtrafik och termineringsavgift.
[telefoni] [ändrad 14 juli 2017]
application to person – om SMS som skickas av ett datorprogram till privatpersoner. Vanligtvis som reklam till en lång lista av mottagare.
[elektronisk kommunikation] [förkortningar på A] [n2n-uttryck] [ändrad 21 augusti 2017]
på internet: en domän som fungerar självständigt i förhållande till den överordnade domänen. En zon hanterar sin egen in- och utgående trafik, och besvarar frågor från internets adressystem DNS. (Om internet var ett kontor så skulle en zon vara en avdelning som sorterar sin egen post. Brevbäraren skulle lämna posten direkt till avdelningen.) – Termen zon används ofta där man tidigare skulle ha använt ordet domän. Orsaken är att zon har en mer precis betydelse. – Exempel: idg.se är en domän som är underordnad toppdomänen .se. Och idg.se är dessutom en zon. Det innebär att om en webbläsare vill hämta en sida från idg.se så går anropet direkt till idg.se. Toppdomänen se blir inte tillfrågad. – Å andra sidan har idg.se i sin tur flera underordnade domäner, som computersweden.idg.se. De är domäner, men de är inte zoner. Det innebär att anrop till computersweden.idg.se förmedlas av idg.se. – En underordnad domän som idg.se blir en zon om den överordnade domänen delegerar, det vill säga att den ger den underordnade domänen rätt (och skyldighet) att sköta sin egen trafik. En domän som också är zon svarar själv inom DNS på frågor om IP‑adresser inom zonen. (Om en domän inte är en zon är det den överordnade domänen som ska svara på sådana frågor.) – Man säger att det finns en delegeringspunkt mellan en zon och den överordnade domänen. För varje zon finns en SOA-post (SOA=start of authority) i internets adressregister DNS. – Det syns inte på domännamnet om en domän är en zon, men nästan alla domäner närmast under toppdomänerna (som till exempel idg.se) är zoner. – Det finns också något som heter reverse zones: det är servrar som översätter IP‑adresser till domännamn i stället för omvänt.
[domäner] [ändrad 26 november 2017]
IP for smart objects – ett system för att förse små enkla föremål med trådlös datakommunikation, baserad på internetprotokollet IP. En taklampa ska till exempel kunna tändas och släckas med en trådlös strömbrytare, eller från en smart mobil. Sensorer för mätning och övervakning ska kunna kommunicera utan att man behöver dra tråd. Objekten ska både kunna kommunicera med varandra och med ”vanliga” it‑system. – Se sakernas internet. – Se också branschorganisationen IPSO Alliance, numera del av OMA SpecWorks.
[förkortningar på I] [smarta hemmet] [ändrad 31 augusti 2020]
- – en meddelande-app med möjlighet till röstsamtal, lanserad i december 2014. – Wire har utvecklats av tidigare medarbetare i Skype med stöd av Janus Friis (en av Skypes två grundare). – Wire beskrivs av utvecklarna som en moderniserad version av Skype. Wires användargränssnitt i mobilappar är sparsmakat och modernt och använder många fingergester (som svepningar) i stället för menyer och knappar. Man kan ringa röstsamtal till andra Wire‑användare som man har i kontaktlistan. – Se wire.com;
- – The Wire – ett brittiskt musikmagasin (länk) och tidigare en amerikansk webbtidning (som inte ska förväxlas med Wired) som 2014 gick samman med The Atlantic (länk). – The Wire är dessutom namnet på en tidning som har getts ut av militären på det amerikanska fånglägret i Guantanamo på Kuba (se Wikipedia). Troligen nerlagd 2016;
- – wire (tråd) kan också stå för telegraf, telegram, nyhetstelegram, ledning, kabel eller annan elektronisk förbindelse.
[appar] [elektronisk kommunikation] [kablage] [tidningar och tidskrifter] [ändrad 30 november 2022]
coarse wavelength division multiplexing – gles våglängds-multiplex. – Teknik som ger hög kapacitet i optiska fiberkablar. Man sänder flera signaler parallellt i samma fibertråd, var och en på sin egen våglängd (färg). Våglängderna / färgerna ligger – till skillnad från i tekniken tät våglängdsmultiplex (DWDM) – rätt långt från varandra (glest). Varje signal bär på många parallella meddelanden. – Läs också om grått ljus.
[förkortningar på C] [optisk dataöverföring] [ändrad 4 juli 2017]
en metod för att stjäla data från smarta mobiler med hjälp av telefonernas inbyggda FM‑radio. – Den israeliska säkerhetsforskaren Mordechai Guri demonstrerade att detta var möjligt i oktober 2014 i ett föredrag på konferensen Malcon 2014 i Denver. Metoden, som är rätt komplicerad, gör att man kan uppsnappa till exempel lösenord från en smart mobil, trots att den inte är ansluten till något nätverk. Alltså varken till mobilnätet, wi‑fi eller Bluetooth. (Se luftgap.) Metoden fungerar bara på några meters håll och klarar bara 1 020 byte per sekund. – Läs mer i ett pressmeddelande från Ben‑:Gurion‑universitetet (länk) (nere sedan januari 2021 – arkiverat). Där finns en video och en vetenskaplig artikel. – Se också denna länk.
[it-säkerhet] [trådlöst] [ändrad 4 februari 2021]
(cyber-physical system, CPS) – kombination av materiell utrustning och datorsystem. Datorsystemet är ett inbyggt system. Termen används om system som är konstruerade för att använda it för att styra och reglera maskiner och apparater. Exempel är självkörande fordon, robotar och mycket inom sakernas internet.
[industriell it] [sakernas internet] [13 september 2017]
(caller ID spoofing, call laundering) – visning av ett annat telefonnummer i nummerpresentation än det som samtalet kommer ifrån (B‑numret). – I USA kan man i princip välja vilket nummer man vill för falsk nummerpresentation, även nummer som tillhör någon annan, ovetande abonnent. Syftet kan vara kriminellt (till exempel vid stalkning) eller på annat sätt bedrägligt (försäljare), men det kan också finnas legitima skäl att göra så. Det finns flera sätt att förfalska det uppringande numret (eller namnet). Ett är att använda program som är tillgängliga på internet, ett annat är att anlita företag som erbjuder tjänsten. (Se spoof card.) – I USA är användning av falsk nummerpresentation inte i sig olagligt (till exempel om man använder det för att skoja med en vän), men det är straffbart om det används för bedrägeri eller för att ställa till skada. – Se lagen Truth in caller ID (länk). – Falsk nummerpresentation förekommer i Sverige. Det är relativt enkelt att genomföra om samtalet kommer från IP-telefoni.
[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [lagar] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]