– tape operating system – bandbaserat operativsystem (jämför med DOS). Benämningen är en retronym – den användes inte när det bara fanns bandbaserade operativsystem.
– i datorer: teknik som gör att en processor kan förefalla göra flera saker samtidigt. Egentligen gör processorn bara en sak åt gången, men dess tid delas upp i avsnitt på bråkdelar av en sekund, och de tilldelas olika arbetsuppgifter (se multikörning). Exempel: flera program (mer exakt processer) körs samtidigt på en processor, flera terminaler körs mot samma stordator eller minidator, flera operativsystem körs på en processor samtidigt (se hyperviser). – Tekniken utvecklades under stordatortiden för att många användare från sina terminaler samtidigt skulle kunna använda samma dator. Tidsdelning är sedan länge självklarhet: så snart en dator startas sätts några tiotal processer igång, och användare tar för givet att de kan ha flera program igång samtidigt;
– i telefoni och dataöverföring: en form av multiplex eller duplex: flera meddelanden sänds samtidigt genom samma förbindelse genom att de turas om att disponera den. Används i GSM. Tidsluckorna är mycket korta: bråkdelar av sekunder. I digitala röstsamtal behöver uppdelningen inte märkas alls, eftersom signalerna kan komprimeras när de sänds och sedan ”packas upp” när de når mottagaren så att luckorna fylls ut. En brist med tidsdelning är att tidsluckorna går åt även när det är tyst i luren. Vissa system som STDM och TDD löser det genom att fördela tidsluckorna efter behov; ett alternativ är koddelning.
tumbord, tumknappsats – knappsats för textinmatning, avsedd att hanteras med tummarna. ThumBoard registrerades 2001 som varumärke av Seiko, men ordet används som generisk term.
leverans av kretskonstruktion till tillverkaren. – Tape-out innebär att konstruktionen är klar och har översatts till digitala ritningar, oftast i standardformatet GDSII. Dessa levereras till tillverkaren som använder dem för att framställa fotomasker för tillverkningen.
(tabulator, ofta förkortat till tabb på svenska och tab på engelska) – funktion på tangentbord som gör att man kan skriva tabeller i raka kolumner. – När man trycker på tangenten Tab hoppar insättningspunkten i sidled till den närmaste av flera förinställda positioner. I ordbehandlare kan dessa positioner ställas in på den så kallade linjalen. – Tangenten Tab finns på tangentbordets vänsterkant ovanför skiftlåset och är ibland markerad med en pil och ett lodrätt streck. På datorer används tabbtangenten ofta för att hoppa från fält till fält vid inloggning och i kalkylark. Det brukar också gå att tabba baklänges (åt vänster) genom att trycka ner tabb och skift samtidigt.
(för rate; data rate – datatakt) – i datakommunikation: antal ettor och nollor som överförs per sekund. – I dagligt tal säger vi ”hastighet” och talar om ”snabb” eller ”långsam” dataöverföring, och det kan vi fortsätta med, men strikt talat är det inte hastighet (meter per sekund) utan takt (antalet ettor och nollor per sekund). Det som gör ”hastigheten” högre är att varje enstaka etta och nolla behöver mindre tid för att passera en given punkt, och därför kan flera ettor och nollor passera den punkten under en given tidrymd. Men de rör sig inte snabbare, de kommer tätare. Den elektriska eller optiska signalen rör sig nämligen med samma hastighet i ett givet medium, oavsett datatakten. – Ett annat sätt att se det är att ”snabb” dataöverföring är som en lastbil – inte som en sportbil. – Läs också om bandbredd.