– se klickfarm.
Kategori: elektronisk kommunikation
klickfarm
(click farm) – personer som är anställda för att klicka så mycket som möjligt på vissa annonser eller för att klicka på ”Gilla” på vissa Facebooksidor.
- – Klickfarmer anlitas ibland av företag som vill försämra för en konkurrent. Det gäller när konkurrenten annonserar på internet enligt modellen betala per klick. Konkurrentens produkt får då massor av klick, men de leder inte till försäljning. Det kan leda till att konkurrenten får betala för exponeringen, men inte får motsvarande inkomster;
- – Ett företag kan också använda klickfarmer för att tjäna pengar på andra företags annonser som publiceras av Google AdSense på företagets egen webbsida. Det annonserande företaget betalar per klick, och inkomsten delas mellan Google och företaget som anlitar klickfarmen.
– Företag som Google och Facebook anstränger sig för att hitta sätt att avslöja och blockera klickfarmer. Men klickfarmer används i stället för automatiska sätt att generera klick därför att massklickandet är svårare att upptäcka när det görs av människor. – Klickfarmer bemannas av lågavlönade människor i fattiga länder. – Klickfarm var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[bluff och båg] [webbstatistik] [årets nyord] [27 december 2017]
Finney
en smart mobil som använder blockkedje-teknik för att skydda privat information. – Finney har utvecklats av det brittisk-israeliska företaget Sirin Labs, och gräsrotsfinansierades med början i december 2017. Blockkedjan innebär kort sagt att alla Finney-telefoner ska bilda ett nätverk där telefonerna intygar varandras identitet och äktheten i digitala signaturer. – Se Sirin Labs webbsidor.
[blockkedjor] [mobilt] [ändrad 31 oktober 2022]
AQM ⇢
(för active queue management) – se aktiv köhantering.
active queue management ⇢
(AQM) – se aktiv köhantering.
aktiv köhantering
en metod att hantera köer i TCP/IP på ett sätt som förebygger oönskade bieffekter av den enklaste formen av köhantering vid hög belastning. Man vill undvika något som kallas för global synkronisering – se nedan. – Bakgrund: När en router inte hinner skicka paket vidare i samma takt som de kommer in är den enklaste lösningen att lägga inkommande paket i en kö (eller buffert), och om kön är full så kastar systemet ytterligare inkommande paket. Det kallas på engelska för tail drop, ”att kasta svansen”. Avsändarna måste då skicka om paketen. Aktiv köhantering innebär att routern börjar kasta paket redan innan kön har blivit full. Detta kan göras enligt olika principer. – Anledningen till att man använder aktiv köhantering är att man vill undvika något som kallas för global synkronisering. Det kan uppstå vid högtrafik när nätverket kastar många paket, vilket leder till omsändning, vilket ökar belastningen på nätverket ännu mer. Avsändarna av paketen minskar då automatiskt takten i omsändningarna. Routern har ofta flera köer, och mönstret av kastade paket och omsändningar kan efter ett tag komma i ett pulserande flöde som är samma i alla köer: ena ögonblicket för många paket, nästa ögonblick glest mellan dem. Det är ett ineffektivt sätt att utnyttja nätverkets kapacitet. Genom att börja kasta paket redan innan kön är full gör aktiv köhantering att trafikflödet med omsändningar blir jämnare och risken för global synkronisering minskar. – På engelska: active queue management, AQM.
[internet] [11 december 2017]
Chrome app
Google Chrome app – program som startas från webbläsaren Chrome eller i operativsystemet Chrome OS. (Avvecklades i december 2017, se nedan.) Programmen startas från webbläsaren, men ser därefter ut som vanliga program för persondatorer – de saknar till exempel webbläsarnas typiska list. – Google introducerade Chrome apps 2010. De fanns för nerladdning i Chrome web store (länk). Men 2016 meddelade Google att Chrome apps för Linux, Mac och Windows skulle avvecklas (se blogginlägg), och i december 2017 togs Chrome apps bort från Chrome web store. Motiveringen var att nästan ingen laddade ner dem.
[appar] [nerlagt] [webbläsare] [8 december 2017]
WCAG ⇢
Web content accessibility guidelines
(WCAG) – riktlinjer för hur webbsidor ska göras tillgängliga för personer med funktionsvariationer. – Riktlinjerna har fastställts av webbens ledningsorganisation W3C inom Web accessibility initiative, WAI, (w3.org/wai). – Läs mer på w3.org/WAI/standards-guidelines/wcag.
[funktionsvariation] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 november 202o]
Lauristin report ⇢
the Lauristin report – se Lauristinbetänkandet.
[elektronisk kommunikation] [personlig integritet] [politik]