- – distribuerad GIX (internetknutpunkt);
- – tidigare: beteckning på den GIX som fanns på KTH i Stockholm, överlåten till Netnod 1997, numera Netnod IX (netnod.se/ix…).
[förkortningar på D] [internet] [ändrad 9 maj 2022]
Ord och uttryck i it-branschen
[förkortningar på D] [internet] [ändrad 9 maj 2022]
(latency) – fördröjning, väntetid: den tid som det av tekniska skäl tar att få fram en signal eller att hämta data; i synnerhet den fördröjning som är oundviklig på grund av fysikens lagar. – Latens uppkommer alltid i elektroniska system därför att utrustningen behöver tid för att reagera på inkommande signaler. Även om latensen i varje enskilt fall bara är någon miljondels sekund kan det i komplicerade system sammanlagt bli så mycket att fördröjningen blir ett problem. Det kan bli störande för användaren (till exempel i telefonsamtal) eller leda till en förskjutning i tid som gör det svårt att samordna processer. – Jämför med accesstid, lagg och jitter. (Latens och lagg används ibland som synonymer, men latens är den fördröjning som är inbyggd i systemet, lagg kan dessutom ha andra orsaker, till exempel belastning på användarens dators processor.) – Ordet: Kommer av ett latinskt ord som betyder dold. Det som är latent är tills vidare dolt.
i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:
– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.
[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]
ett projekt som utvecklar Googles webbläsare Chrome i öppen källkod. – Samtidigt som Google fortsätter att utveckla Chrome pågår Chromium‑projektets arbete med att vidareutveckla Chrome med bidrag från frivilliga programmerare. Vem som helst kan ladda ner källkoden till Chrome och göra ändringar, förbättringar och anpassningar som kan lämnas in till Chromium‑projektet och eventuellt infogas i Chromium. Förbättringar i Chromium kan sedan användas av Chrome. Det är alltså samma förhållande som det från början var mellan Netscapes sedermera nerlagda Navigator† och Mozilla‑projektets Firefox. Chromium-projektet inleddes 2008. – Google är noga med att Chromium är namnet på projektet, inte på en produkt.– Chromium är grunden för bland annat Amazons webbläsare Silk och för webbläsaren Epic. – Läs mer på chromium.org. – Läs också om Chromium OS.
[webbläsare] [öppen källkod] [ändrad 7 mars 2023]
Amazon Silk – webbläsaren i Amazons läsplatta Fire. Den används också i mobiltelefonen Fire.– Silk bygger på teknik från Chromium. Den är gjord för att fungera tillsammans med Amazons servrar: vissa webbsidor som användarna hämtar förbearbetas på Amazons servrar, andra inte. Det kallas för split browser architecture. Det leder till att användarens surfhistoria sparas på Amazons servrar, men Amazon uppger att uppgifterna bara ligger kvar i 30 dagar. Den som önskar kan stänga av kopplingen till Amazon och surfa ”off-cloud” (”molnfritt”). – Silk finns inte för nerladdning. Men i praktiken är det möjligt att installera och köra Silk på surfplattor och smarta mobiler med Android. – Se Amazons webbsidor.
[webbläsare] [ändrad 26 september 2018]
en radikal omarbetning av HTML, spikad i oktober 2014. – HTML5 är utformat för att klara rörliga bilder och ljud utan tilläggsprogram som Flash. HTML5 hade varit under arbete sedan 2004 och användes på många webbsidor redan innan webbens ledningsgrupp W3C fastställde standarden. – Se W3C:s webbsidor (länk) och se Wikipedia.
[förkortningar på H] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 6 maj 2020]
– förkortning för:
[förkortningar på N] [internet] [it-säkerhet] [ändrad 15 april 2017]
(user-generated content, UGC, även: indigenous content) – text, bilder, video och musik som icke‑professionella användare publicerar på internet. Tre kriterier brukar anges:
– Begreppet användarskapat innehåll kom i bruk runt 2005. Användarskapat innehåll kan vara bidrag på webbtidningar eller andra kommersiella webbplatser, men också finnas på privatpersoners egna webbsidor, främst bloggar. – Som användarskapat innehåll räknas både material med nyhetsvärde (till exempel nyhetsbilder tagna av privatpersoner) och kommentarer och debattinlägg. Kopiering av material som andra har skapat (som att spela in ett tv‑program och lägga det på Youtube) räknas däremot inte. – Se också consumer-generated media.
[socialt] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 28 december 2018]
[förkortningar på N] [it-säkerhet] [nerlagt] [nätverk] [ändrad 6 mars 2019]
det att en annonsör betalar en sökmotor för att en bestämd annons ska visas varje gång någon söker på ett visst sökord. – Nyckelordsköp är kontroversiellt i de fall när ett företag köper rätten att annonsera när någon söker på en konkurrents företagsnamn eller produktnamn. När man söker på företaget A:s namn får man i sådana fall alltså se en annons för konkurrenten B. – På engelska: keyword buying.
[marknadsföring] [sökmotorer] [ändrad 10 januari 2022]