i datakommunikation: principen att all behandling av innehållet i ett meddelande ska göras i ändpunkterna, alltså bara hos sändare och mottagare. – Nätverket ska bara förmedla meddelanden från sändare till mottagare utan att bearbeta dem eller granska innehållet. De applikationer som skapar meddelandets innehåll och som avläser och bearbetar det ska finnas hos avsändaren respektive mottagaren, alltså i ändpunkterna. Utrustningen i nätverket ska bara läsa mottagarens adress och se till att meddelandet kommer fram. – Ändpunktsprincipen formulerades först av Paul Baran† på 1960‑talet, och blev grundläggande för utvecklingen av internet. Men ändpunktsprincipen tillämpas inte längre kompromisslöst på internet. Brandväggar och spamfilter är exempel på avsteg från ändpunktsprincipen, liksom givetvis IP‑blockering och annan censur på nätet. – På engelska: the end‑to‑end principle.
tre egenskaper som är önskvärda i ett system för namngivning av enheter i ett nätverk. Enligt triangelns upphovsman Zooko Wilcox (tidigare känd som Zooko Wilcox‑O’Hearn se denna länk, en bit ner) går det inte att realisera alla tre i samma nätverk. Man får, enligt honom, välja två av dem:
– Begriplighet. Namnet ska vara möjligt för människor att komma ihåg, gärna beskrivande;
– Säkerhet. Angripare ska inte kunna ändra, radera eller flytta namnet;
– Decentraliserad lagring. Kopplingen mellan namn och resurser ska lagras på flera platser i systemet Ingen av platserna ska vara viktigare än de andra.
– Zooko Wilcox presenterade sin triangel 2001. Sedan dess har det presenterats flera tekniker för namngivning som gör anspråk på att uppfylla alla tre kraven. De bygger vanligtvis på blockkedjeteknik. – Läs den ursprungliga texten på Wayback Machine: länk. – På engelska: Zooko’s triangle.
(AMP) – ett projekt för kodning av tidningssidor så att de snabbt ska kunna visas på smarta mobiler. AMP har bland annat följande funktioner:
– asynkronJavascript. Det innebär att en sida inte måste vänta medan ett Javascript blir inläst och exekverat. Resten av sidan renderas utan att vänta på Javascript;
– inga anrop till externa webbresurser får fördröja renderingen av resten av en sida;
– yttermått för varje element på sidan måste anges redan i HTML‑koden. Telefonen kan därför avsätta utrymme åt varje element innan innehållet har laddats ner. Sidans struktur kan därför ritas upp innan sidan fylls på med text och bild. Man slipper ryckiga förändringar av sidan.
– elektronisk kommunikation i bara en riktning, till exempel i rundradio. Alternativet är duplex;
– i matematik: n-dimensionell triangel. En vanlig triangel, ritad på papper, är en tvådimensionell simplex. En tetraeder (en tredimensionell kropp avgränsad av fyra triangelformade ytor) är en tredimensionell simplex. I matematiken kan man sedan fortsätta med fyrdimensionella simplexar och så vidare, även om vi inte kan föreställa oss sådana visuellt. Och ett rakt streck kan ses som en endimensionell simplex; en punkt som en nolldimensionell simplex. – Det kallas för simplex därför att en triangel är den enklaste figur man kan rita som innesluter en yta.
en teknik för att använda 4g i lokala trådlösa nätverk på fria frekvenser. Det blir ett wi-fi-liknande system, men med samma teknik som i 4g-telefoni. Ett syfte är att ge högre säkerhet, bättre täckning och längre räckvidd än wi-fi. Det kommer att krävas särskilda mottagare, eftersom Multefire använder andra frekvenser än mobiltelefoni. Multefire är inte avsett som en avlastning av mobiltelefoninätet, även om det ska vara möjligt att länka ett Multefirenät till mobilnätet. Det är ett lokalt nätverk. Den första specifikationen för Multefire kom i januari 2017. Den har utvecklats av organisationen Multefire Alliance (multefire.org). I den ingår bland andra Cisco, Ericsson, Huawei, Intel och Nokia. – Namnet:lte i Multefire syftar på LTE, tekniken i 4g.
