Kategori: telefoni

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om eller berör telefoni. Det gäller både mobiltelefoni och fast telefoni. Artiklar om mobil kommunikation finns i underavdelningen mobilt, och artiklar om mobiltelefoner finns i kategorin mobiltelefoner. Kategorin telefoni är en underavdelning till kategorin telekom.

RAS

registration, admission, status – beteckning på del av nätprotokoll som håller reda på användare. Används i synnerhet för telefoni med internetteknik. Det hanterar registrering av nya användare, anslutning av registrerade användare när de vill använda nätet (i mån av plats) och status för alla användare.

[förkortningar på R] [telefoni] [ändrad 31 augusti 2020]

CryptoPhone

en smart mobil med starkt skydd mot avlyssning. – Alla samtal krypteras i telefonen och kopplas genom tillverkaren GSMK:s egna servrar. En särskild funktion övervakar tele­fonens aktivitet för att se om den har manipulerats för att till exempel koppla samtalen till falska basstationer. (Alltså basstationer som har satts upp av obehöriga för att de ska kunna avlyssna mobil­samtal.) Alla program i Cryptophone är skrivna i öppen käll­kod. – Crypto­Phone kommer från det tyska företaget GSMK. Det är en Samsung Galaxy S3, men Samsungs utförande av operativsystemet Android har bytts ut mot GSMK:s variant av Android. Kunden kan välja olika säkerhetsnivåer: ju högre säkerhetsnivå, desto mindre möjlighet att använda olika appar. – En Crypto­Phone kostar runt 25 000 kronor. – Se cryptophone.de. – Läs också om telefonerna Black†, Blackphone†, GranitePhone, Solarin och Tiger.

[it-säkerhet] [mobiltelefoner] [personlig integritet] [ändrad 19 april 2020]

C-RAN

teknik för effektivare användning av bas­stationerna för mobil­telefoni. – Grund­idén är att centralisera en del av funktionerna för bas­stationerna i varje område. En bas­station för mobil­telefoni kan grovt delas in i tre delar:

  • – en styr­enhet som avgör hur sam­talen ska kopplas;
  • – en radio­enhet som sköter radio­kommunikationen med tele­fonerna och:
  • – antennen.

– Traditionellt har dessa tre funnits på samma plats och fungerat självständigt. Det har nack­delar: varje bas­station måste klara hög belastning, även om detta sällan inträffar och kan vara kortvarigt om det inträffar. C‑RAN hanterar detta genom att centralisera styr­enheten. Många bas­stationer i ett område delar alltså på samma styr­enhet. Styr­enheten kan då ba­lans­era belastningen genom att för­dela samtal som normalt skulle tas av samma bas­station på flera bas­stationer som är inom räck­håll. Tele­foner kan också förmedla sam­tal och data åt var­andra. – C‑RAN demonstrerades först 2010 av China mobile research institute. Det har tagits i bruk i Östasien. – Namnet: C uppges stå för clean, centralized processing, collaborative radio och cloud (se moln); RAN står för radio access network. – Branschorganisationen C-RAN Alliance gick 2018 upp i O‑RAN Alliance.

[förkortningar på C] [mobilt] [sammanslaget] [ändrad 23 oktober 2017]

delningsdosa

(splitter) – anordning som behövs för DSL: dosan delar upp signalen från telefon­­jacket i vanliga telefonsamtal och data­kom­mu­ni­ka­tion och skickar signalerna vidare i varsin ledning. Ledningarna går till telefonen respektive DSL‑modemet. Det fungerar också i andra riktningen: del­nings­­dosan tar emot signaler från telefonen och DSL‑modemet och sänder båda i samma ledning till telefon­­jacket. Delningsdosan är en liten dosa eller propp som kopplas in direkt efter huvud­jacket. Tekniskt är det ett filter som separerar lägre frekvenser (röstsamtal) från höga frekvenser (DSL‑signalen). – Ordet delningsdosa kan också användas om andra anordningar som delar upp samman­­satta signaler på liknande sätt.

[dsl] [telefoni] [ändrad 31 mars 2020]

grey route messaging

en metod att skicka stort antal SMS utan att be­tala den mot­tagande operatören. Metoden an­vänds för att skicka reklam, se A2P. – Avsändaren an­litar en tjänst i ett annat land än mot­tagarnas land. Av­sändaren ser också till att mobiloperatören i mot­tagarens land inte har terminerings‑avtal om SMS med opera­tören i av­sändar­landet. (Alltså inget avtal om hantering och avgifter – se sam­trafik.) SMS:en kommer ändå fram, men operatören i mottagar­landet kan inte ta ut terminerings­avgift av av­sändaren. – Grey route messaging är inte olagligt, men kostar, enligt upp­gift, operatörerna samman­lagt flera miljarder dollar om året i ute­blivna intäkter. Bland mobiloperatörer diskuteras därför mot­åtgärder som att blockera SMS från av­sändare utan avtal.

[bluff och båg] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 5 december 2019]

terminering

i telefoni: koppling av samtal från en uppringande telefon-operatörs nät till den upp­ringda mot­tagarens tele­fon i en annan operatörs nät. Att terminera betyder i detta fall att nå slutpunkten, alltså mottagaren. – Se också samtrafik och terminerings­avgift.

[telefoni] [ändrad 14 juli 2017]

Wire

  1. – en meddelande-app med möjlig­het till röstsamtal, lanserad i december 2014. – Wire har utvecklats av tidigare medarbetare i Skype med stöd av Janus Friis (en av Skypes två grundare). – Wire beskrivs av utvecklarna som en moderniserad version av Skype. Wires användargränssnitt i mobilappar är sparsmakat och modernt och använder många fingergester (som svepningar) i stället för menyer och knappar. Man kan ringa röstsamtal till andra Wire‑användare som man har i kontaktlistan. – Se wire.com;
  2. – The Wire – ett brittiskt musik­magasin (länk) och tidigare en amerikansk webb­tidning (som inte ska förväxlas med Wired) som 2014 gick samman med The Atlantic (länk). – The Wire är dessutom namnet på en tidning som har getts ut av militären på det amerikanska fånglägret i Guantanamo på Kuba (se Wikipedia). Troligen nerlagd 2016;
  3. – wire (tråd) kan också stå för tele­graf, tele­gram, nyhetstele­gram, ledning, kabel eller annan elektronisk förbindelse.

[appar] [elektronisk kommunikation] [kablage] [tidningar och tidskrifter] [ändrad 30 november 2022]

Airhopper

en metod för att stjäla data från smarta mobiler med hjälp av telefonernas inbyggda FM‑radio. – Den israeliska säkerhetsforskaren Mordechai Guri demonstrerade att detta var möjligt i oktober 2014 i ett föredrag på konferensen Malcon 2014 i Denver. Metoden, som är rätt komplicerad, gör att man kan uppsnappa till exempel lösen­ord från en smart mobil, trots att den inte är ansluten till något nätverk. Alltså varken till mobilnätet, wi‑fi eller Bluetooth. (Se luftgap.) Metoden fungerar bara på några meters håll och klarar bara 1 020 byte per sekund. – Läs mer i ett pressmeddelande från Ben‑:Gurion‑universitetet (länk) (nere sedan januari 2021 – arkiverat). Där finns en video och en vetenskaplig artikel. – Se också denna länk.

[it-säkerhet] [trådlöst] [ändrad 4 februari 2021]

falsk nummerpresentation

(caller ID spoofing, call laundering) – visning av ett annat telefonnummer i nummerpresenta­tion än det som samtalet kommer ifrån (B‑numret). – I USA kan man i princip välja vilket nummer man vill för falsk nummerpresen­ta­tion, även nummer som tillhör någon annan, ovetande abonnent. Syftet kan vara kriminellt (till exempel vid stalkning) eller på annat sätt bedrägligt (försäljare), men det kan också finnas legitima skäl att göra så. Det finns flera sätt att förfalska det uppringande numret (eller namnet). Ett är att använda program som är tillgängliga på internet, ett annat är att anlita företag som erbjuder tjänsten. (Se spoof card.) – I USA är användning av falsk nummerpresentation inte i sig olagligt (till exempel om man använder det för att skoja med en vän), men det är straffbart om det används för bedrägeri eller för att ställa till skada. – Se lagen Truth in caller ID (länk). – Falsk nummerpresentation förekommer i Sverige. Det är relativt enkelt att genomföra om samtalet kommer från IP-telefoni.

[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [lagar] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]