en böjbar bildskärm, avsedd för mobiltelefoner, uppvisad av Samsung i november 2018. Den används i mobiltelefonen Galaxy Folk från 2019. Telefonen kan vikas upp i längdriktningen, som en bok, och får då en bildskärm på 7,3 tum (183 millimeter på diagonalen), som en surfplatta. När telefonen är hopvikt har den en andra bildskärm på framsidan, som vanliga smarta mobiler. Man kan köra en app på den böjbara bildskärmen samtidigt som man kör en annan app på den lilla bildskärmen. – Se Samsungs webbsidor.
ett avvecklat magnetooptiskt lagringsmedium från Sony. – MiniDisc användes för musik och för datalagring. Spelare för MiniDisc såldes 1992—2013, diskar såldes även senare. – Med magnetooptisk menas att data lagras magnetiskt, som på en hårddisk, men avläses med laser. Det gör avläsningen snabbare. Även inspelning görs med laser. – Diskarna var 68×72 millimeter och låg i ett plastfodral som liknade fodralen för CD, fast mindre. De var ständigt stängda, utan när de låg i spelaren. Det fanns skrivbara MiniDisc. Ljudkomprimering gjordes med formatet ATRAC. – Intresset för MiniDisc var aldrig särskilt stort utanför Japan, bland annat för att det inte fanns mycket inspelad musik att köpa för MiniDisc. Det intresse som ändå fanns avtog snabbt när det kom musikspelare med inbyggd hårddisk eller halvledarminne, vilket ledde till att Sony avvecklade tekniken.
– skrivare som skriver ut hela rader med en enda rörelse. – Radskrivare används fortfarande av organisationer som behöver göra stora mängder utskrifter av ren text. – En vanlig konstruktion är att radskrivaren har en vals som är lika lång som utskrifterna är breda. Valsen är sammansatt av ett antal ringar, och på varje ring finns en komplett uppsättning bokstäver, siffror och andra tecken. En mekanism kan ställa in varje ring för sig så att ringarna tillsammans får en rad med text som kan skrivas ut. Valsen, vänd så att raden med text ligger närmast papperet, trycks sedan mot papperet. Radskrivare är oöverträffat snabba och kan skriva över två tusen rader i minuten. En nackdel är att det inte går att skriva ut grafik. – Det finns andra sätt att konstruera radskrivare. – På engelska: line printer;
– även: en lokalredaktör som får betalt av en tidning per publicerad rad text.
talassistent som är inbyggd i en högtalare. En smart högtalare har tillgång till musik, radioprogram och poddar som den kan spela upp enligt talade instruktioner (talstyrning). Den har vanligtvis wi‑fi och anslutning till internet. Smarta högtalare brukar också ha andra funktioner som talassistenter brukar ha, som styrning av utrustning i det så kallade smarta hemmet, till exempel belysning och larm, samt hantering av meddelanden och röstsamtal.
program eller utrustning som kan ta emot och verkställa talade instruktioner. Det kan vara allt från att spela en viss låt, att göra en sökning på Google eller att styra utrustning i ett så kallat smart hem. Det krävs att man använder förutbestämda ord som talassistenten är programmerad att känna igen. (Se talstyrning.) – Talassistenter kan vara program som körs i smarta mobiler, datorer eller surfplattor och som använder den inbyggda mikrofonen. De kan också vara så kallade smarta högtalare eller annan specialiserad hårdvara. – Språkligt: Man ser ofta benämningen röstassistent, men det är praktiskt att skilja mellan tal- och röst-. Tal- syftar på vad man säger. Röst- syftar på hur man låter. Jämför med skillnaden mellan taligenkänning (ett slags språkteknik) och röstigenkänning (ett slags biometri). En del talassistenter har både taligenkänning och röstigenkänning, det vill säga de tar bara emot instruktioner som sägs av en röst som de har tränats att känna igen.
datorns beteckning på bestämd plats i de minnesenheter som den har tillgång till. Minnesenheter kan vara hårddiskar, SSD, arbetsminne, datalagring i molnet eller annat. Adressen är ett tal, vars maximala storlek bestäms av datorns processors ordlängd. Man delar in minnesadresserna i fysiska och logiska:
– En fysisk minnesadress anger en bestämd plats i den hårdvara som används för datalagring;
– En logisk minnesadress är en hänvisning. Ett program som hämtar data från en logisk minnesadress slår upp adressen i datorns minneshanteringsenhet (MMU), som hänvisar till den fysiska adressen.
– Logiska minnesadresser är det vanliga i programmering sedan virtuellt minne blev vanligt. Med logiska minnesadresser kan datorn flytta sparade data utan att det påverkar programkörning. Data kan flyttas mellan arbetsminne och lagringsminne, till och från molnet, eller från en plats till en annan i lagringsminnet: allt som krävs är att förändringen registreras i minneshanteringsenheten. – På engelska: memory address.
anordning för sammankoppling av två kontakter av samma ”kön” (genus) och av samma slag. Alltså hankontakt mot hankontakt eller honkontakt mot honkontakt. En ren genusväxlare har ingen annan funktion. Kallas också för genusbytare, könsväxlare och liknande. På engelska: gender changer eller gender cable, ibland halvförsvenskat till genderkabel.
en standard för anslutning av utrustning till datorer, till stor del föråldrad. – RS‑232 reglerade bland annat utformningen av serieporten, som förr var standard på persondatorer. För industriell och vetenskaplig utrustning är kontaktdon utformade enligt RS‑232 fortfarande i bruk. – RS-232 står för Recommended standard 232. Standarden fastställdes 1960 av den numera upplösta amerikanska branschorganisationen Electronic industries association, senare Electronicis industries alliance, EIA. Standarden definierade ett antal kontaktdon med stift och motsvarande hål, och hur de skulle användas. Det finns flera utföranden med olika antal hål. Gemensamt är formen på blecket (likbent parallelltrapets – omöjlig att sätta in felvänd). Den tekniska utvecklingen inom datorområdet gjorde med tiden att det blev allt svårare att anpassa RS-232-kontakterna till nya behov. De började också framstå som onödigt stora, särskilt på bärbara datorer, och de var inte anpassade för utvecklingen mot allt lägre spänningar och högre datatakt. Serieporten enligt RS-232 hade ingått i den ursprungliga specifikationen för IBM PC, men 1997 fastställde Microsoft att den inte längre var nödvändig. Därefter kom nya system för sammankoppling, främst USB, som hade mindre kontakter, arbetade med lägre spänningar och var anpassade för nya användningsområden. Från mitten av 00-talet har RS‑232‑kontakter i stort sett försvunnit från persondatorer. – En utförlig redogörelse finns i Wikipedia.
