- – ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
- – Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
[talassistenter] [talstyrning] [webben] [ändrad 1 maj 2017]
riktlinje för skribenter i Wikipedia: artiklar i kontroversiella ämnen ska skrivas så att formuleringarna är acceptabla för alla, oavsett deras åsikter. Se artikel i Wikipedia. – Även: neutral utgångspunkt. På engelska: neutral point of view, förkortat NPOV.
[webbuppslagsverk] [ändrad 10 december 2018]
handhållen dator i form av en pekskärm. – En komplett dator är inbyggd i bildskärmen. Det behövs inget separat tangentbord och ingen mus, eftersom man pekar direkt på bildskärmen och skriver på ett virtuellt tangentbord. – Det mest kända exemplet på surfplatta är Apples iPad, som har gett upphov till den skämtsamma benämningen padda. – En surfplatta är ett slags pekdator. – På svenska kallas surfplattor också för datorplattor eller pekplattor. Surfplattor för skolelever kallas också för lärplattor. – En kombination av surfplatta och vanlig bärbar dator kallas för hybriddator eller PC‑platta. – Se också Datatermgruppen (länk) och ordet surfning. – På engelska används benämningar som pad (i sammansättningar), slate, tablet och media tablet.
[datorer] [surfplattor] [ändrad 22 februari 2021]
mobile virtual network operator – mobiloperatör utan egna basstationer. Operatören hyr i stället in sig på en annan operatörs nät av basstationer.
[förkortningar på M] [mobilt] [ändrad 10 oktober 2018]
på svenska: nätsluss – anordning som kopplar ihop nätverk med olika protokoll. – Traditionellt är en gateway en specialiserad dator, men det kan också vara ett program som kan köras på vilken server som helst. (Se också virtuell gateway.) – Det som skiljer en gateway från en brygga är förmågan till protokollkonvertering. I OSI‑modellen arbetar en gateway på nivå 3, nätverkslagret. – Ordet gateway har urholkats och används numera om olika slags anslutningar med varierande grad av komplexitet, till exempel: residential gateway – anslutning mellan bredbandsnät och lokalt nätverk i hemmet; SMS gateway – sluss mellan datorsystem och SMS‑nätet; mail gateway – e‑postsluss – sammankoppling av två e‑postsystem, som kan vara av olika typ: slussen konverterar och vidarebefordrar e‑posten. (Detta är en funktion i lager 7, applikationslagret, i OSI‑modellen.) – Felmeddelandet ”Bad gateway”, se 502. – Se också Datatermgruppen (länk).
[nätverk] [ändrad 1 oktober 2019]
gateway avsedd för virtualiserade it‑system. En sådan gateway måste kunna hantera kommunikation som inte är knuten till bestämda fysiska datorer och kommunikationslinjer. – På engelska: virtual gateway.
[nätverk] [virtualisering] [ändrad 10 oktober 2018]
- – kort för hyperlänk: ord, tecken, knapp eller bild som i grafiskt användargränssnitt öppnar ett annat dokument när man klickar på den. Dokumentet, som kan vara text, bild, video eller ljud, kan finnas på samma dator eller på en annan dator. – Länkar ingår i hypertext. Webben hålls ihop av länkar som oftast visas som understrukna ord. – Ordet hyperlänk kommer från Ted Nelsons idé från 1960‑talet om hypertext, och han byggde i sin tur på Vannevar Bushs† idéer;
- – se datalänk;
- – se radiolänk.
[datakommunikation] [webben] [ändrad 29 november 2020]
en uppslagsbok på webben, skriven av användarna. – Varje läsare kan göra ändringar, tillägg och strykningar från sin webbläsare – se wiki. Idén är att läsare ska se till att artiklarna är korrekta och aktuella, och det fungerar i de flesta fall. Wikipedia på engelska har blivit världens mest omfattande och mest anlitade uppslagsverk, och innehåller, enligt en studie från 2006, inte fler sakfel i förhållande till sin omfattning än andra uppslagsverk. – Ett problem är att den öppna formen inbjuder till missbruk och till ensidig information i omstridda frågor (se redigeringskrig). Wikipedia har bland annat använts för förtal. Sådant tas bort när det upptäcks, men det kan komma tillbaka lika snabbt. – Principen som ska tillämpas på Wikipedia kallas för neutral synvinkel, vilket innebär att beskrivningarna ska vara acceptabla för alla, oavsett åsikter. – Wikipedia drivs sedan 2003 av stiftelsen Wikimedia. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikipedia finns på många språk, inklusive svenska. – Den kinesiskspråkiga versionen av Wikipedia har varit blockerad i Kina sedan 2015, och i maj 2019 blockerade Kina (se Gyllene skölden) även Wikipedia på alla andra språk.– Namnet har gett upphov till ordet wikipedi, som beteckning på liknande uppslagsverk på webben. – För avigsidor med Wikipediaanvändning, se wikiality, Wikipedia kid och wikipetter.
[webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 17 mars 2021]
”turordningsnät” – en numera utslagen teknik för lokala nätverk, patenterad av svensken Olof Söderblom (född 1940). – Token ring förhindrade att två användare försökte sända meddelanden samtidigt i nätverket. Token ring är dels en teknisk princip, dels en produkt från IBM som ansluter till IEEE:s standard 802.5. Token ring löste problemet med kollisioner (det att två datorer i samma nätverk skickar meddelanden samtidigt) genom att låta en turmarkör (token) cirkulera mellan datorerna. Bara den dator som för ögonblicket hade turmarkören fick sända. Tekniskt var turmarkören ett tomt meddelande som cirkulerade mellan de anslutna datorerna. Den dator som ville sända passade på när meddelandet kom, markerade det som upptaget, adresserade, fyllde med innehåll och skickade vidare. När meddelandet nådde mottagardatorn kopierade mottagardatorn innehållet, återställde det cirkulerande meddelandet som tomt, markerade det som ledigt och skickar vidare. – Olof Söderblom kom på idén till Token ring i slutet av 1960‑talet när han var datachef på Handelsbanken, och han ansökte då om patent i USA. Patentet beviljades inte förrän 1981. Då hade flera företag utvecklat liknande lösningar, men när patentet väl hade beviljats blev de tvungna att betala avgift till Söderblom. Tack vare stöd från IBM var Token ring framgångsrikt under 1980‑talet, men på 1990‑talet trängdes det ut av ethernet.
[inaktuellt] [nätverk] [ändrad 29 januari 2023]