en tekniskt möjlig bakdörr baserad på modifieringar av processor. – När processorn ska tillverkas lägger man in en kondensator i kretsarna. (Detta kan göras i smyg av en anställd.) Kondensatorn är konstruerad så att en viss, till synes oskyldig, instruktion ökar mängden elektrisk laddning i kondensatorn. Om man upprepar instruktionen många gånger når laddningen i kondensatorn ett tröskelvärde som laddar ur den och då aktiverar en funktion i processorn. Den funktionen ger en angripare möjlighet att ta över datorns operativsystem. – Fördelen (för angriparen) med A2-metoden är att den är praktiskt taget omöjlig att upptäcka vid testning. Först måste man hitta kondensatorn bland miljoner mikroskopiska komponenter, sedan måste man också komma på vilken instruktion som ökar laddningen. – Metoden demonstrerades 2016 av forskare vid Michigan-universitetet i Ann Arbor, se denna artikel. – Namnet: A2 står för Ann Arbor och för Analog Attack.
[attacker] [processorer] [ändrad 6 september 2019]
pennliknande redskap som kan läsa skriven text. – En del läspennor kan också användas för att läsa in bilder, alltså som skannrar (handskannrar). Med att ”läsa” menas här att pennan har något slags kamera och kan känna igen bokstäver och andra tecken, samt omvandla det den läser till en textfil som kan överföras till en dator. En del läspennor kan också användas som vanliga pennor. En känd läspenna kommer från Anoto. – Jämför med smarta pennor.
[användargränssnitt] [pennor] [ändrad 8 januari 2018]
bänk-, laboratorie-, verkstads- [dator] – om utrustning som är avsedd för forskning, laboratorier och verkstäder. Utrustningen ska stå på en arbetsbänk. Det brukar inte vara vanliga persondatorer, utan specialprodukter. – Jämför med desktop.
[hårdvara] [industriell it] [ändrad 15 augusti 2019]
rapid fabrication – snabb tillverkning av komponenter, reservdelar och prototyper i enstaka exemplar med 3d-skrivare.
[industriell it] [produktutveckling] [3d-skrivare] [ändrad 16 augusti 2020]
Microsofts avvecklade virtuella tangentbord för smarta mobiler. Det utvecklades först för Windows Phone†, men i april 2016 kom också en version för iPhone; den lades ner 2017. Microsoft rekommenderar i stället ett liknande program, SwiftKey (länk). Det Word Flow som nu säljs i Microsoft Store är ett slags korsord. – Word Flow gav bland annat användaren möjlighet att välja ett bågformat tangentbord som gjorde det enklare att skriva med en hand. Det hade också ett alternativt sätt att skriva, gesture typing (mer om det, se Shapewriter). – Se Microsofts webbsidor (inaktuellt – från 2014).
[nerlagt] [tangentbord] [ändrad 11 juni 2021]
ett avvecklat system för att snabbt skriva text på virtuella tangentbord. – I stället för att vidröra en virtuell knapp i taget drog man fingret (eller pennan) från bokstav till bokstav i varje ord, utan att lyfta fingret. För varje ord blev det en särskilt form för fingerrörelsen. Ett program knöt olika former till ord i en ordlista. Det krävdes inte att man drog fingertoppen exakt från bokstav till bokstav på tangentbordet, för programmet identifierade orden efter formen. Mindre förskjutningar och deformeringar påverkade inte igenkänningen. När man hade lärt sig tillräckligt många former kunde man därför skriva utan att titta på bildskärmen. Man använde alltså ett slags fingergester. – ShapeWriter utvecklades i början av 00‑talet av Per Ola Kristensson (länk), då på Linköpings universitet, nu på universitetet i Cambridge, och Shumin Zhai (länk), då på IBM:s forskningsinstitut i Almaden i Kalifornien, nu på Google. ShapeWriter gick först under namnet Shark. – ShapeWriter släpptes som produkt av IBM, som gjorde utföranden för iOS och Android. 2008 köptes ShapeWriter av företaget Nuance Communications (nuance.com), och då togs ShapeWriter bort från marknaden. – Det har kommit flera liknande produkter, bland annat som alternativ i Microsofts virtuella tangentbord Word Flow. Skrivsättet kallas på engelska ofta för gesture typing.
[användargränssnitt] [tangentbord] [ändrad 29 augusti 2020]
noll slaglängd – om tangentbord: med tangenter som inte rör sig när man trycker på dem. – Uttrycket zero‑travel används dock främst om sådana tangentbord som ger användaren en illusion av att tangenten rör sig, trots att den inte gör det – så kallade haptiska tangentbord. – Alla virtuella tangentbord, till exempel de på smarta mobiler, har noll slaglängd. Men de brukar inte lämpa sig för längre texter, eftersom skribenten inte känner om fingrarna har träffat rätt och därför tröttnar snart: skribenten måste ju vara uppmärksam både på tangentbordet (som dessutom ofta är litet) och på bildskärmen. Haptiska tangentbord har däremot en inbyggd mekanism som på något sätt ger användaren en bekräftelse på att fingertoppen verkligen har träffat en virtuell tangent (och inte mellan två tangenter). De kan också bekräfta med ett klickljud. – Uttrycket zero‑travel används främst i marknadsföring av haptiska tangentbord.
[användargränssnitt] [tangentbord] [virtuellt] [ändrad 23 november 2022]
logisk krets i nanometer-skala. En nanofabric är sammansatt av nanoblock. Varje nanoblock realiserar ett logiskt villkor. Storleken på en nanofabric kan anges i tiotal eller hundratal nanometer. Tekniken är tills vidare experimentell. – Se också fabric. – Nanofabrics är textilier som fått speciella egenskaper genom tillsats av nanopartiklar.
[experimentell teknik] [nano] [ändrad 15 augusti 2019]