Kategori: elektronisk kommunikation

white spaces

– oanvända radiofrekvenser –

  1. – frekvensområden som avsiktligt lämnats oanvända mellan frekvensområden för att undvika interferens;
  2. – frekvensområden som har reserverats för ett visst ändamål, men som har blivit lediga.

– Under 2008 pågick i USA en strid om white spaces allocation. Det gällde ett antal radiofrekvenser mellan 54 och 698 megahertz, tidigare använda för tv-sändningar. De hade blivit lediga på grund av övergången till digital-tv. Ett antal dataföretag ville att FCC skulle tillåta att de lediga frekvenserna användes till trådlös internetkommunikation. Detta mötte protester från scenartister som redan använder samma frekvenser för trådlösa mikrofoner. I november 2008 beslöt FCC att frekvenser avsedda för television får användas för trådlös dataöverföring, förutsatt att frekvenserna är oanvända. Se också den digitala dividenden. – Ej att förväxla med whitespace (typografi).

[mobilt] [radio och tv] [ändrad 10 augusti 2017]

WiMAX

worldwide interoperability for microwave access – en standard för trådlöst bredband i större områden: en basstation betjänar många abonnenter enligt samma mönster som mobiltelefoni. Området kan vara till exempel en stadsdel. – Namnet WiMAX står inte för en bestämd specifikation, utan är en certifiering för utrustning som fungerar ihop. Detta sköts av organisationen WiMAX Forum. WiMAX utvecklades som ett billigt accessnät för att förmedla datakommunikation, tv och telefoni till hushåll. Skillnaden mot mobiltelefoni var från början att man utgick från att abonnenterna inte flyttar på sig. Senare har det kommit mobilt WiMAX för bärbara datorer och för telefoner. – Tekniskt förutsätter WiMAX den tekniska standarden 802.16a. – Version 2 av WiMAX, WiMAX 2, uppfyller ITU:s krav på 4g. – Läs mer om WiMAX på wimaxforum.org. – Läs också om den sydkoreanska varianten WiBro och om super wi-fi.

[bredband] [trådlöst] [ändrad 20 september 2019]

Wikipedia – kommentar

IDG:s ordlista länkar till Wikipedia för att ge läsarna tillgång till kompletterande information. – När det gäller datorteknik finns det ingen annan informationskälla som sammantaget innehåller mer information än Wikipedia, och ingen som är bättre på att hålla informationen aktuell. Men läsarna bör vara medvetna om att det som står i Wikipedia kan ändras när som helst och av vem som helst. Det förekommer att skribenter i Wikipedia lägger in felaktiga, partiska eller vilseledande uppgifter, eller tar bort information. (Sådant rättas ofta, men inte alltid, snabbt av andra användare.) Vi kan alltså inte garantera att de artiklar i Wikipedia som vi hänvisar till fortfarande är korrekta när våra läsare tar del av dem. Risken för sakfel är dock liten och i praktiken inte större än i andra uppslagsverk. – Vi vill också påminna om att var och en som upptäcker fel i Wikipedia själv kan rätta felet.

[webbuppslagsverk] [ändrad 3 december 2022]