nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adressinformationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mottagare finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.
[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]
– förkortning för integrated service device network – ett system för digital dataöverföring via det vanliga kretskopplade telefonnätet:
- – ”vanlig” ISDN var på 1980- och 1990-talen en tjänst som erbjöds till privatpersoner och småföretag som ett snabbare alternativ till modem för uppringda förbindelser. Det har trängts ut av DSL och mobil datakommunikation. – ISDN av denna typ klarade dataöverföring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Väntetiden innan datakommunikationen kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. Anslutning till telenätet skedde med en terminaladapter med anslutningar för dator, telefon och fax. – Nackdelen med ISDN var, förutom priset, att varje abonnent behövde två fasta telefonlinjer. I början av 00‑talet konkurrerade därför DSL, som klarar sig med en telefonlinje och dessutom är mycket snabbare, ut ISDN för privatkunder och småföretagare;
- – samma system med högre kapacitet för överföring av större datamängder över telefonnätet. Alltså avsett för större företag och organisationer. De hyrde ISDN-förbindelser från telefonbolagen. Även denna form av ISDN håller på att fasas ut under 2010-talet.
– Den internationella ISDN-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. – Internationella teleunionen ITU:s information om ISDN (från 2014), se denna länk.
[datakommunikation] [förkortningar på I] [ändrad 9 november 2019]
ett amerikanskt arkiv som sedan 1996 sparar och bevarar information från webben. – Internet archive driver den arkiverande sökmotorn Wayback machine. Sidorna som sparas hämtas bland annat av Alexa. – Se archive.org. – IDG:s artiklar om Internet archive: länk. – Läs också om Wayforward machine.
[arkiv] [webben] [ändrad 10 oktober 2021]
en teknik för automatisk (självkonfigurerande) sammankoppling av datorer och tillbehör – ett så kallat spontant nätverk. Utvecklat av Apple, först under namnet Rendezvous, lanserat 2002 och avsett för alla slags operativsystem och hårdvara. – Varje dator eller annan utrustning med Bonjour börjar kommunicera så snart den fysiska anslutningen (kabel eller trådlöst) till nätet fungerar. Den kan då upptäcka andra enheter att kommunicera med. Varje enhet presenterar sig för de andra och talar om vilka tjänster den tillhandahåller. Det kan vara utskrifter, fax, anslutning till internet eller fjärrstyrning av hemelektronik. – Bonjour är skrivet i öppen källkod och bygger på internetprotokollet IP. Läs mer på Apples webbsidor. – Jämför med Universal plug and play (UPnP).
[konfigurering] [nätverk] [ändrad 4 september 2019]
(regional area network, förkortat RAN) – datornätverk eller mobilnät som omfattar ett större område, ofta landsbygd. Talar man i stället om storstäder används på engelska benämningen metropolitan area network, förkortat MAN, på svenska stadsnät. Den vanligaste typen av regionalt nätverk är mobilnätverk, på engelska wireless regional area networks, ibland förkortat WRAN.
[nätverk] [ändrad 1 september 2020]
- – förkortning för regional area network, se regionalt nät;
- – förkortning för radio access network (i praktiken oftast samma sak som mobiltelefonnät).
[förkortningar på R] [mobilt] [nätverk]
(WRAN) – mobilt (eller trådlöst) regionalt nätverk.
[nätverk] [trådlöst] [ändrad 1 september 2020]
ett nerlagt nätverk för internettelefoni och ett klientprogram för det nätverket. Uppköpt av Google i november 2009 och nerlagt 2011. Gizmo5 konkurrerade främst med Skype, men byggde huvudsakligen på öppna standarder som SIP. Klientprogrammet var dock inte öppet. – Gizmo5 startades under namnet Sipphone, senare Gizmo Project, av Michael Robertson, grundare av Linspire. – Se också ordet gizmo.
[nerlagt] [telefoni] [ändrad 31 mars 2020]
en tjänst som spelar upp musik gratis och lagligt över internet. Räknas sedan 2015 som världens största tjänst för musik över internet. – Användarna måste ha ett konto, som är gratis, och kommer åt tjänsten genom ett webbaserat program som laddas ner från internet. Musiken spelas upp strömmande, och det är inte meningen att användarna ska kunna lagra musiken på sina egna datorer. Det hela finansieras av annonser och betalda abonnemang. Om man skaffar ett betalt abonnemang slipper man annonser. – Spotify drivs av ett svenskt företag med samma namn, grundat 2006. Spotify har avtal med musikförlag om all musik som är tillgänglig på tjänsten. – Läs också om Rdio† och Wimp, numera Tidal. – Se spotify.com. – Läs också om Youtubify.
[kultur och underhållning på webben] [musik] [ändrad 29 september 2019]