- – Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positionsbestämning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radiosignal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en noggrannhet på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottagare jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Avståndet till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mottagaren. – GPS-satelliterna ägs av amerikanska krigsmakten, som skickade upp satelliterna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspaning. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Signalerna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective availability, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bortkopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geoblockering;
- – se generalized processor sharing.
[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]
Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.
[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]
webbtjänst som hjälper sina besökare att hitta webbsidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webbindex och webbkataloger:
- – webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
- – webbkataloger kategoriserar webbsidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).
– Sökningarna på webben görs inte varje gång en besökare gör en sökning, utan sökresultatet hämtas då från sökmotorns index eller katalog. De första sökmotorerna var webbkataloger: webbindex kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar
- – spindlar som söker igenom så många webbsidor som möjligt på webben och levererar innehållet till sökmotorn för bearbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sökmotorn successivt allt större delar av webben;
- – indexet respektive katalogen där informationen har sorterats och kategoriserats i maskinläsbar form med länkar till de webbsidor som informationen har hämtats från. I index finns också algoritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad bedömning av vilka sidor som användaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma databaser;
- – användargränssnittet, en webbsida för sökningar och sökresultat.
– Den första stora sökbara förteckningen över webbsidor var katalogen Yahoo, senare kompletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie†, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Altavista†, numera nerlagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Microsoft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. DuckDuckGo samlar inte in någon information om besökarna. En sökmotor som letar efter anslutna datorer, servrar och annan utrustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sökmotor).
[sökmotorer] [ändrad 3 december 2017]
kort för zero configuration – se självkonfigurerande. – Zeroconf var också namnet på en satsning från internets tekniska ledningsgrupp IETF med en numera stängd webbsida på zeroconf.org (arkiverad). – Zeroconf ska inte förväxlas med okonferens.
[konfigurering] [nätverk] [ändrad 31 december 2019]
om information på nätet som inte går att hitta med Google eller annan sökmotor. – Ordet var med i Språkrådets nyordslista för 2012, men togs bort efter påtryckningar från Google.
[sökmotorer] [årets nyord] [ändrad 13 oktober 2018]
även walkband, walk-band – trottoarzon – område där folk mest rör sig till fots. – Uttrycket används när man talar om trådlös datakommunikation för användare som rör sig i ett område som är för stort för wi‑fi, men som inte har samma krav på snabb överlämning mellan basstationer (handover) som mobiltelefoni (som måste klara bilar i motorvägsfart). – Walk band appliance – apparat som man bär med sig på stan (smart mobil, musikspelare), och som har trådlös kommunikation – gatupryl.
[trådlöst] [ändrad 7 mars 2018]
otillåten vidaresändning av direktströmmade tv-program, till exempel avgiftsbelagda utsändningar av matcher. Kallas också för fulströmning.
[pirat] [radio och tv] [strömmande] [upphovsrätt] [ändrad 10 januari 2019]
nativ app, ursprunglig app – app som är skriven direkt för ett bestämt operativsystem för smarta mobiler. Appen är alltså inte skriven för att köras i en webbläsare. Nativa appar kan dra fördel av telefonens inbyggda funktioner som sensorer och kamera; å andra sidan fungerar de bara på den typ av telefon som de är utvecklade för. – För ordet native, klicka här.
[appar] [mobilt] [programmering] [ändrad 14 oktober 2019]
- – sömlös, skarvlös, omärklig – om det att två eller flera program och/eller apparater fungerar så bra ihop att de ter sig som en enhet. Det behövs ingen handpåläggning. – Seamlessness har ifrågasatts som ideal. En del forskare, bland andra Mark Weiser (se denna artikel), anser att det är en fördel om användarna märker och förstår vad som händer. Läs om alternativet seamfulness på forskningsinstitutet SICS (numera del av RISE) webbsidor (borttaget, men se denna artikel);
- – Seamless Distribution AB – svenskt företag som utvecklar system för ekonomiska transaktioner. Företaget utvecklade den nerlagda betalningsappen Seqr† för mobiltelefoner.
[betalningar] [datakommunikation] [företag] [it-system] [ändrad 7 maj 2021]
i internettelefoni: jitterbuffert – en buffert som jämnar ut oregelbundenheter (jitter) i det inkommande röstflödet. Det är ett minne som mellanlagrar inkommande röstpaket och, med en för lyssnaren omärklig fördröjning, skickar dem vidare i jämn takt. – Oregelbundenheterna uppstår i internettelefoni därför att talet delas upp i små paket som sänds oberoende av varandra. De sätts ihop hos mottagaren till något som låter som ett kontinuerligt flöde. Av tekniska skäl kan paketen ta olika lång tid på sig för att komma fram, och resultatet skulle då bli att talet blir hackigt eller otydligt. En jitterbuffert jämnar ut oregelbundenheterna.
[telefoni] [ändrad 6 december 2018]