en teknik för samordnad färgkalibrering av bildskärmar, skannrar och färgskrivare, utvecklad av Apple. – ColorSync lanserades i sin första version 1993. Det ingick då som ett verktygsprogram i Mac OS†. Versionen ColorSync 2 kom 1997. ColorSync ingår fortfarande i macOS. ColorSync har genom organisationen International color consortium, ICC (color.org) anammats av andra företag som Canon, Sony och Epson. – Läs mer på Apples webbsidor.
[bildskärmar] [färg] [ljud och bild] [skrivare] [ändrad 5 maj 2022]
hypertrådteknik – processorkonstruktion där en processor uppför sig så att operativsystemet uppfattar den som flera processorer. Operativsystemet kan då dela upp program i flera delar (”trådar”) som skenbart exekveras var för sig. – Hyperthreading är en teknik för att hantera multithreading, även känd som simultaneous multithreading.
[processorer] [ändrad 19 november 2018]
- – B – förkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkortning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med
litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
- – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
- – se /b/ (diskussionsforum);
- – se ctrl-b.
- – förkortning för bel, se decibel;
- – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
- – för blått, se RGB.
[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]
föråldrat ord för bildskärm. Det har också, för länge sedan, varit en term för vad som nu kallas för operativsystem. (Fler betydelser nämns i Wikipedia.) – Inom bild och ljud används monitor om utrustning som används för att övervaka produktionen och granska kvalitet, till exempel studiohögtalare. Det innebär att de kan ha andra egenskaper än vad som anses önskvärt för konsumentprodukter. – Se också monitorera.
[bildskärmar] [ljud och bild] [ändrad 9 maj 2020]
kopiering av allt innehåll i ett minne, i en fil eller i en databas. – Ordet dump används i synnerhet när kopieringen görs utan sållning eller omformatering. En skärmdump är en kopia av det som för ögonblicket visas på bildskärmen. En minnesdump, på engelska core dump, är en kopia av allt som för ögonblicket finns i arbetsminnet. Att göra en dump kallas för att dumpa. – För cell tower dump, se basstationstömning.
[bildskärmar] [minnen] [ändrad 21 september 2021]
kopiering av allt som finns i datorns arbetsminne vid ett visst ögonblick. På engelska: core dump. – Se också dump.
[minnen] [programmering] [ändrad 2 juli 2019]
(user space eller userland) – de program som användaren kör, till skillnad från de som körs av operativsystemet, i synnerhet av kärnan. Operativsystemet delar upp tillgängligt arbetsminne och virtuellt minne i användarutrymme (kallas också för användarrymd) och kärnutrymme (kernel space).
[minnen] [operativsystem] [programkörning] [ändrad 19 november 2018]
förkortning för rött, grönt och blått – de tre färger som används för att blanda till alla andra färger i bildskärmar, tv, video och negativ färgfilm. Vitt får man genom att blanda de tre färgerna med högsta ljusstyrka, gult genom att blanda rött och grönt ljus, svart får man av bakgrunden. Detta kallas för additiv färgblandning. Alternativet heter subtraktiv färgblandning. – Se också CMYK och YPbPr samt varianten RGBG.
[bildskärmar] [foto] [färg] [förkortningar på R] [videoteknik] [ändrad 29 november 2020]
basic input-output system – startmekanism på persondatorer fram till slutet av 1990‑talet. – BIOS har levt vidare som komplement till nyare system. Det användes förr på datorer med Intel-processor (men inte på Mac). Datorer med andra processorer hade andra system för samma uppgift. – BIOS löste uppgiften att få datorn att starta sig själv (se bootstrap). När man slog på strömmen aktiverades BIOS automatiskt, kontrollerade att datorns delar fungerade och läste sedan in operativsystemet i datorns arbetsminne från disk. BIOS var lagrat i ett inbyggt icke-flyktigt halvledarminne (se ROM) som behöll lagrad information även när strömmen var av. – BIOS var föråldrat redan på 1990‑talet, eftersom det var utvecklat för enklare och långsammare datorer än de som fanns då. Därför utvecklade Intel först EFI som ersättare, senare UEFI. (Benämningen BIOS används ibland även om EFI och UEFI.) Praktiskt taget alla moderna persondatorer (även Mac) har UEFI, men de har också haft stöd för BIOS för att kunna köra äldre program. Sedan 2020 uppdaterar Intel inte längre drivrutiner för BIOS, även om de finns för nerladdning. – BIOS utvecklades och namngavs av Gary Kildall† på 1970‑talet. Det användes då, i en enkel form, i operativsystemet CP/M†. Liknande system användes sedan i IBM:s PC och PS/2†. – Mer i denna artikel från 2018 i PC för alla. – IDG:s artiklar om BIOS: länk.
[förkortningar på B] [hårdvara] [ändrad 29 januari 2023]
(även: internminne, RAM-minne eller primärminne, ofta bara minne) – det minne som innehåller aktiva program och de data som bearbetas när datorn används. – De instruktioner och data som matas in i datorns processor kommer närmast från arbetsminnet. Arbetsminnet måste vara snabbt och är därför ett halvledarminne. Eftersom den typ av halvledarminnen som används är flyktiga töms arbetsminnet på data när datorn stängs av. Allt som ska sparas måste därför lagras på hårddisk (eller annat lagringsminne, som SSD). Arbetsminnet läser in datorns operativsystem från hårddisken när datorn startar och läser sedan in program och data från hårddisk, nätverk eller internet allt eftersom. Resultatet av programkörningarna sparas sedan på hårddisk. Om arbetsminnet inte räcker till kan datorn använda virtuellt minne.
[datorns konstruktion] [minnen] [ändrad 22 november 2013]