Kategori: elektronisk kommunikation

hubb

försvenskning av engelska hub, kallas också för nav eller nätnav – den centrala enheten, navet, i ett stjärnformat nät: all kommunikation inom nätet måste passera genom hubben. Varje ansluten enhet finns i änden på en ”eker”:

  1. – den centrala noden i ett stjärnformat lokalt nätverk. Används oftast för att ansluta en grupp av datorer till internet: alla datorerna är anslutna till hubben och hubben är i sin tur ansluten till internet. En hubb skickar all trafik till alla anslutna datorer, inte bara till adressaten, vilket innebär att en hubb gör mindre effektivt bruk av nätverkets kapacitet än en switch (dataväxel). (Varje ansluten dator filtrerar bort meddelanden som är adresserade till annan mottagare);
  2. – centralenhet (nav) i system för hemunderhållning: navet hanterar filer med musik och video samt sprider dem till uppspelningsapparater, spokes (ekrar), som mp3‑spelare, tv‑apparater, handdatorer och annat. Man talar om hub‑and‑spoke systems.

[nätverk] [ändrad 3 december 2018]

icke-hierarkisk

om nät och om nätbaserade program: utan centrala servrar – varje ansluten användare kan kommunicera direkt med vilken annan ansluten användare som helst. Alla anslutna datorer är därför både servrar och klienter. – Ordet används om:

  1. – vanliga system för fildelning på internet, till exempel Gnutella och Kazaa†. Filerna skickas direkt från användare till användare. Det finns ingen central server som trafiken passerar igenom eller som håller reda på användare och filer. Kallas ofta för peer-to-peer, förkortat p2p;
  2. – serverlösa nät: en enkel typ av lokalt nätverk utan särskild nätverksserver: varje ansluten dator kan sända meddelanden direkt till en eller flera av de andra.

[fildelning] [nätverk] [ändrad 5 juni 2020]

lokalt nätverk

(local area network, LAN) – datornät som kopplar samman persondatorer i samma lokaler. De delar genom nätverket på gemensamma resurser som servrar, internetanslutning och skrivare. Lokala nätverk kan vara trådlösa, se wi‑fi. Ett praktiskt kriterium på lokalt nätverk är att det inte behöver använda telenätet eller ett allmänt datanät för att koppla samman delar av nätet. (Men se virtuellt privat nätverk.) – Större nät, icke-lokala nätverk, kallas på engelska för wide area networks, WAN.

[nätverk] [ändrad 21 april 2018]

network-attached storage

(NAS) – datalagring där hårddiskarna i ett lokalt nätverk är anslutna direkt till nätet på samma sätt som persondatorerna. Datalagringen går alltså inte genom nätservern, utan är direkt åtkomlig från alla anslutna och behöriga datorer. Fördelen är att detta minskar belastningen både på nätservern och på datalagringen. (Detta är något annat än storage area networks, datalagringsnät.) – Se också NASD, network-attached storage device.

[lagringsmedier] [nätverk]

serverlös

  1. – (peer-to-peer) – serverlöst nätverk – lokalt nätverk utan särskild server. Persondatorerna i nätverket kommunicerar direkt med varandra. Alla fungerar som både klienter och servrar;
  2. – serverless computing – serverlöst it‑system – it‑system där allt utom användarnas datorer eller mobiltelefoner (klienterna) körs i molnet. Det finns givetvis servrar, men de tillhandahålls av molnoperatören och är osynliga för användarna.

[molnet] [nätverk] [ändrad 31 januari 2019]

träd

(tree) – schematisk uppritning av hierarkiskt system, avbildat i trädliknande form. Det kan vara ett filsystem, internets domänsystem eller användarna i ett lokalt nätverk sorterade i grupper och undergrupper på flera nivåer. Varje förgrening motsvarar en ny lägre nivå i hierarkin. Till skillnad från hur det är i riktiga träd räknas roten som den högsta nivån. Den lägsta nivån är de yttersta grenarna eller bladen (även kallade löven). Trädet är alltså upp‑och‑ner. Ett formellt krav är att alla nivåer är namngivna och att det finns en komplett serie av namngivna nivåer mellan den högsta nivån och den lägsta nivån. – Flera samordnade träd kallas ibland för skog (forest).

[nätverk] [ändrad 3 december 2018]

virtuellt lokalt nätverk

(virtual local area network, VLAN) – del av lokalt nätverk som beter sig som ett separat lokalt nätverk. (En sådan del kallas ofta för partition.) – Vad som i grunden är ett enda lokalt nätverk när det gäller den fysiska dataöverföringen (ledningar och wi‑fi) är, när det gäller adressering och överföring av data, uppdelat i två eller flera separata nätverk. Uppdelningen görs i datalänklagret, det vill säga att nätverksutrustningen sorterar all in- och utgående trafik i två eller flera huvudgrupper. En användare i ett VLAN kan inte kommunicera direkt med en användare i ett annat VLAN i samma organisation, utan det är som att kommunicera med någon i ett externt nätverk. För utomstående ser det ut som två eller flera separata nätverk. – Det är också möjligt att koppla ihop separata fysiska nätverk i ett och samma VLAN. – Syftet med VLAN kan vara att:

  • – höja it-säkerheten. Servrar med känslig information läggs i ett separat VLAN med extra skydd;
  • – fördela belastningen. Resurser som alltid måste vara tillgängliga med kort svarstid läggs i ett VLAN, användare med mindre tidskritiska applikationer läggs i ett annat;
  • – förenkla nätverksadministrationen. En användares behörighet och grupptillhörighet kan ändras oberoende av hennes plats i det fysiska nätverket.

– Skillnaden mellan ett VLAN och ett nätverkssegment är att varje nätverkssegment har sin egen fysiska infrastruktur (ledningar och wi‑fi). Läs också om subnät.

– Förväxla inte virtuella lokala nätverk (VLAN) med virtuella privata nätverk (VPN).

[nätverk] [virtuellt] [ändrad 7 januari 2019]