installering av ett fast program på en smart mobil eller annan utrustning, i synnerhet om tillverkaren har blockerat den möjligheten. (Se lock down.) – Ett fast program är vanligtvis ett program som styr telefonens inre funktion, till skillnad från en app. Flashing är därför en vansklig process i flera steg som, om man gör fel, kan leda till att telefonen förstenas. – Ordet syftar på flashminne. – Se också bryta upp.
Kategori: elektronisk kommunikation
GBIC
Gigabit interface converter – standard för sändtagare (transceivers) för tele- och datakommunikation, både optisk och elektronisk. En variant av GBIC i mindre fysiskt format är small form factor pluggable (SFP), även kallat mini-GBIC.
[elektronisk kommunikation] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 6 juli 2017]
electronic exchange
- – utväxling av digitala dokument över internet (eller andra datornät) med tekniker för identifiering, autentisering och äkthetskontroll;
- – elektronisk aktiebörs som Stockholmsbörsen och Nasdaq.
– Förkortas ibland till ee eller e‑e.
[aktiehandel] [datakommunikation] [ändrad 13 november 2019]
mobile container
avgränsat och lösenords-skyddat utrymme för vissa program på en smart mobil. Används på telefoner som anställda använder både i arbetet och privat. – Den mobila containern innehåller program och andra resurser från företagets it‑system. När den anställda inte är i tjänst kan hon logga ut ur den mobila containern. Då är mobilen inte längre i kontakt med företagets nätverk. Företaget kan då inte längre se vad den anställda gör, vem hon ringer till eller var hon är. Och om telefonen kommer på avvägar kan upphittaren eller tjuven inte komma åt företagets nätverk. – Andra ord för mobile container är workspace, sandbox (sandlåda) och persona.
[it-säkerhet] [mobilt] [ändrad 19 januari 2018]
sandlåda
(sandbox) – allmänt: avskild miljö i ett it-system, utformad för de program som körs där inte ska kunna påverka eller skada resten av systemet (se också off‑box):
- – skyddad testmiljö för nya program. Programmet provkörs på en vanlig dator, men på ett sådant sätt att det inte kan påverka andra program, andra filer eller operativsystemet. (Se sandboxing.) Även sådant som videofilmer och webbsidor kan testas på detta sätt. Då innebär körning i sandlåda att de inte publiceras (ännu). Programmen som testas kan bara läsa och skriva data i ett eget, avgränsat minnesutrymme;
- – i Java: det begränsade utrymme som ett Javaprogram har tillgång till på en dator. Begränsningen har funnits i Java från början för att Javaprogram, som är gjorda för att kunna skickas över internet till andra datorer, inte ska kunna ställa till skada eller användas för intrång. Därför fungerar Javaprogrammen bara inom ramarna för sandlådan och deras aktivitet begränsas av ett antal regler. Eftersom användningen av Java har breddats med åren har begränsningarna minskat;
- – se mobile container.
[it-säkerhet] [mobilt] [programmering] [programspråk] [ändrad 17 november 2018]
SMD
– förkortning för smart mobile device, alltså främst smarta mobiler, surfplattor och smarta klockor.
[förkortningar på S] [mobilt] [ändrad 18 januari 2018]
Fidonet
ett internationellt datornät för kommunikation genom telefonnätet med modem, fristående från internet. – Fidonet är icke‑kommersiellt och bygger på att medlemmarna hjälper varandra: alla som är med i Fidonet måste ta emot och vidarebefordra meddelanden från andra medlemmar minst en timme varje dag (zone mail hour, ZMH). För kommunikation mellan internet och Fidonet finns slussar. – Fidonet startades 1984 av Tom Jennings (se Wikipedia) i San Francisco för kommunikation mellan BBS:er (”elektroniska anslagstavlor”). Fidonets storhetstid var på 1980‑talet och början av 1990‑talet. Sedan dess har det trängts undan av internet, men det finns kvar. Det kan användas av vem som helst som har telefon, så det är populärt i länder där det är svårt att få internetabonnemang. – Fidonets webbsida är fidonet.org (senast uppdaterad 2022).
[nätverk] [ändrad 5 november 2022]
NORDUnet
ett nordiskt datornätverk som knyter samman de fem nordiska universitetsnätverken. Alltså svenska Sunet samt danska Forskningsnettet, finska Funet, isländska RHNet och norska Uninett. Nurdunet äger den gemensamma driftcentralen NUNOC. – Nordunet är ett aktiebolag med huvudkontor i Köpenhamn. – Se nordu.net.
[nätverk] [universitet] [ändrad 17 november 2018]
Nordic university network operations centre
(NUNOC) – den organisation som sköter och övervakar driften av det svenska universitetsnätverket Sunet och det nordiska NORDUnet. NORDUnet äger NUNOC. – Se nunoc.se.
[nätverk] [universitet] [ändrad 17 november 2018]
Sunet
Swedish university computer network – de svenska universitetens och högskolornas datornätverk. – Sunet är både en institution och namnet på nätverket, som grundades 1980. Den senaste versionen av Sunets nätverk heter SunetC (länk). – Sunet leds av en styrelse som tillsätts av Vetenskapsrådet (länk). Driften sköts sedan 2007 främst av organisationen NUNOC, tidigare av Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Sunet ingår i det nordiska universitetsnätverket NORDUnet. – En ingående beskrivning av SunetC, författad av Jörgen Städje, finns på sajten Teknikaliteter. – Sunet finns på sunet.se.
[förkortningar på S] [nätverk] [universitet] [ändrad 6 maj 2021]