– allmänt: anordning som mellanlagrar sådant som ska användas inom kort. Buffertens uppgift är att jämna ut skillnader mellan källans och mottagarens förmåga att leverera respektive att ta emot och använda. Utanför it kan det också vara något som skyddar något värdefullt eller ömtåligt genom att ta emot stötar. På engelska: buffer:
– del av arbetsminnet som tillfälligt håller data som ska lagras på hårddisken (eller brännas på CD eller DVD). Bufferten behövs därför att det går relativt långsamt att lagra på hårddisken. Programmet sparar därför filen tillfälligt (buffrar filen) i det snabbare arbetsminnet. Den överförs till hårddisken först när användaren trycker på ”Spara”, eller vid automatiskt sparande. Om programmet eller datorn kraschar förlorar man de data som finns i bufferten. – Buffertar används också vid utskrift på skrivare, vid bränning av CD och DVD och i andra sammanhang där det är opraktiskt att överföra data direkt från hårddisken. – Läs också om buffertöverfyllning och buffertfel samt jämför med cache, som är något annat;
– i strömmande radio och video: minnesutrymme som sparar (buffrar) lite av utsändningen innan den spelar upp utsändningen för mottagaren. Det rör sig om någon sekund. Detta görs för att utsändningen ska kunna spelas upp utan avbrott och ryckighet. Strömmande sändningar sker ju över internet, vilket innebär att det inte går att garantera jämn takt i överföringen. Bufferten avhjälper detta genom att mata ut utsändningen i jämn takt, men alltså med en liten fördröjning, till uppspelningsprogrammet.
sätt att lura datorn att den har mer arbetsminne än den faktiskt har. Det sker genom att data i arbetsminnet hela tiden flyttas till och från lagringsminnet. Aktiva program ”tror” att de har tillgång till en sammanhängande minnesrymd, men i själva verket har de bara tillgång till en del (en sida) åt gången. Virtuellt minne medger mer ekonomisk användning av arbetsminnet. Det gör det också lättare för flera program att använda minnet parallellt: varje program disponerar en egen minnesrymd. Tekniken utvecklades runt 1960. – I början av 2000‑talet har behovet av virtuellt minne ifrågasatts, eftersom arbetsminne har blivit mycket billigt, och är snabbare än virtuellt minne. Men det används fortfarande i stor utsträckning (2018). – Se också sönderhackning(thrashing).
– förkortning för cyan, magenta, yellow, black (som förkortas K). – Det är de fyra färger som används i fyrfärgstryck, både i tryckerier och i färgskrivare. Genom att blanda dem i olika proportioner får man fram approximationer av alla andra kulörer. Sättet att blanda färgerna kallas för subtraktiv färgblandning. – Att cmyka (uttalas ”smyka”) en bild är att färgseparera den för fyrfärgstryck. För var och en av de fyra tryckplåtar, en i varje färg, som behövs per sida i fyrfärgstryck framställer man en separat bildfil. – Jämför med den färgbeskrivning som behövs för en bildskärm, RGB, och med YPbPr.
sidoprocessor som bearbetade sensordata i ApplesiPhone, modell 5S, som lanserades i september 2013. – M7‑processorns uppgift var att samla in och bearbeta data från telefonens accelerometrar, gyroskop och kompasser och att överföra resultatet av beräkningarna till telefonens centralprocessor, Apple A7. Processorn byggde på Arms arkitektur, se Wikipedia, men hade anpassats enligt Apples krav. Under utvecklingen gick den under kodnamnet Oscar. Den fick namnet M7 i anslutning till centralprocessorn A7 (några M-processorer med lägre nummer fanns inte). M7 har följts av versioner med nummer upp till M13(2020). – Jämför med M1, en processor för Macintosh som presenterades i november 2020.
centralprocessorn i ApplesiPhone, version 5S. – Telefonen och processorn lanserades i september 2013, och användes i telefoner och surfplattor fram till 2017. Det var en 64-bitars processor som byggde på Arms processorarkitektur, men med modifieringar – se Wikipedia. – A7 var den första 64‑bitarsprocessorn som användes i en mobiltelefon. Den fungerade tillsammans med en annan processor, Apple M7. – Apple A7 ingår i en serie processorer som började 2010 med Apple A4 och som 2023 är framme vid Apple A16.
Printer working group – arbetsgrupp under internets tekniska ledningsgrupp IETF med ansvar för standarder för utskrifter, styrning av skrivare, anpassning av teckenuppsättningar för utskrift och annat. – Läs mer på pwg.org.
en funktionstangent som finns på fullstora standardtangentbord. – Pause Break saknas på tangentbord som är avsedda enbart för Mac, och saknas också ofta på tangentbord för bärbara datorer och på virtuella tangentbord. Tangenten Pause Break fanns först på teleprintrar. På datorer användes den ursprungligen för att göra en paus eller ett avbrott i ett pågående program. Den saknar funktion i de flesta vanliga nya program, men används fortfarande ibland av programutvecklare. Trycker man på Windows‑tangenten och Pause Break samtidigt får man upp systeminformation.
High-definition multimedia interface – en standard för kontakter och signaler för sammankoppling av hemelektronik för ljud och bild – DVD‑spelare, tv, ljudanläggningar, digitalboxar och annat. – HDMI lanserades 2003. Innehåller skydd mot otillåten kopiering av ljud och bild. – HDMI har kedjekoppling, det vill säga att man kan koppla ihop alla apparaterna – tv, DVD‑spelare, digitalbox, ljudanläggning – i en lång serie. Varje apparat i serien kan sedan kommunicera med alla andra genom samma kabelkedja. Det behövs därför färre ledningar. En enda kabel överför en komplett, okomprimerad videosignal samt ljud, och kontakten är ungefär lika stor som en USB‑kontakt. Eftersom HDMI krypterar signalerna med HDCP ska det vara omöjligt att spela in film eller musik olovligt. – HDMI är tänkt att ersätta den äldre DVI‑standarden, som har klumpigare kontakter och inte hanterar ljud, och är – bortsett från ljudet – kompatibelt med den. – Läs mer på hdmi.org. – Läs också om de nyare systemen DisplayPort och Thunderbolt.
